Klimataktion

Indien reserapport nr 3: Unga klimatambassadörer blir uppfinnare






Ja, uppfinningsrikedomen och kunskapsglädjen saknas inte när vi inspekterar alla projektarbeten som ställts ut vid små bord i solen utanför kulturcentrat Yashwantrao i centrala Mumbai, där Klimatambassadörsprojektet håller sin årliga konferens. På Climate Ambassadors Students Conference den 19 december deltar ett hundratal elever och lärare från de sju projektskolorna i Mumbai.

Rikard Rehnbergh och jag avslutar vårt tiodagars uppföljningsbesök hos Klimataktions Indienprojekt genom att vara hedersgäster på konferensen. Efter att högtidligen klippt av ett band tillsammans med Prashant Shinde som leder projektet, går vi från bord till bord där elever och lärare förklarar hur just deras skola jobbat under året med sitt miljöfokus. Vanliga projektarbeten består av dokumentation av fröbanker, av medicinalväxter, hur man kan spara vatten och el, hur man kan återanvända kasserade saker med mera. Påtagligt är att eleverna det här året har inspirerats att tänka i nya banor och göra egna funktionella saker utifrån elektroniskt skräp, det vill säga bortkastade mobilbatterier, kabelstumpar, CD-skivor mm. Rikard delar ut Klimataktion pins med isbjörnen till alla elever vid borden. En spontan uppmuntran som uppskattas.

Vad sägs om följande elevuppfinningar:

* Ett par skor med ledlampor i tåspetsarna som lyser upp din väg när du går i mörkret

* En bekväm pall – chairless chair – fästa bakom dina ben och som du använder när du blir trött

* En radioapparat av kasserad kartong som drivs av en liten solcell i kombination med ett gammalt mobiltelefonbatteri

* Bakterieodlingen som rengör gamla mobiltelefoner

* En varmvattenberedare i gammal plastdunk som drivs av solpanel

* En keps med solceller som kan ladda din mobiltelefon på väg till skolan

* En liten ledlampa i en plastask som drivs av ett uttjänt mobilbatteri för kvällens läxläsning.

Uppfinnarnas främste inspiratör är Harischand Nischad. Han är medhjälpare i projektet samtidigt som han studerar fysik på högskolenivå, drygt 20 år och gammal” klimatambassadör” från studietiden i MD College. Både skolorna i Mumbai och de fyra skolorna i Devrukhregionen har fått ta del av hans undervisning (se första Indienrapporten).

Uppträdanden och priser

Konferensen i stora hörsalen inleds genom tal av en lärare och därefter en elev. Hållbarhetsundervisningen i projektet har varit roligt och utvecklande för både vuxna och barn, det är tydligt. Konst och kreativitet uppmuntras också. Tre av skolorna har satt upp egna kortpjäser, som går ut på att naturen och vi hotas. De åskådliggör hur vi kan övervinna hoten och få en bättre värld. Ögonen tåras eller håren reser sig på armarna allt efter temperament, för det är väldigt direkt och berörande.

Vår partnerorganisation Srushtidnyan som står bakom det hela är bra på att ge feedback och bekräftelse genom stärkande ceremonier. Både lärare och elever får priser, som Rikard och jag får dela ut. Ja om man ska säga som det är – alla skolorna får olika slag av priser! Men en av dem – North Mumbai Welfare Society´s High School från Khar East – som är ny i projektet för i år, får första priset som bästa skola, och ungdomarna rusar upp på scenen för det obligatoriska fotografiet.

Efterlängtat politikerbesök

Eleverna har fått frukost på morgonen efter att ha bussats in till centrum från skolor belägna i olika delar av det vidsträckta Mumbai. Efter lunchpausen med ris, dal, bröd och annat gott, kommer den med spänning väntade, verkliga hedersgästen Supriya Sule, som annonserade sin ankomst i sista minuten kvällen innan. Hon är parlamentsledamot i det nationella parlamentet för Kongresspartiet som 2014 förlorade makten till premiärminister Narendra Modis högerkonservativa BJP (det finns även delstatsparlament och Mumbai ligger i delstaten Maharashtra). Supriya, som själv bor i Mumbai men har staden Pune som valkrets, är viktig för projektet då hon enligt Prashant och hans kollegor är en av få högt uppsatta politiker som har en verklig miljömedvetenhet. Hon förstår utmaningarna för Indien när det gäller klimatförändringarna, menar de. Därför har hon sedan flera år tillbaka stött Srushtidnyan, bland annat genom att gratis tillhandahålla de lokaler i kulturcentrat där konferensen nu håller till.

Det märks att Supriya Sule, som vi träffar för första gången när vi sitter tillsammans på podiet, är en erfaren folktalare. Hon adresserar lärarna direkt genom att förstå och visa intresse för deras pedagogiska insatser, och utlovar studiebesök till deras skolor. Hon har också en bra interaktion med ungdomarna, genom att be flera av dem berätta vad de lärt sig och hur det har känts att jobba med miljöfrågor. Det är en glad och trevlig tillställning utan alltför mycket blyghet och respekt, vilket annars mycket utmärker elevers attityd i indiska skolor efter vad vi erfarit. Över huvud taget är elever bättre på att tala och ställa frågor än när vi var här för tre år sedan, och taltiden är ganska jämnt fördelad mellan flickor och pojkar, i alla fall på den här konferensen.

Klimataktion håller också låda

Hade vi från Klimataktion något att bidra med på konferensen förutom att vara hedersgäster, en roll som vi den här gången var lite mera införstådda med än för tre år sedan? Vi har förstått nu att samarbetet med en utländsk miljöorganisation och en medfinansiering genom svenska skattepengar (SIDA och Forum Syd), ger trovärdighet och cred till vår partnerorganisation och till projektskolorna, och att vi själva är viktiga som förbindelselänk till detta stöd. Och att Klimataktion är en viktig organisation för våra indiska vänner, inkluderat lärarna och eleverna i projekskolorna.

Nåväl, Rikard berättade med trevliga power point-foton om vad Klimataktion är för sorts organisation, vilka värderingar och mål vi har, och om våra aktiviteter, kampanjer och samarbeten. Isbjörnen är uppskattad som symbol, det fick vi bekräftelse för här! Isbjörnen är Norra Europas motsvarighet till Indiens tiger, det vill säga ett utrotningshotat rovdjur, det vet ju alla här! Mitt eget bidrag var en kort föreläsning utifrån ett globalt fokus på hela planeten till power pointbilder om de nio planetära gränserna, världens ekologiska fotavtryck och biokapacitet, det mesta inspirerat av WWF senaste rapport Living Planet 2016. Samt världens svar på hoten mot planeten framför allt genom FNs konventioner om biologisk mångfald, Parisavtalet om klimatet, samt de globala utvecklingsmålen.

Vad händer nu?

Från och med 2017 fortsätter klimatambassadörsprojektet i ungefär samma omfattning men under direkt ansvar från organisationen Framtidsjorden. Srushtidnyan ingår i det asiatiska nätverket. Klimataktion fortsätter som vängrupp att av enskilda stödjare samla in 10% av finansieringen till klimatambassadörsprojektet varje år, cirka 25 000 kr per år.

Bli gärna månadsgivare med valfritt belopp, eller ge ett engångsbelopp till: pg 65 69 47 – 1, Klimataktion Stockholm, skriv din epostadress så du kan få projektnyheter. Och hör av dig om du vill ingå i arbetsgruppen, eller känner någon svensk skola som vill bli vänskola till någon av de indiska skolorna.

Karin Wahlgren.

 

 

Like this Article? Share it!

Leave A Response