Klimataktion

Klimatuppdragen – tolv uppdrag per år

Vill du göra något i klimatfrågan, men vet inte vad? Här får du 12 klimatuppdrag på ett år – ett per månad. Du väljer själv hur mycket du vill göra; syftet är att ge dig inspiration att agera. Välj något av uppdragen som du inte redan gör; se gärna till att det blir en utmaning! Anmäl dig här så får du uppdragen per mail varje månad. Lättare kan det inte bli!

När många gör lite kan vi komma en bra bit på vägen; när många gör mycket kan vi förändra världen!

 

Så här går det till:

  • KLIMATUPPDRAGEN har ett tema per månad.
  • När du anmält dig får du ett mejl i månaden med förslag på olika uppdrag. Mejlen skickas i början av varje månad och börjar komma i MÅNADSSKIFTET EFTER ATT DU ANMÄLT DEJ. En del uppdrag är enkla, andra tar mer tid – du väljer själv vilken som passar just dig!
    Anmäl dej här!
  • För att hålla reda på vilka uppdrag du klarat, kryssar du av uppdrag för uppdrag på ditt diplom som du laddar ned  och skriver ut. Tips! Sätt upp det på väggen så kanske fler blir sugna att haka på.
    Ladda ned diplomet här! 
  • Du kan göra KLIMATUPPDRAGEN själv eller tillsammans med andra, t.ex. din familj, din arbetsplats eller ditt kompisgäng.
  • Om ni är en grupp kan ni göra det som en ABF-cirkel, se studiehandledning på ABF, klicka här!
  • Du kan avbryta prenumerationen genom att klicka på en länk längst ner i mejlet.
  • När året är slut kan du fortsätta genom att göra klimatuppdragen ett varv till – eller försöka med en större utmaning.

 

Tänk på!

Om du vill skriva ut på papper – markera det du vill skriva ut, och välj ”Skriv ut markerad text” – så slipper du skriva ut fler sidor än du önskar.

 Varmt välkommen till KLIMATUPPDRAGEN!

 Klimatuppdrag och teman:

Här nedan kan du se de olika månadernas teman. Vill du utföra uppdragen i en annan ordning än du får dem per mejl, kan du alltid bara gå in i listan och byta.

1. Mat

 

Januari

Den här månadens klimatuppdrag handlar om MAT.

Ett relativt enkelt sätt att minska växthuseffekten är att äta mindre kött. Särskilt nötkött har stor påverkan på våra utsläpp då kor släpper ut den kraftfulla växthusgasen metan. Men även gris, kyckling och mejeriprodukter har negativ påverkan på miljö och växthusutsläpp. Att vara selektiv med den fisk man äter grundar sig i problem med utfiskning. Därför är det bra att i större utsträckning äta fler vegetariska rätter per vecka.

Boskapssektorn står för 18 % av världens totala utsläpp av växthusgaser.(1) Orsakerna är metangasutsläpp, förändrad markanvändning, att odling av djurfoder kräver energi i form av diesel och konstgödsel, samt att den ökande köttkonsumtionen för med sig att regnskogar huggs ner för att göra plats för foder och boskap.

Köttkonsumtionen i Sverige har ökat med 40 % sedan 1990 (då 60 kg per person och år, nu 85 kg).(2) Om alla i världen skulle tillåtas att äta 80 kg kött om året skulle det krävas ytterligare en landyta stor som hela USA för att producera allt kött.(3) Det är därför även ur ett rättviseperspektiv motiverat att minska den privata köttkonsumtionen. Dessutom är det bra för din hälsa att äta mindre rött kött. Livsmedelverkets rekommendation är max 100 g kött om dagen, vilket blir 36,4 kg per år.

1) FAO, Livestock’s long shadow, 2006 2) Jordbruksverket i siffror, 2012 3) Christian Azar, Makten över klimatet, Bonniers 2008

Månadens uppdrag:

Välj något av förslagen som känns lagom för dig (och som du inte redan gör)!

    • Månadens enkla: Gå med i Köttfri Måndag-kampanjen, http://kottfrimandag.se/, och välj vegetarisk mat en dag i veckan.
    • Klimatdebattören: Bjud hem vänner som inte brukar äta vegetariskt på middag! Berätta för dem om fördelarna med att inte äta kött och diskutera deras syn på vegetariskt och effekterna av vårt köttätande. Organisera gärna en visning av filmen Cowspiracy samtidigt! För mer information, se Cowspiracy. Filmens faktaunderlag har kritiserats, se t ex DN, men det är ändå en tankeväckande skildring av dagens köttindustri.
    • Koldioxidbantaren: Ät vegetariskt en hel månad, eller varannan dag hela månaden. Det finns många bra recept att hitta på nätet, t.ex. thai, indiskt eller pastarätter. För en större utmaning; gör som Bill Clinton och prova att äta veganskt! (Då äter man inte heller ägg eller mjölkprodukter).
    • Trendsättaren: Skriv ett medborgarförslag till din kommun om att byta ut skolmaten och/eller maten i vården i kommunen till vegetariskt en eller flera dagar i veckan.

 

Efter avklarat uppdrag – sätt kryss i rutan på diplomet.

2. Kunskap

 

Februari

Den här månadens klimatuppdrag är att skaffa sig KUNSKAP.

Om vi ska kunna diskutera klimatfrågor med människor vi möter och ställa krav på våra politiker att lägga om samhället i klimatanpassad riktning, måste vi vara pålästa och veta vad vi talar om. Det är också viktigt att sprida kunskapen; tyvärr är det fortfarande alldeles för få som inser vilket hot vi alla lever under!

 

Månadens uppdrag:

Välj något av förslagen som känns lagom för dig (och som du inte redan gör)!

  • Månadens enkla: Läs en kort sammanfattning om klimatförändringarna, se t ex WWF, eller för bra svar på tal: Sceptical Science.
  •  Klimatdebattören: Ordna en frågesport om de viktigaste klimatfrågorna med dina vänner och bekanta. Tips! Använd Klimataktions klimatquiz. Alternativt: Ordna en filmkväll för dina vänner, se en film om klimatförändringarna, tex: En obekväm sanningHome, Disneyfilmen ”Wall-e”, Planeten – SVT:s dokumentärserie från 2006, eller någon annan av filmerna under videolänkar.
  • Koldioxidbantaren: Läs en bok om klimatet för att bättra på dina argument. Tips! Lester Brown: Plan B 4.0, Christian Azar: Makten över klimatet, Per Holmgren: det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt.
  • Trendsättaren: Mejla eller ring dina lokalpolitiker (eller annan valfri politiker) och fråga frågor om klimatförändringarna, t ex: –  Vad gör ni i kommunen för att minska klimatförändringarna? –  Hur mycket CO2 beräknas varje person i kommunen släppa ut per år? –  Vad har du gjort för att sätta dig in i klimatfrågan?

 

     Alternativ: Varför inte starta en egen kampanj på Avaaz – http://www.avaaz.org/en/

Efter avklarat uppdrag – sätt kryss i rutan på diplomet.

 

3. Konsumtion

 

Mars

Den här månadens klimatuppdrag handlar om KONSUMTION

 

Det är nog ingen som har missat att vi som lever just nu konsumerar mer än någon annan generation någonsin i jordens historia.

Om alla världens medborgare levde som vi svenskar gör skulle mänskligheten behöva nästan fyra planeter för att tillhandahålla de resurser som vi konsumerar, ta hand om vårt avfall och lämna lite utrymme över till vilda arter (1).

Global konsumtion har stora och oåterkalleliga konsekvenser för de globala ekosystemen: 130 000 kvadratkilometer regnskog kalhuggs varje år. Sedan 1960 har dessutom en tredjedel av världens jordbruksmark övergetts eller utarmats till följd av överexploatering och markförstöring (2).

Vi behöver bli bättre på att balansera behovet att bevara naturkapital och att använda det som bränsle i ekonomin. När vi erkänt att vår nuvarande efterfrågan på natursystemen är ohållbar måste vi helt enkelt göra mer med mindre.

1) WWF, Living Planet Report 2014

2) http://www.eea.europa.eu/sv/miljosignaler/miljosignaler-2011/artiklar/ohaallbar-konsumtion 

Månadens uppdrag:

Välj något av förslagen som känns lagom för dig och som du inte redan gör!

  • Månadens enkla: Varför konsumerar vi som vi gör? En stor del av svaret stavas; REKLAM. Vi påverkas att köpa varor som vi inte behöver. Kolla på filmen Story of Stuff på Youtube och sätt en ”Nej tack till reklam”- skylt på din brevlåda. Fundera över hur du kan dra ner på din egen konsumtion.
  • Klimatdebattören: Gå in på http://www.klimatkontot.se/ för att testa din egen klimatpåverkan och se vad du kan göra åt den. Uppmana dina vänner att göra detsamma! Diskutera vår höga konsumtion och dess effekter med vänner och arbetskamrater.
  • Koldioxidbantaren: Ha en köpfri månad (du får givetvis köpa mat och nödvändiga hygienartiklar men inte kläder och prylar). Fortsätt gärna att tänka medvetet på din konsumtion även efter månadens slut!
  • Trendsättaren: Blogga eller skriv en insändare om hållbar konsumtion. Tips! Hämta inspiration på www.medvetenkonsumtion.org. Alternativ: utmana dina arbetskamrater/ditt kompisgäng på en köpfri månad!

 

Månadens tips!

Läs ”Köp inte den här boken” av Ann-Christin Gramming (om hennes köpstopp 1 år) eller

”Lyckliga alla dagar” av Nina Björk

 

Efter avklarat uppdrag – sätt kryss i rutan på diplomet.

4. Semester

April

Den här månadens klimatuppdrag fokuserar på SEMESTER

Den som flyger tur och retur till Thailand dumpar cirka 2,5 ton växthusgaser i atmosfären. Det motsvarar utsläpp från ett års bilkörning. Utsläppen av växthusgaser från svenskarnas flygresor svarar för runt tio procent av de svenska utsläppen totalt. Det skulle innebära ungefär nio miljoner ton koldioxid, vilket kan jämföras med biltrafikens tolv miljoner ton.  Medan utsläppen från biltrafiken sakta sjunker har flygutsläppen sedan 1980 mer än fördubblats.

(Källa: Jonas Åkerman, doktorsavhandling Transport systems meeting long-term climate targets – A backcasting approach)

Även semester med bil eller båt medför oftast utsläpp av växthusgaser. Men där finns åtminstone alternativa drivmedel som ger mindre koldioxidutsläpp.

Klimatkompensation då? I dag finns det en rad olika aktörer som erbjuder koldioxidkompensation mot betalning. Hur stor klimatnyttan blir av detta råder det delade meningar om. De bästa koldioxidutsläppen är de som aldrig sker – det vill säga det är bättre att MINIMERA sina utsläpp än att KOMPENSERA.

Om du inte vill sluta att semesterflyga helt, kanske du kan flyga hälften så långt och hälften så ofta? Bättre att samla ihop till en lång semesterresa än många helg-flygresor!

 

Månadens uppdrag:

Välj något av förslagen som känns lagom för dig (och som du inte redan gör)!

 

  • Månadens enkla: Skriv en insändare på temat – Hur länge kan flyget få fortsätta vara billigare än tåget? Föreslå att avgifter (koldioxidskatt eller start-och-landningsavgifter) införs på flygresor och att intäkterna överförs till subventioner av tågtrafiken.
  • Klimatdebattören: Vad svarar man folk som berättar att de ska göra en flygresa? Man vill ju inte vara en glädjedödare… Tänk ut ett bra svar att ha tillhands. Kanske bara ”Är inte du bekymrad över klimatförändringarna?” Eller ”Jag får så blandade känslor – jag unnar ju dig en skön semester, samtidigt är jag orolig för klimatet”. Skriv på facebook eller blogga om varför vi inte kan fortsätta flyga som nu.
  • Koldioxidbantaren: Fundera över hur du ska göra med din och ev. din familjs semester i år. För att minska dina utsläpp, ersätt varannan flygresa med en semester på närmare håll, t ex:
  1. Tågluff i Europa
  2. Kryssning till St. Petersburg, Riga eller Tallinn
  3. Cykelsemester i Danmark
  4. Eller semester i Sverige: *Pensionat med spa, fjällvandring i Abisko (med tågresa dit och hem), en spännande kurs i något du kan ha glädje av länge
  5. Köp en upplevelse av ett ekoturismföretag i Sverige, kolla http://www.naturensbasta.se/
  6. Om du planerar semester i motorbåt: Kolla om du kan byta till motor med mindre utsläpp – eller kanske segelbåt rentav?
  • Trendsättaren: Skriv till din kommun och fråga hur de kommunanställda reser i tjänsten. Kräv att man reser fossilfritt/ kollektivt så långt som det är möjligt. Alternativ: Reser man i tjänsten i ditt företag? Försök få igenom en policy med fossilfria resor.Efter avklarat uppdrag – sätt kryss i rutan på diplomet.

Efter avklarat uppdrag – sätt kryss i rutan på diplomet.

5. Återvinning

Maj

Den här månadens klimatuppdrag handlar om ÅTERANVÄNDNING OCH ÅTERVINNING.

Det bästa sättet att få ner energikonsumtionen för en produkt är att återanvända den. Återvinning är också en viktig klimatåtgärd. Vår svenska återvinning minskar de globala utsläppen av koldioxidutsläpp med 6,2 miljoner ton årligen, vilket motsvarar nästan tio procent av de svenska utsläppen.1) Men fortfarande bränns 40% av allt hushållsavfall idag.2)

 

Konceptet Cradle to cradle är ett system där man tänker efter före så att ett företags restprodukter kan bli en resurs i nästa företag.3)Om vi ska uppnå ett hållbart samhälle måste vi genom demokratiska beslut ställa större krav på företagen att tillämpa detta förhållningssätt.

 

Genom att öka återvinningen går det att minska vår klimatpåverkan ytterligare!

 

  1. http://www.atervinningsindustrierna.se/ 
  2. http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/Utveckling/Rapporter%202003/U2003-12.pdf
  3. http://www.svid.se/Hallbarhetsguiden/Process/Metoder/Cradle-to-Cradle/

 

 

 Månadens uppdrag:

Välj något av förslagen som känns lagom för dig (och som du inte redan gör)!

  • Månadens enkla: Gör en storrensning hemma och sälj sakerna på Blocket eller skänk dem till en secondhandaffär.
  • Klimatdebattören: Organisera en klädbytardag med dina vänner. Prata med dem som kommer om hur viktigt det är med återanvändning och återvinning.
  • Koldioxidbantaren: Den här månaden; försök slänga så lite som möjligt! Reparera en eller flera saker som du annars skulle slänga. Gör det själv eller lämna in till hantverkare. Utmana dig själv genom att reparera så mycket att du kan reducera dina nyinköp till hälften eller mer! Återvinn allt du kan återvinna; utmana dig själv att minimera ditt avfall! Kolla också in http://miljo-utveckling.se/prylarna-du-aldrig-ska-slanga-om-du-vill-radda-miljon

 

  • Trendsättaren: Organisera sopsorteringssystem på din skola/arbetsplats.

Alternativ: Föreslå din kommun att inrätta en secondhand-inlämning vid återvinningscentralen där man kan lämna och hämta begagnade saker.

Genom att öka återvinningen går det att minska vår klimatpåverkan ytterligare!

 

Efter avklarat uppdrag – sätt kryss i rutan på diplomet.

6. Matsvinn

 

Juni

Den här månaden ska handla om att MINSKA MATSVINNET.

I Sverige slängs 80 kilo fullt ätbar mat per person och år. Att producera mat belastar både klimat och miljö och i Sverige slängs varje år mat från hushåll som motsvarar ett utsläpp på omkring 2 milj ton växthusgaser. Det motsvarar cirka 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. Genom att minska svinnet kan du spara ca 5 000 kronor varje år och samtidigt göra en insats för klimatet.

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Avfallsforebyggande-program/Matsvinn/

 

Månadens uppdrag:

Välj något av förslagen som känns lagom för dig (och som du inte redan gör)!

 

  • Månadens enkla: Planera inköp, ta med dig inköpslistan och håll dig till den. Låt dig inte frestas av extrapriser och gå inte och handla när du är hungrig. En stor del av matsvinnet sker på restauranger och i storkök. Om du går ut och äter kan du be att få en mindre portion så att inget slängs.
  • Klimatdebattören: Visa en av dessa filmer för dina arbets- eller skolkamrater.https://www.youtube.com/watch?v=XK2YG5EXDh8 (0:30 min). Diskutera matsvinnet på din skola/arbetsplats. Finns det något ni kan göra för att minska svinnet?
  • https://www.youtube.com/watch?v=VaouOWx3Bmo (6:47 min)
  • https://www.youtube.com/watch?v=VGTPKKOVoz4 (1:22 min)
  • Koldioxidbantaren: Gör det till en sport att inte slänga något! Använd det som blir över till lunchlådor. Uppfinn nya maträtter av gamla: en soppa kan bli en gryta, grönsaksresterna blir en soppa! Alternativt frys in. Tänk på att datummärkningarna betyder olika saker: ”Sista förbrukningsdag” anger hur länge ett livsmedel är säkert för konsumtion (används exempelvis för kött och fisk). ”Bäst före” talar om hur länge produkten har kvar de särskilda egenskaper som den normalt förknippas med. Livsmedel håller ofta längre än bäst före-dagen! Släng inte i onödan – lukta först!
  • Trendsättaren: Gå till din livsmedelsbutik och fråga vad de gör med maten när den blir för gammal. Om de bara slänger maten, föreslå att de antingen skänker bra mat till hjälporganisationer som lagar till den åt hemlösa eller att de om möjligt lämnar maten till kompostering. På vissa ställen där det finns många som äter lunch i området kan mat som snart går ut lagas till i butiken för att säljas som varm lunch.

Tips! Läs Svinnlandet av Andreas Jakobsson (Offside Press 2015) Vad är det som gör att så otroligt mycket mat slängs – hos bonden, i butikerna och av oss konsumenter? Andreas har rest runt Svinnlandet Sverige – och fått skrämmande svar.

I Svinnlandet dissekerar Andreas Jakobsson systemfelen som skapat detta vansinne – och pekar samtidigt på en rad konkreta lösningar.

 

Efter avklarat uppdrag – sätt kryss i rutan på diplomet.

 

7. Hav och sjöar

 

Juli

Den här månadens klimatuppdrag fokuserar på HAV OCH SJÖAR.

I Sverige förväntas havsnivåerna stiga som en konsekvens av klimatförändringarna, vilket kan medföra ökade översvämningsrisker för kustnära och låglänta områden.1)

Ö-nationer i Indiska oceanen och Fijiöarna i Stilla havet drabbas redan idag av höjda havsnivåer och några av öarna kan på sikt försvinna helt.2)

En av de känsligaste havsmiljöerna är området kring Arktis. Shell och andra bolag ligger nu i kapplöpning för att borra olja där – olja som ytterligare kommer att spä på klimatförändringarna.3)

1) http://www.klimatanpassning.se/hur-forandras-klimatet/vattendrag-och-grundvatten/oversvamning-1.21324

2) http://www.wwf.se/vrt-arbete/klimat/konsekvenser/1124276-konsekvenser-klimat  

3) http://www.greenpeace.org/sweden/se/skydda-arktis/hoten/

 

Månadens uppdrag

Välj något av förslagen som känns lagom för dig (och som du inte redan gör)!

  • Månadens enkla: Gå med i SKYDDA ARKTIS: http://www.greenpeace.org/sweden/se/skydda-arktis/hoten/
  • Klimatdebattören: Gör en utflykt till havet, eller en sjö, med några vänner/din skola eller arbetsplats. Läs informationen om hav eller sjöar nedan och berätta hur havet/sjöarna påverkas av klimatförändringarna. Diskutera vad ni kan göra.
  • Klimatbantaren: Tanka inte bensin på Shell, BP eller Statoil. Bäst är förstås att helt undvika att tanka bensin eftersom all användning av olja och kol är förödande för planeten, men om du ändå ”måste” tanka – välj inte något av bolagen ovan. Alternativ: Maila miljöminister Karolina Skog, miljodepartementet.registrator@regeringskansliet.se , och Erin Robertson på Arktiska rådet (robertsons@state.gov) och uttryck din oro för oljeborrning i Arktis.

OBS! Skriv på engelska till Erin eftersom det är den amerikanska delegaten! Uppmana dem att arbeta för ett fortsatt stopp för all oljeborrning och projektering i Arktis, eller i andra hav.

  • Trendsättaren: Hur ser det ut i din kommun? Maila och fråga kommunen vad de har för handlingsplan med hänsyn till hur klimatförändringarna påverkar hav och sjöar. Efter avklarat uppdrag – sätt kryss i rutan på diplomet.

______________________________________________________

INFOBLAD OM HAVET

Hur påverkas havet av klimatförändringarna?

Haven blir varmare

En uppenbar effekt är att haven blir varmare. Effekterna kommer att vara tydligast mot polerna. Redan på våra breddgrader kommer kortare vintrar och minskande istäcke att direkt påverka arter som lever i våra havsområden.

Exempelvis kommer vikaresälen troligen att utplånas från alla delar av Östersjön utom Bottenviken. Populationen i Bottenviken beräknas överleva, men kommer att minska på grund av problem att hitta lämpliga födoplatser i den borttynande isen.

Haven blir surare

Den atmosfäriska koldioxiden absorberas i haven, och den kolsyra som då bildas sänker vattnets pH. Haven försuras snabbare idag än de gjort på 55 miljoner år!

Man vet väldigt lite om vilken effekt försurningen kommer att på havens ekosystem. De studier som hittills gjorts rör problem med kalkinlagring hos djur med yttre eller inre skelett. Vissa forskare förutspår att korallreven kommer att brytas ner och kanske till och med utplånas inom så kort tid som 40 år. Östersjön hotas av övergödning, miljögifter och överfiske. Klimatförändringar kommer troligen att förvärra situationen ytterligare.

Havsnivån stiger

När temperaturen stiger smälter polarisar och glaciärer. Stora mängder vatten är bundna i dessa isar, och detta kommer därför att leda till att havsnivån stiger. Under de senaste 100 åren har havsnivån redan stigit med åtminstone 10 centimeter. Globalt sett beräknas havsnivån stiga med 50 cm till 5 meter1) till år 2100 jämfört med 1990.

Havets salthalt påverkas

Klimatförändringen kommer även att påverka salthalten i haven. I områden nära ekvatorn, där avdunstningen är hög, kommer salthalten i ytvattnet att öka. I områden närmare polerna, exempelvis här i Sverige, kommer salthalten att sjunka. Det beror på att nederbörden och utströmningen av sötvatten till haven kommer att öka, och att isar kring polerna smälter. Att salthalten förändras kan påverka de djur och växter som lever i havet. Man kan redan nu se exempel på både ökande och minskande utbredningar av djur och växter i våra havsområden.

1) http://www.giss.nasa.gov/research/briefs/hansen_15/PaleoImplications.pdf)

 

 

____________________________________________

INFOBLAD OM SJÖAR

Varmare klimat får sjöar att släppa ut mer koldioxid

Ju varmare en sjö är desto mer av växthusgasen koldioxid släpper den ifrån sig – det visar forskning som gjorts vid universiteten i Uppsala och Linköping. Det innebär att sjöar kan förstärka temperaturförändringar på ett sätt som vi inte känt till tidigare. Lars Tranvik, professor i limnologi vid Uppsala universitet, är en av forskarna bakom studien.

Trots att sjöar och sötvattendrag bara tar upp någon procent av jordens yta så samlas otroligt mycket organiskt kol på bottnarna i form av växt- och djurdelar från områden runt omkring, en del material stannar kvar under flera århundraden, medan annat bryts ner av bakterier och bubblar upp som koldioxid till atmosfären.

Det är just nedbrytningsprocessen som går snabbare om vattnet är varmare visade den nya studien. Baserat på det värsta klimatscenariot så kan den årliga mängden sediment som lagras på sjöbottnar minska med en tredjedel, och den tredjedelen bryts alltså istället ner släpps ut i luften i form av koldioxid.[1]

 

Med klimatförändringarna förväntas flera intensiva regnperioder som medför höga vattennivåer/-flöden. Samtidigt kommer årsvariationen att flacka ut och vi får våtare vintrar och torrare somrar. Enligt Klimat och sårbarhetsutredningen förväntas ett förändrat klimat leda till försämrad vattenkvalitet hos både ytvatten och grundvatten, ökade problem med dricksvattenförsörjning, samt ökad föroreningsspridning i samband med intensiva regn och översvämningar. Ökade temperaturer i sjöar, vattendrag och i Östersjön, tidigare islossning och ökad avrinning förväntas leda till ökad utlakning av närsalter och humus. Detta leder till försämrad vattenkvalitet i form av färgade vatten, ökad övergödning och sannolikt ökad förekomst av alger och cyanobakterier.

Dricksvattenförsörjningen förväntas påverkas genom försämrad kvalitet på råvattnet i vattentäkterna med ökade humushalter och ökad förorening av mikroorganismer. Risken för förorening av dricksvattnet ökar med ökade risker för översvämningar, ras och skred samt genom spridning av kemiska ämnen och smittämnen från förorenad mark och gamla deponier. Ökade regnmängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad kan leda till ökad belastning på avloppssystemen. Extrema skyfall leder till överbelastning av ledningarna och ökning av reningsverkens bräddningar med utsläpp av orenat avloppsvatten. De troliga framtidsscenarierna med ökad nederbörd vintertid, medför större näringstillförsel till sjöar och kustvatten. Dessa områden har redan idag en mer eller mindre kraftig påverkan. Fler översvämningar kan också bli en följd av de blötare vintrarna. Även intensiva regn under sommarhalvåret kan ge stora översvämningar. Med klimateffekterna förutspås även en högre havsnivå, uppskattningsvis mellan 0,2-1 m över nuvarande nivå som medelvärde. Stora områden kring kusten kan komma att påverkas av de högre havsnivåerna. Det medför också att vattendragen och sjöarna i inlandet kommer att kunna få högre vattennivåer, då havet kan utgöra en broms för det utströmmande vattnet. Även torrperioder under sommaren kan allvarligt påverka vattenresurserna, vattenkvalitet, biologisk mångfald och vegetation. Låga vattennivåer i sjöar, vattendrag och grundvatten orsakar inte bara begränsningar i vattenförsörjningen, utan också sämre vattenomsättning och vattenkvalitet.[2]

[1] http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=3866251

 

[2] http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/sodra-ostersjon/beslut-ap/miljoproblem/Pages/ovrigaklimatbrunifiering.aspx

 

 

______________________________________________________

8. Skogen

Augusti

Den här månadens klimatuppdrag handlar om SKOGEN

Vi är många som älskar skogen, och som vill att den bevaras. Människor behöver skog på nära håll och av god kvalitet. Forskning visar att barns utemiljö har en stor betydelse för deras hälsa, inlärning och fysiska aktivitet. Barn som vistas mycket i naturen är ofta friskare, mindre stressade, har bättre motorik och en högre koncentrationsförmåga än andra barn.

Klimatförändringarna påverkar skogarna och deras biologiska mångfald på flera sätt. Men skogarna har också en mycket stor betydelse för klima­tet, dels genom utbytet av koldioxid via fotosyntes och nedbrytning, dels genom att skogarna innehåller en stor del av världens kolförråd. En hög avverkning av skogen kan leda till en negativ spiral där ökade klimatförändringar leder till en ännu större minskning av skogen. Den här månaden handlar därför om att skydda skogarna vi har kvar.

Skogarna hotas över hela världen. Fortfarande huggs regnskog ner i en vanvettig takt, trots att man vet att bevarande av regnskogen är det absolut bästa sättet att sänka koldioxidutsläppen. Vi skulle behöva plantera mer regnskog istället! En starkt bidragande orsak till skövlingen av regnskog är odling av palmolja och soja. Palmoljan används i många av våra produkter, och soja används framför allt till uppfödning av djur som kossor.

Månadens uppdrag

Välj något av förslagen som känns lagom för dig (och som du inte redan gör)!

  •  Månadens enkla: Försök använda mindre papper. Använd baksidor, gör dubbelsidiga utskrifter, sortera och lämna papper till återanvändning.

Alternativ 1: Plantera ett, eller flera, träd i Vi-skogen

Alternativ 2: Gå med i Naturskyddsföreningens skogsnätverk, http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/som-medlem/skogsnatverket.

 

  • Klimatdebattören: Läs Maciej Zarembas lysande artikelserie om det svenska skogs(miss)bruket; http://www.dn.se/Stories/stories-kultur/skogen-vi-arvde (finns också i bokform). Gör en utflykt med några vänner i närmaste skog, och passa på att berätta om hur stat och företag håller på att förstöra de sista resterna av riktig skog som vi har kvar, och hur det kommer att påverka oss och våra närmaste.
  • Klimatbantaren: En av de främsta orsakerna till skogskövling globalt i dag är köttproduktionen. I Amazonas anses 80 % av avverkningen ha koppling till foderproduktion av soja och bete till boskap. Om du klarar att byta ut 2 av 3 köttmåltider i veckan mot vegetariskt, har du stor chans att halvera din klimatpåverkan från skogen.
  • Trendsättaren: Läs om skogen på http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/skog/.  Skriv en insändare/ blogga om vad skogen betyder för klimatet, eller skriv till lokalpolitiker, riksdagsledamöter, regering och ministrar, samt EU-parlamentariker och kräv att avverkning av gammal naturskog stoppas.

 

Efter avklarat uppdrag – sätt kryss i rutan på diplomet.

9. Transporter

September

Den här månadens klimatuppdrag handlar om TRANSPORTER.

Att minska utsläppen av växthusgaser i transportsektorn är en stor utmaning. Globalt sett är det utsläppen från förbränning av fossila bränslen (olja och kol) som växer snabbast.1) 

I Sverige står vägtransporterna (lastbilar, bussar, bilar och cyklar) för ca 30 % av koldioxidutsläppen. Om även utrikes sjöfart och flyg tas med, står transporterna för 45 % av de svenska utsläppen.

Alternativ som elfordon, hybridbilar, biogasfordon och tåg är alla möjliga alternativ, speciellt om man utnyttjar fordonen kollektivt genom samåkning, bilpooler eller kollektivtrafik. Järnvägstrafik ger mycket små utsläpp av koldioxid och luftföroreningar jämfört med andra trafikslag. Vi bör flytta godstrafik från lastbilar till tåg och behöver ett utbyggt och moderniserat järnvägsnät.

 

Trafikverket konstaterar att Sveriges åtgärder för att minska våra utsläpp från transporterna inte räcker till för att nå de klimatmål som riksdag och regering har enats om.2)

1) Christian Azar, Makten över klimatet, Bonniers 2008
2) http://www.trafikverket.se/Privat/Miljo-och-halsa/Klimat/

Månadens uppdrag:

Välj något av förslagen som känns lagom för dig (och som du inte redan gör)!

  • Månadens enkla: Testa att samåka en gång denna månad. Till exempel via http://www.skjutsgruppen.nu/ där kan du både erbjuda och be om skjuts. Eller testa en elcykel!
  • Klimatdebattören: Skriv en insändare/blogga/dela eller gör inlägg på facebook om varför vi behöver dra ner på bilåkandet och hur mycket bättre det  skulle bli med utbyggd kollektivtrafik, elcyklar, bilpooler, samåkning och gas/elbilar.
  • Klimatbantaren: Åk mer kollektivt och cykla mer och försök samåka när bil är ett måste. Under de första fem kilometrarna av bilresan är bensinförbrukning 35 % högre än under resten av resan. Undvik att ta bilen för de korta resorna och samla istället många småärenden till en större tur. Om du har bil, använd motorvärmare! Sätt upp en lapp i hallen, i det allmänna garaget eller på jobbet med texten: Motorvärmare: +10º = 30 minuter, 0º = 60 minuter, -15º = 90 minuter”.

Lär dig ecodriving och undersök dina möjligheter att byta till bränslesnålare bil eller en som går på biogas/el. Eller starta en bilpool i din kommun!

Trendsättaren: På jobbet: prata om arbetsresor, tjänsteresor, hur man kan använda kollektivtrafik istället för bil, tåg istället för flyg/bil. Försök få igenom en policy om det på arbetsplatsen. Be din arbetsgivare göra en CERO-analys av organisationens klimatbelastning: http://www.cero.nu/. När du behöver beställa taxi – se till att alltid beställa miljöbilstaxi. De flesta större bolag har det alternativet.

 

Efter avklarat uppdrag – sätt kryss i rutan på diplomet.

 

10. Information – kommunikation

Oktober

Denna månad ska klimatuppdraget fokusera på INFORMATION – KOMMUNIKATION

Trots att kunskapen om växthuseffekten funnits i mer än 30 år är det många människor som inte tagit den till sig. Att förtränga obehagliga sanningar är mänskligt. Många lever på, som om inget stod på spel. Men nu är det ont om tid och vi måste få så många som möjligt att vakna upp och bli engagerade i den omställningsprocess som vi står inför.

Hur ska det gå till? Att gå omkring och gnälla, ge dåligt samvete eller berätta hur förträfflig man själv är, brukar ju inte gå hem så bra. Kanske kan något av den här månadens tips vara användbart.

Månadens uppdrag:

Välj något av förslagen som känns lagom för dig (och som du inte redan gör)!

  • Månadens enkla: INSPIRERA! Gå in på http://www.klimatsmart.se/ och leta upp något enkelt och roligt klimattips som du kan skicka till några vänner. ”Kolla på det här…Kul va?”.
  •  Klimatdebattören: ARGUMENTERA!

Öva in ett antal argument som svar på några vanliga ”förnekelser”, t ex:

”Jag tror inte på växthuseffekten, det finns forskare som säger att den inte finns”

”Det blir väl skönt om det blir varmare”

”Det gör varken till eller från vad jag gör – det är en droppe i havet”

”Vi måste tänka på jobben. Utan tillväxt stannar utvecklingen”

”Det är de stora förorenarna Kina och USA som måste börja”

”Utan tillväxt har vi inte råd att lösa klimatfrågan”

”Det är nog kört i alla fall” Några svar kan du hitta på http://www.skepticalscience.com/argument.php. (på engelska).  Svaren finns översatta på vår hemsida, http://klimataktion.se/sceptical-science/ . Ge svar på tal i diskussioner med olika personer om klimatförändringarna! Bryt klimattystnaden!

  •  Klimatbantaren: UTMANA!

Fråga en kompis om hen ställer upp på en klimatutmaning. Om ni är tävlingsmänniskor kan ni tävla med varandra, men det är inte nödvändigt. Ni kan komma överens om att försöka uppnå ett visst mål, t ex äta vegetariskt under en månad eller byta alla glödlampor hemma till lågenergilampor eller minska era CO2-utsläpp med 10 % eller……bestäm något och kör igång!

2011 genomfördes ett experiment där en tvåbarnsfamilj med hus och bil fick hjälp att försöka leva ett år och släppa ut max ett ton koldioxid per person under ett år. De fick en elbil och använda ett noll-energihus, och lyckades komma ner till en klimatbelastning på 1,5 ton per person och år. Nu är en ny familj igång och vill komma ner längre!  Läs om projektet här, http://onetonnelife.se/ och fundera över vilka av familjens förändringar du/ni redan genomfört och vilka ni kan ta till er av.

  •  Trendsättaren: INFORMERA! Anordna ett s k klimatparty (en värd bjuder hem vänner och bekanta och en person från Klimataktion kommer och samtalar om klimathotet och deltagarnas inställning till det. Läs mer: Klimatparty.)

Efter avklarat uppdrag – sätt kryss i rutan på diplomet.

11. Energi

November

Den här månadens klimatuppdrag handlar om ENERGI.

Svenskarnas energianvändning – som utgörs av uppvärmning, el och transporter – består ungefär till hälften av olja, naturgas, kol och kärnkraft. Den andra hälften utgörs av bioenergi, vind och vatten (1). Det svenska målet till 2020 om att nå 50 % förnybar energi är alltså redan uppfyllt, och vi har ännu fem år kvar.

Den svenska elen produceras till största del av vattenkraft följt av kärnkraft, med en växande andel av biobränslebaserad elproduktion, vindkraft och solel. Detta innebär att den svenska elen är till 95 % koldioxidfri. Men även i Sveriges elproduktion finns fossildrivna kraftverk, som utnyttjas vid de tillfällen då alla vill använda el samtidigt, de så kallade effekttopparna (2). Det statliga kraftbolaget Vattenfall äger så många kolkraftverk utanför Sveriges gränser att de tillsammans släpper ut mer än hela Sverige tillsammans (3).

När du som privatperson förändrar din energianvändning har du stor möjlighet att minska dina personliga klimatutsläpp. Det absolut bästa är att på något sätt energieffektivisera, då all energiproduktion har någon form av miljöpåverkan. Den billigaste och renaste energin är således ”negawatten”, den energi vi inte använder! (4).

(1) http://svebio.se/fakta-om-bioenergi

(2) http://www.energimyndigheten.se/sv/Press/Nyheter/Nyhetsarkiv-2011/Energilaget-2011-sammanfattar-ett-handelserikt-ar/ (3) http://www.svd.se/naringsliv/branscher/industri-och-fordon/vattenfall-slapper-ut-mer-koldioxid-an-sverige_7041367.svd

(4) http://www.bioenergiportalen.se/

Månadens uppdrag

Välj något av förslagen som känns lagom för dig (och som du inte redan gör)!

  • Månadens enkla: När mörkret kommer till Norden tänds alla lampor och ljusstakar. Byt ut dina gamla lampor mot lågenergilampor och/eller att använda timer för att slå av mysbelysningen under natten och dagens ljusa timmar.
  • Klimatdebattören: Genom att byta till ett elbolag som säljer 100 procent förnybar energi sänder du en viktig signal både till våra politiker och till de stora jättarna om vilken väg du vill att Sverige ska ta framöver. Ring gärna till ditt gamla elbolag och berätta varför du lämnade dem. Försök påverka dina vänner att göra detsamma.
  • Klimatbantaren:Med hjälp av http://www.klimatkontot.se/ kan du beräkna din och ditt hushålls klimatbelastning. En stor del av klimatbelastningen handlar om energiförbrukning. Gör beräkningen och fundera sedan över vad ni skulle behöva göra för att under en dag, en vecka, eller en månad halvera er energiförbrukning. Gör ett experiment! Fundera sedan hur svårt, annorlunda, lärorikt det var. Inspiration och tips finns att hitta här.
  • Trendsättaren: Var en riktig trendsättare och bli den första i ert område som installerar solceller/solvärme. Se vilka reaktioner och frågor det leder till, samt när dina grannar börjar sätta upp egna paneler. Om du bor i delad fastighet eller går på en skola, skapa en namninsamling för solceller/solvärme och lämna till ansvarig fastighetsägare.

1) http://svebio.se/fakta-om-bioenergi
2)
http://www.energimyndigheten.se/sv/Press/Nyheter/Nyhetsarkiv-2011/Energilaget-2011-sammanfattar-ett-handelserikt-ar/
3) 
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/industri-och-fordon/vattenfall-slapper-ut-mer-koldioxid-an-sverige_7041367.svd
4) http://www.bioenergiportalen.se/

Efter avklarat uppdrag – sätt kryss i rutan på diplomet.

12. Pengar och tid

December

Den här månadens klimatuppdrag fokuserar på PENGAR OCH TID.

Först när den sista floden blivit förgiftad, Först när den sista fisken fångats, Först då – Kommer människorna att upptäcka, Att pengar inte går att äta…

Pengar, pengar, pengar. Ibland känns det som om det är allt våra liv handlar om. Vi har bytt det som är viktigt, mot meningslösa ting, sjunger Mauro Scocco. Varför gör vi det egentligen? Varför stressar vi och pressar oss så för att kunna köpa den senaste mobilmodellen, åka utomlands, köpa nya saker hela tiden?

Hur investerar du dina pengar långsiktigt? Mångmiljardbelopp av svenska folkets pensionspengar investeras i koldioxidvärstingar. AP-fonderna investerar i 133 av världens 200 mest koldioxidintensiva börsnoterade kol-, olje- och gasföretag. Fondernas totala innehav i dessa bolag var 2013 värda 32 miljarder kronor och gör oss till delägare i fossila reserver som motsvarar framtida koldioxidutsläpp på 625 miljoner ton. Det är 11 gånger mer än Sveriges totala utsläpp år 2012. Det går på tvärs med målet att begränsa den globala uppvärmningen under två grader som Sverige säger sig stå bakom. (http://www.wwf.se/wwf/1216219-skresultat?module_search_words=AP.fonder). Risken är att investeringarna du gör i din framtid istället bidrar till att förstöra hela jordens framtid!

Som enskild fondsparare och bankkund kan du begära information om det egna kapitalets klimatpåverkan, inklusive andel i fossila reserver. Vi måste lämna minst 80 procent av världens funna fossila tillgångar under marken om vi ska ha en chans att klara våra klimatmål.

Och tid. De flesta upplever nog att vi har ont omtid. Jobb, barn, fritidsaktiviteter – ekorrhjulet snurrar på och det känns ibland som om det bara går fortare och fortare. Men vad lägger du egentligen din tid på? Du äger din tid; gör du det du verkligen vill med den?

Tiden är väldigt knapp när det gäller att vända den nuvarande utvecklingen för klimatet. För att vända utvecklingen måste vi alla göra vårt bästa för att påverka politikerna att ställa om samhället så att koldioxidutsläppen minskar. Än är det inte för sent!

Månadens uppdrag:

Välj något av förslagen som känns lagom för dig (och som du inte redan gör)!

 

  • Månadens enkla: Ge bort klimatuppdragen till någon i jul- eller nyårsgåva! Skriv ut diplomet och slå in.
  • Klimatdebattören: Skriv en insändare/blogga/ gör inlägg på facebook om hur bråttom det är att minska koldioxidutsläppen.
  • Klimatbantaren:  Prova att fira en annorlunda jul. Skippa julklappar – men ha mycket tid tillsammans! Spela familjespel, prata, åk skridskor eller skidor, se på film, laga mat tillsammans. Kort sagt – satsa på julefrid och gemenskap!

Och passa på att ta en grundlig funderare. Vad tycker du är viktigt i livet egentligen?  Av följande saker, finns det något du skulle kunna omprioritera för att få mera tid eller bättre livskvalité: Hälsa, familj, jobb, resor, motion, vänner, TV, trädgård, bostad, shopping, ideellt arbete, annat? Diskutera med dina närmaste. Vad kan ni förändra till det bättre?

  • Trendsättaren: Använd ditt inflytande som bankkund och pensionskonsument!

Vill du veta  hur mycket hänsyn din bank tar till bl a klimat, kan du gå in på www.fairfinanceguide.se och kolla.

Ta reda på placeringspolicyn för dina pensionsfonder och gör ett aktivt val för att minska pensionspengarnas klimatpåverkan. Bara att ställa frågan till ditt pensionsbolag gör att de får tryck på sig att ta fram gröna pensionsalternativ.

Svenskarnas privata sparande bidrar globalt till ungefär lika stora koldioxidutsläpp som Sveriges samlade utsläpp under 2013. Som privatperson kan du se över i vilka bolag du investerat i, kontakta din bank eller privata fond och fråga efter placeringsmöjligheter som inte bidrar till global uppvärmning. En hjälp på vägen kan vara WWF´s listor på alla svenska fonder med innehav i världens största kol, olje och gasbolag samt alla svenska fonder utan innehav i dessa bolag.

Efter avklarat uppdrag – sätt kryss i rutan på diplomet

 

 

Ladda ner ditt diplom här!

2 Comments

  1. Björn Berggren 30 december, 2015 at 09:21

    Bra grej!

  2. Pia Björstrand 24 januari, 2016 at 15:56

    Tack! Sprid gärna till dina vänner! :-)

Leave A Response