Klimataktion

Psykolognätverket

Klimatfrågorna angår oss alla – det är vår gemensamma och våra barn och barnbarns framtid det gäller. Det känns minst sagt angeläget att försöka göra något för att åstadkomma en förändring i attityder och handlande som är nödvändigt för att få en mer klimatvänlig livsstil.

Som Sverker Lenas konstaterar i en essä i DN (11/3-09) är den naturvetenskapliga klimatdebattens avgörande fråga – huruvida klimatförändringarna är orsakade av människan-redan avgjord. Det är därför nu ”som den samhällsvetenskapliga klimat-diskussionen borde ta fart på full volym: Vilka sociala och ekonomiska förändringar har störst chans att förhindra klimatkaos?” Och hur får man människor att acceptera de förändringar som är nödvändiga?

I denna situation är det naturligt att man som psykolog försöker använda sina yrkeskunskaper som ett led i att stötta en process mot ett klimatsmart samhälle. Psykologisk kunskap täcker många fält alltifrån forskning kring kognitiva fällor till organisations-psykologi, socialpsykologi och psykoterapeutisk kunskap om försvar. Därför kändes det naturligt att söka kontakt med mina psykologkollegor för att se vad vi kan göra tillsammans för att påverka opinionen och dra vårt strå till stacken.

Klimatförändringarna med sina långa perspektiv är inget som engagerar människors positiva självförsvarsmekanismer. Därför kan det vara viktigt att fundera över hur vi kan förmedla information om klimathotet så att inte strutsförsvaren sätter in. Det är viktigt att samtidigt som man informerar om hoten förmedla hopp och information om olika lösningar. Vi psykologer kan förhoppningsvis bidra med idéer för hur man kan växa i krisens skugga och möta utmaningarna på ett konstruktivt sätt. Vi kan också förmedla en vision om att vi vinner något på omställningen till ett mera lokalt organiserat samhälle med förnyelsebara energikällor – inte tvärtom.

Psykologer har visat att människor har en tendens till kognitiva fällor i sitt tänkande, bl.a. har man svårt att föreställa sig saker som inte hänt tidigare eller reagera när en förändring sker gradvis. Hur informationen utformas är därför viktigt. Allmänningens tragedi visar också att människor tenderar att överutnyttja en gemensam resurs (miljön) om den inte är reglerad. Klimathotet har visat att den oreglerade marknadskapitalismen inte fungerar, men det hotar marknadsfundamentalister. Ett nytt ekonomiskt tänkande behövs och det innebär förstås utmaningar.

Bland de olika scenarier som FN:s klimatpanel pekar på om vi inte lyckas minska utsläppen av växthusgaser hör vattenbrist, matbrist, sjukdomsspridning och stora migrations-strömmar. Att detta skulle leda till allvarliga konflikter är ofrånkomligt även om vissa situationer också kan tvinga fram ett samarbete. Vi står inför världens största utmaning men vi har också byggt upp strukturer som kan vara oerhört värdefulla för att tackla dessa utmaningar och med den nya kommunikationsteknologin kan vi samarbeta över gränserna. Som psykologer vill vi dra vårt strå till stacken i förändringsarbetet.

Vad kan vi psykologer bidra med?

I vårt klimatnätverk ingår psykologiskt arbetande personer av olika slag, forskare, psykoterapeuter, psykologilärare etc. Vi vill ta ansvar för vår kunskap och försöka sprida den och låta den genomsyra mer i samhällsdebatten.

Vi har börjat med att bygga upp en kunskapsbank med artiklar och böcker med psykologisk kunskap om hur vi vänder den atlantångare som vår civilisation är. I nätverket förmedlar vi kunskap som kan vara användbar när man talar eller skriver om klimatfrågorna. Vissa texter ska vi försöka göra tillgängliga även för personer utanför nätverket. Vi kommer också att erbjuda en lista på talare som kan ställa upp vid olika evenemang där psykologisk expertis efterfrågas.

Vi planerar att brottas med frågorna kring de sociala och ekonomiska förändringar som behövs för att rädda klimatet och hur man får människor att acceptera dessa förändringar. Vi återkommer kring detta.

Vill du ha kontakt med oss kan du maila mig på cullbergweston@outlook.com

Marta Cullberg Weston

”Jag har ingen tid att vara pessimistisk. Om du tror att chansen är noll, då kan du ägna dig åt din pessimism. Men om du tror att chansen är 50 eller 25 eller bara 10 %, då måste du gripa den” säger Jakob von Uexkull, Right Livelyhood-stiftelsen.

4 Comments

  1. Malin Kesje 23 januari, 2016 at 18:29

    Hej!

    Tack för fint initiativ! Vill gärna vara med i nätverket om jag får! Jag arbetar i egen regi i Lund med konsultuppdrag i både privata och offentliga företag. Jag har många funderingar kring hur jag skulle kunna föra in miljöförbättrande åtgärder i mitt arbete med t.ex. ledningsgrupper och/eller styrelser. Undrar om det finns andra psykologer som tänker i samma banor som jag. Eller i andra banor, kring samma område. Hoppas på kontakt med er alla!
    Vänliga hälsningar, Malin Kesje

    • Marta Cullberg Weston 27 februari, 2016 at 17:17

      Självklart är du välkommen i nätverket.
      Mejla mig så lägger jag in dig i vår utsändingslista.
      Varma hälsningar
      Marta Cullberg Weston

  2. Kerstin Hamberger 12 maj, 2016 at 23:11

    Jätteglad att jag har hittat detta. Är nu pensionerad som psykolog där jag jobbat inom rehabilitering och mödra- barnhälsovård. Har de sista 40 åren jobbat med miljöfrågor och nu med klimatproblematiken. Har länge tänkt att psykologer nu är en viktig del i arbetet och har just läst Per Espen Stoknes.

    Tacksam för kontakt

    • Marta Cullberg Weston 15 maj, 2016 at 11:16

      Kära Kerstin!
      Du är mycket välkommen i nätverket!
      Jag meddelar dig och lägger till dig på vår utsändningslista!
      Marta Cullberg Weston

Leave A Response