Klimataktion

Klimatskeptikernas argument granskas – del 10

Kommer vi snart in i en ny istid? Det är ämnet för den sista delen i vår serie om klimatskeptikernas argument. Vill du ha fler vetenskapliga svar på skeptikerargument hittar du dem på www.skepticalscience.com/argument.php

En kommande istid kommer att motverka uppvärmningen. Det finns en naturlig cykel som gör att istider återvänder vart 11 500 år - och det är precis så länge sen vi senast hade en istid.

Enligt borrkärnor av is från Antarktis har de senaste 400 000 åren dominerats av istider som brukat vara ungefär 100 000 år. De har avbrutits av korta varma interglaciära perioder, vanligen 11 500 år långa. Den nuvarande varma perioden kallas Holocen och har redan pågått i ca 12 000 år. Är det rimligt att tro att en ny istid är nära förestående?

Figur 1. Temperaturförändringar i Vostok, Antarktis. De varmare interglaciära perioderna har markerats i grönt, den period vi själva lever i, Holocen syns längst till höger.

För att svara på denna fråga är det viktigt att förstå vad som orsakat skiftet mellan istider och varmare perioder. Skiftningarna tycks vara ett svar på förändringar i jordens bana och lutning, som påverkar hur mycket sommarsol som når det norra halvklotet. När mängden ljus minskar blir somrarna kortare och istäcket börjar växa. Detta ökar i sin tur mängden solljus som reflekteras tillbaka ut i rymden vilket bidrar till att jorden kyls ned. Till slut kommer en ny istid som varar i ca 100 000 år.

Vilka är då omständigheterna idag? Förändringar i såväl jordens bana som lutning tyder på att jorden borde kylas av. Två skäl gör dock en istid osannolik:

- De två faktorerna jordens bana respektive lutning är svaga fenomen som denna gång är ur fas med ca 10 000 år. Det betyder att deras kombinerade effekt troligen är för svag för att få igång en ny istid. Man måste gå tillbaka 430 000 år för att finna en interglaciär period med liknande förutsättningar och den varade i ca 30 000 år.

- Uppvärmningseffekten från koldioxid och andra växthusgaser är starkare än nedkylningen av naturliga skäl. Utan människans inblandning borde jorden bana och lutning, liksom en liten minskning i solaktiviteten sedan 1950-talet, plus vulkanisk aktivitet ha lett till att jorden kylts av.  Trots detta stiger globala temperaturerna.

Man kan därför dra slutsatsen att med stigande halter av koldioxid verkar en istid mycket osannolik. Tvärtom, temperaturerna stiger och ökningen kommer att ha ett högt pris och få eller inga fördelar.

Like this Article? Share it!

1 Comment

  1. Kjell Andersson 28 december, 2016 at 08:13

    Den varma perioden mellan två istider är 10.000-15.000 år och inte exakt 11.500 år som påstås i artikeln.

Leave A Response