Klimataktion

Hållbarhet och hälsa eller fortsatt tillväxt?

The great accelaration, Wikipedia

FAKTABLAD från Archie Duncanson http://www.alternativ.nu/hushalla/Hallbarhet_halsa_tillvaxt.pdf

Aktuell forskning konstaterar att tillväxt påverkar hållbarheten negativt, bl a genom klimatförändringen. Vidare att hållbarhet och hälsa kräver åtgärder som minskar konsumtionen, ökar kretsloppen inom jordbruket och industrin, fasar ut teknologier med giftiga/främmande ämnen och återställer, bevarar och bygger upp naturen. Utvecklingen kan vändas med en kraftfull hållbarhetspolitik.

Allihop växer vi upp i den fasta tron att ekonomisk tillväxt ger ett gott livet, jobb och högre löner. Men detta är bara halva sanningen. När vi tittar på helheten, hela planeten, framträder en annan bild.

Senare års forskning (bl a Planetary Boundaries) såväl som äldre (Limits to GrowthArrow 1995) visar att stadig tillväxt under två sekel hotar nu planetens klimat och livsuppe­hållande system och därmed vår hälsa och välmående. I korthet tar vi för mycket resurser i anspråk och lämnar ifrån oss alltför mycket avfall. SeThe Great AccelerationScientists’ WarningWWF Sverige, bilderna på Over­devel­op­ment, Overpopulation, Overshoot och artikeln Tillväxten kommer vara ett minne blott.

Vidare går tillväxtens vinster mest till de rika, som knappast behöver mer, medan medelklassen bara får lite och den fattiga halvan av mänskligheten förblir undernärd, outbildad och fattig (Picketty).

I stället för fridfullt välmående lider alla av ökande kostnader för klimatförändring, resurskonflikter, migration, stress, föroreningar och hot mot hälsan (IPCC Special Report 1.5°CNF 1.5°CoriaEconomist).

 

Nya långsiktiga mål: hälsa, välmående och biosfärens överlevnad

Forskares budskap är tydligt: det är dags att ändra inriktning från tillväxt till våra primära mål: hälsa, valmående och biosfärens överlevnad (GuardianCome On!,DonutekonomiEkonomi för Antropocen och bortombnptillvaxt.se)En enorm mängd forskning visar vägen. Här är ett axplock med exempel.

Energi: Laestadius (Klimatet och omställningen)Anderson:1, Rockström: Nature, Hansen, SDSN DDP, IEA, McKinseyPollin m fl skissar vägen till en fossilfri, lågenergi, elektrifierad ekonomi som klarar Parisavtalet. För detta måste vi minska koldioxid­utsläppen med ca 10% per år med början nu (RockströmAnderson,LaestadiusMission2020). Ett pris på koldioxid och skatt på naturresurser ingår så att dessa används mindre (t ex flyg, bilar, lastbilar), samt borttagandet av fossila subventioner (Rockström: RoadmapNF).

Men det räcker inte med ren energi, vi måste omvandla hela vår ekonomi och livsstil.

Medicinsk forskning: Klimatförändring, fattigdom och föroreningar är hälsans fiender (UNEP: Healthy Environment, Healthy People, Lancet: Health and climate,Läkare för miljönPerera, Evengård, Lanphear och EHN). Lösningar heter ett stabilt klimat, ingen fattigdom och fossilfria, avfallsfria ekosystem.

Tre viktiga faktorer påverkar vår belastning på naturens hälsa: folkmängdkonsumtionsnivå och teknologi (se IPAT equation). Teknologi svarar här för både resurseffektivitet och föroreningar.

Jobb: För att skapa jobb har politiker alltid stimulerat konsumtion. Malmaeus (Ekonomi utan tillväxt) forskade på ett alternativ: en kortare arbetsvecka håller syssel­sätt­ningen hög utan att producera mera (se också UNEP IRP 2016 s 27 och Sanne: Hur vi kan leva hållbart 2030)Bas­in­komst är en annan lösning (Bregman). Vi behöver dessa nu när artificiell intelligence och automatisering ersätter folk. Ökad fritid ger oss ett bekvämare liv, mindre stress och bättre hälsa. Vi får ett stabilare klimat och friskare ekosystem.

Cirkulär ekonomi spar resurser och minskar föroreningar genom resurseffektivisering (von Weiz­säcker: Factor Five). Men effektivisering hjälper föga om den äts upp av ökad folkmängd/konsum­tion, som historiskt varit fallet. Ett exempel: bilbränsle­förbruk­ning blir stadigt lägre, men allt fler kör bil.

Kretsloppsjordbruk är nyckeln till att minska samhällets avfall, bevara naturresurser och stärka beredd­skapen. Granstedt (Beras projektet, Morgondagens jordbruk) visar hur Östersjöbönder använder lokalt återvunna näringsämnen med få externa inköpGünther (Ruralisation) skissar en decentraliser­ings­strategi för resilienta lokala samhällen. UN FAOs Save and Grow program gör detsamma i utvecklings­länder. Se också agroecologyregenerative agriculture andpermaculture.

Biodiversitet: För att bevara biosfärens funktion och stabilitet, behöver vi minska vår andel brukad mark och avsätta hälften av naturen till reservat (biologen E O Wilson, Half Earth).

Lokal försörjning ger mat-, vatten-, energi- och infrastruktursäkerhet som tryggar överlevnad och hälsa inför såväl oförutsedda katrostrofer som klimatförändring. Se t ex Beredskap i krisStockholm Resilience Center, 100 Resilient Cities, C40 Cities, Community-Wealth.orgInstitute for Local Self-Reliance, Center for Community ChangeUS Cities SDG Index, Extreme Cities.

Minskad konsumtion stabiliserar klimatet och minskar föroreningar. De flesta lever över en hållbar nivå på 1-2 ton koldioxid per person och år och kan lätt reducera sitt fotavtryck (NaturvårdsverketLess meat, more biodiversityWorried about the planet? Avoid that extra kid). Flyg och bil kan vara en stor del av de årliga utsläppen (SEIfaktablad: Flygresor) och en del väljer nu bort flyget. Skatter, stöd och vänner/kollegor påverkar oss (UNEP: Fostering Sustainable Lifestyles). Vilka länder är goda modeller för en hållbar ekonomi? Se A Good Life for All Within Planetary BoundariesGlobal Footprint Network och O’Neill 2015.

Ökad jämlikhet: Människor oroar sig mindre, stressar mindre och är friskare i mer jämlika samhällen (Jämlik­hets­andenPickett och Wilkinson). Välfärdstaten har här lyckats väl, men det kvarstår mycket att göra!

Växande befolkning stressar mark-, vatten-, livsmedels- och infrastrukturresurser i stort sett alla världens städer (Overstretched CitiesCrist). Mindre befolkning kan förhindra katastrof och minska resurskonflikter, trängsel och ohälsa (Boisen, Norrman: Färre människor på jordenOhlsson: Live­li­hood Conflicts, Brown: Hungerns planet). Arbetande kvinnor ifrågasätter stora familjer (Agonito: The Last Taboo). Familjeplanering är ett första steg (Bongaarts: Nature 2016, Engelman: Solutions 2011).

Internationell jämlikhet/fair trade: Rika nationer och multinationella företag har brukat handelsmon­opol till att skapa förmögenheter (Nollsummespelet, Hornborg). Utvecklingsländer vill å det bestämda komma ikapp och uppfylla FNs SDG mål, vilket UNEP IRP beräknar komma att kräva 3 gånger världens nuvarande samlade resursuttag. Planetens ekosystem är redan överbelastade, så vi rika får minska vår konsumtion och istället finansera utveckling utomlands (Rees 2017Rees 2014Contract and converge).

Marknader behöver reglering som skyddar vår hälsa, säkerhet och ekosystem (TEEB). Oreglerade globala företag/oligarker överutnyttjar den gemensamma biosfären (Korten: When Corporations Rule).

Sammanfattning: Att sikta på välmående människor och ekosystem i stället för växande BNP lägger grunden för en stabil, gynnsam utveckling (Raworth). Vi gynnas av varje steg i denna riktning.

Läs vidare: Ekonomi: Donutekonomi (Raworth), Come On! Capitalism (von Weizsäcker, Wijkman), Age of Sustainable Development (Sachs), Att svära i kyrkanGenerationsmåletA Future Beyond Growth (antologi), Enough Is Enough (Dietz, O’Neil), Prosperity without Growth (Jackson)Managing Without Growth (Victor), bortombnptillvaxt.seCASSE, degrowth.orgSystemperspektivClub of RomeEarth Policy Inst.Potsdam Inst., När vinden vänder (Bodin), SystemskissTankemodeller FolkmängdTen Billion (Emmott), Överbefolkning (Wikipedia),Befolkningstryck (Norman) HandlingSDSNWorld Resources Inst.Univ.Calif, Plan B 4.0 (Brown), Drawdown (Hawken), Half Earth (Wilson), High seas reserve (Sumaila)Green Gold (film, Liu)Hushålla med jordens resurser.

Like this Article? Share it!

Leave A Response