Vad ska man tänka på när man gör ett klimatarrangemang? Här får du de bästa tipsen från tre erfarna medlemmar i Klimataktion; Torbjörn Vennström, informatörsgruppen, Katarina Nordenfalk, Klimatkärringarna och Samuel Jarrick, talesperson.
Vilka frågor kan vara värda ett möte?
Katta: Alla som berör klimatförändringar: utsläpp, tillväxt, konsumtion, kollektivtrafik, infrastruktur... typ.
Samuel: Allt som kan tänkas föra arbetet, debatten, samarbetet, kampen framåt, räta ut frågetecken, eller skapa nya frågor ur det till synes samstämmiga. Att blottlägga olika uppfattningar eller att inse att man tycker lika.
När ska man samarbeta med andra?
Torbjörn: Min grundtes är att samarbete är nästan alltid bättre än att göra något själv, man når ut bredare, man får mer bra idéer om innehåll, man delar på kostnaderna och arbetet, det ger ett gott intryck utåt när flera organisationer genomför ett arrangemang. Släpp på prestige och envishet i detaljer.
Katta: Ibland är det enklare att sätta igång i en mindre grupp och sen hoppas på att fler hakar på. Jag tror varken att Slussen-mötena på lördagar eller våra kärringfester skulle komma till skott annars.
Samuel: När man vill visa på bredd och samling inför politiker, allmänhet och medier. När man behöver andras erfarenhet, resurser, praktiska hjälp och spegling. Risken med breda samarbeten är att de blir urvattnade i budskapet för att den minsta gemensamma nämnaren är liten eller att man inte hinner planera aktiviteterna ordentligt för att man fastnar i diskussioner, det kan bli spretigt. Men oftast överväger fördelarna. I längden tror jag att samarbete är hela nyckeln till framgångsrik påverkan.
Hur långt i förväg ska man börja planera?
Torbjörn: Bestämt datum för evenemanget tidigt, och håll fast vid det, flyttande av datum hit och dit skapar osäkerhet och gör det svårare att anlita talare, artister m m.
Katta: Det beror på omfattning. Om det är ett enstaka tillfälle eller något återkommande. Men självklart är det bäst att vara ute i så god tid som möjligt. Men jag tycker inte man ska avstå från aktioner/möten för att tiden är knapp (vår paroll!). Lägg ner tid på att sprida inbjudan och göra den så attraktiv som möjligt. Och tydlig! Man ska inte behöva leta efter plats, tid, hur man kommer dit eller ev. kostnad. Låt inte heller lay-outglädjen skymma budskapet.
Var hittar man en lokal/vad brukar det kosta?
Torbjörn: Olika små teatrar brukar hyra ut när de själva inte har program, det kan finnas förhandlingsutrymme om priset om de tycker att det är ett angeläget ändamål Sök samarbete med krogar/caféer; tips i Stockholm är t ex Strand vid Hornstull, ett annat tips är Mäster Olofsgården i Gamla stan. Samarbeta med studieförbund – om det är ett samarrangemang kan man många gånger få använda deras lokaler utan kostnad . Lokaler i förort brukar vara billigare. Om man vill göra en helgkurs kan man prova etablera samarbete med något dagis, de står för det mesta tomma på helgerna Om man behöver hyra ljudanläggning och tekniker brukar det kosta en del. Klimataktion har en del konkreta tips.
Samuel: Ekoteket på Kulturhuset i Stockholm är ett ställe där vi har kunnat vara gratis, åtminstone i samband med COP 15.
Katta: Alla Kvinnors Hus tar 2.500:- för en före detta mormonkyrka som kan ta emot 200 pers. Där finns all tänkbar utrustning plus piano.
Hur får man nån att hjälpa till?
Torbjörn: Bilda arbetsgrupper som är tillfälliga för varje evenemang – utifrån intresse och engagemang, folk har ofta lättare att göra sådana tidsbegränsade åtaganden. Det är bra att tidigt göra en checklista med allt som behöver ordnas, då är det lättare att fördela arbetsuppgifterna.
Katta: Fördelen om man är en inarbetad grupp är att vi ses regelbunder och känner solidaritet med projekten.
Samuel: De som är med och arrangerar behöver känna att de kan lita på att nånting kommer att bli av. Det är viktigt att alla känner att de har lika möjligheter att påverka och att det inte känns stressigt. Eftersom det ibland kan ta mycket tid att skapa konsensus i stora grupper, kan det vara bra att snabbt dela in arrangörsgruppen i olika ansvarsområden. Ett alternativ är att en mindre grupp utformar eventet och söker personer utanför som kan genomföra det. Mindre demokratiskt men lättare att manövrera. Det är viktigt att de som är med som funktionärer känner att deras uppgifter är avgränsade och tydliga. I grunden handlar det om att kunna motivera att det är meningsfullt att engagera sig för klimatfrågan. Och kul.
Vad ska man ha för typ av program?
Torbjörn: Det beror ju helt och hållet på syftet. Interaktivitet är för det mesta bra. Varje evenemang behöver en tydlig ”kappa”: Vad har vi här att göra, det vill säga en etablering av syfte och sammanhang inledningsvis, och sedan en tydlig sammankoppling på slutet, vad är det viktigaste vi har med oss härifrån, hur går vi vidare, vem gör vad. Försök få med andra sinnen än intellektet, liten måla-workshop, kroppsövningar, sång. Det är bra för tänkandet och glädjen i arbetet.
Katta: Det måste varje projekt själv bestämma. På Klimatkärringarnas lördagar brukar vi växla mellan att bara vara på plats och dela ut foldrar, sälja vykort och knappar och tala med dem som vill tala med oss, till att ha stå-upp artister, körer, orkestrar och hålla tal i mikrofon. Våra "fester" brukar innehålla en föreläsning/klimatföreställning + ett kulturinslag, men det viktigaste är att man skapar möjlighet för vimmel och utbyte av tankar kring klimatfrågor mellan dem som kommer. Vin och ost hjälper!
Samuel: Det är viktigt att inte ha med fler moment, artister, talare, programpunkter eller teknisk apparatur än det finns mänskliga resurser till, för att undvika stress, irritation samt onödiga tabbar. Det är viktigt att programmet engagerar och involverar utan att skrämma bort folk. Det är viktigt att det innehåller "väckarklockor" och oförutsedda moment som inte bara stryker publiken medhårs. Konst, överraskningsmoment och humor är bra ingredienser. Det är också viktigt att programmet berör både frågans akuta allvar och visar på meningsfulla åtgärder som vem som helst kan bidra till. Och att det inte känns för internt. Även om man också behöver stärka varandra.
Hur får man tag på personer som kan hålla föredrag och uppträda?
Torbjörn: Definiera vilken kompetens och kunskap du söker. Kommunicera med andra i Klimataktion och andra organisationer, fråga ”känner du nån som är bra på det här …?”
Katta: Nästan alla går att hitta på Eniro eller via förlag om de givit ut böcker. Hör du en bra föreläsare ta kontakt direkt och be om telefonnummer/mailadress!
Samuel: Det finns en massa kontakter med bra talare inom Klimataktion. Kontakta Klimataktion och fråga . Om du har något du själv vill tala om, gör det. Var inte rädd. Om du tycker att ämnet är viktigt och brinner för det, kommer åhöraren att lyssna! Fundera över om talaren ska fokusera mest på problem, lösningar eller båda. Skapa gärna en tematisk kontrast om du har fler en än talare. Se till att lika många kvinnliga som manliga talare. Det blir alltid bättre då. Om det visar sig svårt, ta hjälp av rättviseförmedlingen: www.rattviseformedlingen.se Kör gärna intervjuform eller andra former än bara tal/föreläsning. Involvera gärna publiken.
Annat som hör till: fika? bokbord?
Torbjörn: Är väl alltid bra – men det beror på hur mycket tid och ”personalresurser” man har att tillgå.
Katta: Bokbord med Klimataktions böcker och föreläsarens uppskattas alltid och brukar leda till fortsatta diskussioner.
Samuel: Är syftet att locka förbipasserande är fika överlägset. Bokbord kan vara bra. Det är viktigt att de som har bokbordet är nyfiken på den som kommer fram. Att samtalet kan få flyga lite.
Hur sprider man infon?
Torbjörn: Facebook blir viktigare och viktigare här. Kalendarier; Effekt, Klimataktions egen sajt, Arbetaren, Stockholms fria, Lokaltidningar. Mejla flera gånger till tidningar – gör en blänkare tidigt, när du vet datum och titel, återkom med detaljinformation om innehåll, plats m m. Pressmeddelanden ska ut i god tid, sedan ytterligare ett sista veckan. De bör om man har tid och resurser följas upp med en telefonkontakt med de viktigaste media. (Obs! Klimataktion har en ”pressmeddelandemaskin med logga och förprogrammerade adresser – man kan få hjälp av Klimatredaktionen att använda den.)
Katta: Vi brukar göra personliga inbjudningar. Varje Klimatkärring bjuder in tjugo vänner som uppmanas att bjuda in sina vänner. Om vi är tio kommer vi lätt upp i 100-200 pers.
Samuel: Få det att känna som att det här är eventet som är på allas läppar. Se till att lägga upp Facebookevent på andra organisationers facebook-sidor. Skicka nyhetsbrev både per mail och Facebookmail. Lägg in länkar från hemsidor och Facebook-event överallt. Se till att förmå alla deltagande organisationer att verkligen sprida info. Gör gärna ett separat infoblad i PDF-form att maila ut i nätverken. Gör allt för att få förhandsreportage. Fundera över vilka journalister du känner personligen. Och, kom ihåg att skriva några rader, fotografera gärna och mejla till Klimataktion så att vi kan berätta om aktiviteten här på hemsidan.
