Klimataktion

En ny ekonomisk modell efterfrågas

En ny ekonomisk modell efterfrågas






Mikael Malmaeus, Göran Greider och Eva Alfredsson på Medelhavsmuséet.

 

I samband med att Mikael Malmaeus släppte sin nya bok, Tillväxt till varje pris, samtalade han med Göran Greider och Eva Alfredsson på Medelhavsmuséet i Stockholm. Klimataktion var där och rapporterar här. Artikeln först publicerad i Miljömagasinet nummer 16, 19 april 2013.

Termen tillväxt tillhör den försmädliga kategori ord som förskönar verkligheten och verkar så mycket bättre än de i själva verket är. Det låter som om vi fått en växt till (åh, vad trevligt) i vår trädgård (läs samhället). Men, visar det sig snart, det är en parasit eller monokultur som hotar att slå ut alla andra växter, som inte kommit ”till”, i trädgården! Detta vill Mikael Malmaeus – tekn. dr. i miljöanalys, fil. kand. i nationalekonomi och tidigare talesperson för Klimataktion – råda bot på. 2011 släppte han en rapport med titeln Ekonomi utan tillväxt (finns att ladda ned gratis på Cogitos hemsida). Den undersökning som då låg till grund har nu utvecklats till ett längre resonemang i boken Tillväxt till varje pris (Notis förlag). Sammanfattningsvis säger den att vi borde skärma oss från själva tanken på en växande ekonomi (growth) – den måste i stället krympa om vi ska kunna leva hållbart (degrowth).

Malmaeus gav ett exempel: Ny vindkraft per se räddar inte miljön, det är ju först när kolkraftverk stängs ned på grund av att nya vindsnurror slås upp som något händer. En väg ut ur ekorrhjulet är en ny syn på kapital, ”En ny ekonomisk modell”, som han kallar det men inte har lösningen på. I dag används kapital till antingen lån eller investering, vilka genererar mer produktion, lika med större miljöpåverkan. I stället bör vi satsa mera på exempelvis human-, social-, natur-, till och med djurkapital, en modell som minner om sociologen Pierre Bourdieus strukturalistiska teoribygge.
Trots till exempel Romklubbens profetiska skrift Tillväxtens gränser från 1972 och miljöekonomen Tim Jacksons upplysande bok Välfärd utan tillväxt runt 40 år senare har inget nämnvärt hänt på realpolitikens och nationalekonomins område. Den i dag så gott som allenarådande neoklassiska värdeteorin dömer Malmaeus fyndigt ut som ”värdelös” enär relativa värden (de priser ”marknaden” bestämmer efter utbud och efterfrågan) inte förklarar hur ekonomin växer som helhet. Låter det krångligt? Säg så här, som i boken: ”Fem myror är helt säkert fler än fyra elefanter. Men är fem myror mer än fyra elefanter?”

Därför vill han gå tillbaka till den klassiska nationalekonomin som säger att det är mer och fler resurser som i grunden skapar ekonomiska värden (kapital, naturresurser, energi, med mera). Det finns med andra ord ingen väg ut ur tillväxtlabyrinten om det inte samtidigt erkänns att människan överutnyttjar så gott som alla resurser (naturliga som maskinella) som står till buds. Vilket är ganska klart för de flesta. Malmaeus förordar, till skillnad från exempelvis DN: s ledarsida, att vi håller isär begreppen tillväxt och utveckling, de är inte synonyma. En varg är en varg även om den klär sig i fårakläder.
I samband med boksläppet på Medelhavsmuséet samtalade Malmaeus med Göran Greider – författare, debattör och redaktör – och Eva Alfredsson – tillväxtanalytiker och ordförande i Global Utmanings expertgrupp för grön ekonomi. Den senare sade att det var en rafflande och spännande bok Malmeus skrivit. Hon såg inte tillväxten i sig som det mest problematiska, utan produktionsvolymen, själva innehållet. Och ställde den livsavgörande frågan: hur går vi från den bruna tillväxten till den gröna, från cowboy- till indianekonomi? Och påtalade att till och med riskanalytiker har svårt att se någon större risk i och med övergången:
– Business as usual av i dag är som att såga av den gren vi sitter på, avslutade hon, något otippat, sitt inlägg.

Greider inledde med att tacka Malmaeus för att han tagit sig tid att både lyfta och skriva om frågan, och menade att knappt någon vågar eller orkar debattera och ifrågasätta begreppet i dag. Socialdemokraterna nämnde inte ens tillväxtkritik på den nyligen avslutade kongressen – Greider vet, han var på plats. Till och med miljöpartiet är på väg bort från denna diskussion, det civilisationskritiska stråk som varit grundläggande inom partiet sen dess start 1981.
– Du avslöjar begreppet tillväxt för vad det är, som en resurstömning ur naturen och biosfären, konstaterade Greider.
Trots en del smärre meningsmotsättningar – Greider är marxist, Alfredsson marknadsliberal och Malmaeus nånstans mitt emellan – rådde stor enighet i panelen rörande arbetstidsförkortning. En enkel, smidig och snabb metod, faktiskt en ”quick fix”, som istället för ekonomiskt, skapar socialt kapital och kapar utbrändhet och andra sjukdomar. ”Vem vill inte arbeta mindre?” som Malmaeus frågade sig, och publiken.

Slutligen några ord om boken. Den kan vid första anblicken synas statistiskt och ekonomiskt introvert, men efter ett tag framträder dess litterära kvaliteter. Malmaeus inleder också varje kapitel med ett intresseväckande citat av en filosof, en författare vilket inte bara fungerar som en illustration utan även som en ingång. Och han avslutar den lysande, om något som i stort sett torde gälla för samtliga samhälleliga sysslor:
”Det var väl talat, svarade Candide, men nu måste vi odla vår trädgård.”

Text och foto: Rikard Rehnbergh

Like this Article? Share it!

Leave A Response