Klimataktion

MU. Ämnesfrågor

 

Brevlogga_green

VÄLJ ÄMNE
Varför?
Vår livsstil
Global rättvisa
Jobben
Land och stad
Vårt dagliga bröd
Energi
Utbildning
Ekonomi
Rörelse
Övrigt

Lämna synpunkter!

/ Kalle Petré, 2016.05.12


 

Topp  

Varför medborgarutredning?

1. Vad hände med mig när jag fattade vad som hänt med jordklotets förutsättning att fortsätta att ge liv?
2. Varifrån får var och en sina bilder, sin kunskap och sitt vetande?
3. Skulle vi i den här gruppen kunna försöka oss på att granska vad som formar tänkandet i vår civilisation?
4. Kan vi formulera en plattform – vad är bra för människan (kanske hellre- vad är bra för liv?), hur undvika det omänskliga? (Jmf Strömdals 100 förslag till att minska människans ekologiska fotavtryck)
Ekonomiska systemet
5. Undersök hur stor del av den privata ekonomin i ett samhälle som skulle kunna föras över till den offentliga ekonomin? Och vad skulle det i så fall vara bra för?
6. Beskriv det finansiella systemet, utgå från – vem/vad skapar pengar?
7. Vad ska forma samhället och dess välfärd?
8. Är dagens banker som vilket företag som helst?
9. Hur ska vi alla kunna börja betrakta jorden som gemensam ägande? Jmf Ecocide.
10. Är cirkulär ekonomi ett steg i rätt riktning?
11. Hänger ägande och ansvar ihop? Jmf Elllinor Ostroems ideér och vetande om kooperationen.
12. Hur få till stånd en ändamålsenligare ekonomiutbildning? (Jmf Kitty Ehns erfarenheter)
13. Hur ska vi krossa kapitalismen? (som enl Kitty Ehn är ansvarslös till sin natur)
14. Hur skapas respekt för allt levande på jorden?
15. Hur kan vi tänka friare? Ekonomin tar strupgrepp som hindrar den fria tanken.
Planetära gränser
16. Kanske vi behöver identifiera de nio planetära gränsvärdena, för att därifrån föra samtal om de frågor som dök på seminariet. Jmf Kåre Olssons tankar om de planetära gränserna och att vi överhudtaget sätter gränser.
17. Behöver tolkningen av ordet existens förändras?
18. Ska ekosystemtjänster användas (förbrukas?)? Eller är det kidnappning? (Jmf Kåre Olssons ”tillbakaträngning av ekosystem, artutrotning)
19. (Samma som fråga 14.)
20. (Samma som fråga 9.)
Samhället
21. Tänk i två perspektiv: 1) börja om från början, lär av historien… 2) Vilka processer behöver avvecklas? Vilka ”instruktioner” behöver tas bort?
22. Vilka välfärdsmål ska finnas i samhället?
23. Hur kan utbildning vidgas till att också innehålla bildning?
24. (Samma som fråga 14.)
Synliggörandet
25. Hur kan dagens rörelser enas för att bli kraftfullt påverkande och undvika konkurrens och särfrågor?
26. Hur skapas förutsättningar för att barnen ska kunna fortsätta miljörörelsens arbete?
27. Hur ska allt förpackas?
28. Hur når vi alla andra? De som stänger av? Skapa positiva bilder?
29. Kan vi lista allt(!) positivt som handlar om storskalighet? Om småskalighet?

Frågor från Kalle Petré 28 okt
Kommentar: På våra seminarier vill vi fånga upp frågor kring respektive tema för vidare bearbetning främst i studiecirklar. Men första seminariets rubrik var en fråga: ’Varför en medborgarutredning?’ Seminariet borde därför kanske ha sökt efter svar på den frågan i stället för nya frågor. Detta kan vara tre svar:

1. Den nuvarande ekonomisk-politiska utvecklingen KLARAR INTE AV att hålla oss inom de planetära GRÄNSERNA. Vår Medborgarutredning behöver därför beskriva denna utveckling inom vissa områden och i sin helhet. Och sen ange vilken materiell förändring som är nödvändig. (Se frågorna 4 och 16 från seminariet.)
2. Förhållanden i det EKONOMISKA systemet HINDRAR OSS att hålla oss inom gränserna. Åtgärder för att ändra på detta måste utredas. Ansvarsbrist är ett hinder, men det finns fler. (Se fråga 13 från seminariet.)
3. När man ser, att politikerna inte vidtar tillnärmelsevis nödvändiga åtgärder, då måste man reda ut vilken RÖRELSE som BEHÖVS för att förändra politiken. (Se fråga 1 från seminariet.)

Fråga från seminariet Livsstil 19 okt
Koppla ihop frågorna! Vi måste se helheten för att kunna lösa problemen


 

Topp  

Vår livsstil

Frågor från studiecirkeln 2 nov
A. Människan, språket och samhället
A 1. Hur förhåller vi oss till det stora perspektivet och fundamentala existentiella frågor?
A 2. Vad är lycka?
A 3. Har vi – eller tar vi oss tid – för reflektion?
A 4. Behövs en mental omställning?
A 5. Hur hanterar vi rädsla – hur påverkar rädsla våra beslut?
A 6. Hur ska vi våga stå för en hållbar livsstil?
A 7. Vad är det för samhälle vi vill ha?
A 8. Vad är livskvalitet – och hur uppnår vi den?
A 9. Hur påverkar vår val av ord och begrepp vårt beteende?
A10. Vilka ord har ändrats och förskjutits (t ex kalhyggen som blir föryngringsytor) ?
A11. Kan valet av ord och begrepp leda till en polariserad debatt? Vad händer då?
B. Konsumtion och tillväxt
B 1. Kan vi fortsätta konsumera för att upprätthålla tillväxten?
B 2. Vad är det som driver människor att hela tiden köpa nytt?
B 3. Hur förhåller vi oss till reklam?
B 4. Hur gör vi oss motståndskraftiga mot trender?
B 5. Var ligger ribban för en hållbar konsumtion?
B 6. Hur ser våra ekologiska fotavtryck ut?
B 7. Hur ska skiftet till internationella och gemensamma beräkningar av koldioxidutsläpp se ut?
B 8. Resvanor: När vår omgivning t ex berättar om planerade flygresor – kan vi pröva att ge ärliga kommentarer? Under en vecka eller en dag? Hur ska vi våga vara ärliga?
C. Ekorrhjulet och stress
C 1. Vi måste ha rimliga arbetsvillkor, överallt, utan risk för t ex skador av stress.
C 2. Kan vi driva ett arbetsmiljöperspektiv?
C 3. Vad gör de fackliga organisationerna?
C 4. Varför ökar den mentala ohälsan?
C 5. För att orka måste vi använda vår hjärnas kapacitet på rätt saker. Hur gör vi det?
C 6. Hur ser vårt förhållande till tid ut?
C 7. Kan vi byta pengar mot tid?

Frågor från Kalle Petré 28 okt
Vilka mängder kan vi konsumera?
(Transport, bostad, mat, hobby/fritid. Vad måste vi göra oss av med eller minska? Vad går snabbast att bli av med eller minska? Exempel: Stadsbilism. Det är bara livsstilens materiella konsekvenser som är intressant för Mu. Egalt om vi gillar lyxkrogar eller skogspromenader.)

Hur påverkas livsstilen?
(Genom Tillgång, Lagar och Kulturella normer (moral, sed, språk).)

Vilka åtgärder krävs från individ, grupp, kommun, Sverige, Europa, världen?
(Exempel: Individens val: åka tåg, kultur i stället för ”grejer”. Kommuners val: Bilfria städer. Sveriges val: Högre personskatter flyttar över konsumtion från personligt materiellt till skola, vård, omsorg. Europas val: Höga, gemensamma utsläppsskatter. Snabbt minskade utsläppskvoter.)
Frågor från seminariet 19 okt (något redigerade)
1. Kan vi fortsätta konsumera för att upprätthålla tillväxten?
2. Var ligger ribban för en hållbar konsumtion?
3. För att orka måste vi använda vår hjärnas kapacitet på rätt saker. Hur gör vi det?
4. Hur ska vi organisera påverkan (”folkstorm”) på enskilda politiker? Hur gör vi en plan? Vad ska vi säga?
5. Vi måste kräva att blockpolitiken upphävs så att enskilda politiker kan avkrävas ansvar för de egna ideologierna
6. Vi måste ha rimliga arbetsvillkor, överallt, utan risk för t ex skador av stress. Utred arbetsmiljöperspektivet!
7. Vi måste sluta räkna koldioxidutsläpp nationellt. Hur ska skiftet till internationella och gemensamma beräkningar se ut?
8. Förklara pedagogiskt och konkret hur utsläpp beräknas.
9. Sen vi gick med i EU bestäms merparten av den svenska lagstiftningen av EU-lagar och EU-direktiv. Vi måste veta vart vi ska vända oss. Var ligger egentligen makten över de frågor vi kommer med?
10. När vår omgivning t ex berättar om planerade flygresor – kan vi pröva att ge ärliga kommentarer? Under en vecka eller en dag? Hur ska vi våga vara ärliga?
11. Vad är det som driver människor att hela tiden köpa nytt? Hur gör vi oss motståndskraftiga mot trender?
12. Vilken betydelse har språket?
13. Kartlägg alla ord som ändrats och förskjutits (t ex kalhyggen som blir föryngringsytor)
14. Kan vi byta pengar mot tid?
15. Identifiera de för Sverige 20 sämsta EU-lagarna
16. Koppla ihop frågorna! Vi måste se helheten för att kunna lösa problemen
17. Hur hanterar vi rädsla – hur ska vi våga stå för en hållbar livsstil?


 

Topp  

Global rättvisa

1. Hur vi kan revolutionera utbildningen inom nationalekonomi?
2. Finns det något datum sagt när 1% av jordens befolkning äger 99% av resurserna?
3. Titta på slaveriet från olika håll!
4. Vi måste ge fler tillgång till makt att sätta spelregler. Hur gör vi det?
5. Hur ger vi makt åt de människor, som har all kunskap men inte tillgång till språket?
6. Hur kan vi se till att få bättre svar av våra politiker? Hur kan vi skapa en mediakultur, som kan ställa politikerna till svars på riktigt?
7. Den som sitter på pengarna sitter på makten och där har vi demolerat delar av demokratin. Hur återupprättar vi demokratin?
8. Hur rika är våra katter och våra bilar? Det är bilder, som gör intryck också för att de är så förnedrande.
9. Vad är pengar? Ingen förstår vad pengar är, men det måste vi kunna ta reda på.
10. Vad avgör vem som får ha skulder?
11. Varför måste vi ha global rättvisa för att kunna lösa klimatfrågan?
12. Är teknisk utveckling med t ex solceller nödvändig, bra eller rentav dålig?

Frågor insända av Johan Jeverud 12 nov:
• Vilka är de mest grundläggande metaforerna när nationalekonomer pratar ekonomi – och som alla vi andra suger i oss?
• Vilka värderingar och synsätt uppmuntrar samma metaforer?
• Vad betyder det att vi ser på pengar som en “resurs”, men på outnyttjad arbetskraft som ett problem (“arbetslösa”).
• Vad betyder det att vi ser på arbete som något näringsliv eller stat “skapar”, och som levereras till medborgarna i små färdiga entiteter (kallade “jobb”)?
• Och parentetiskt: Skulle man kunna väcka till nytt liv Thorstein Veblens uttryck “inlärd oförmåga” (trained incapacity) i detta sammanhang?


 

Topp  

Jobben

1. Hur ser vägen till omställningen ut, rent konkret? Handlar det om ett fullständigt förstatligande av hela energisektorn? Transportsektorn? Hur ser de första lagförslagen ut? Vad ska förbjudas? Kan IKEA vara privat?
2. Hur gör vi den här omställningen på demokratisk väg? Hur ska den här förändringen kunna växa underifrån när det samtidigt måste gå fort?
3. Var är våra arbetarkooperativ i Sverige?
4. Vad skulle kunna driva återanvändning för hållbara produkter av befintliga, nedlagda fabriker?
5. Hur långt är vi svenskar beredda att göra avkall på nuvarande livsstil?
6. Hur navigerar vi vidare i det svåra parlamentariska läget och med den pågående solidaritetsbristen?
7. Vi måste rita upp våra fotavtryck och åskådliggöra våra resp utrymmen.
8. Vad skulle hända om allting tillverkades i Sverige?



 

Topp  

”Land och stad” och ”Vårt dagliga bröd”

[Sammanslaget till en studiecirkel.]

Hållbar matförsörjning.
Klimatförändringar kan leda till ökade konflikter om råvaror.
Kommer vi att kunna importera mat som idag?
En minskad tillgång på olja gör det nuvarande jordbruket med olja, konstgödsel och bekämpningsmedel ohållbart.
Vilka blir konsekvenserna hur vi utformar våra städer och relationen mellan stad och land?
Vilka livsstilsförändringar kommer detta att innebära?
Hur stort är det svenska matavtrycket (ekologiska fotavtrycket när det gäller mat)?
Hur stort vårt matavtryck utomlands?

Matproduktion och vattenförbrukning: Vatten redan är och kommer att bli en mycket större bristvara i framtiden.
Hur skall en hållbar djurhållning se ut?
Eu-s fiske och fiskodling och det ekologiska fotavtryck det för med sig.
Utsläppen av växthusgaser i djurhållningen.

Sveriges handel med jordbruksprodukter export och import.
Importberoende vi har idag.
Som en konsekvens av det den stora brist som finns att klara matförsörjningen vid en avspärrning.
Hur kan ett fossilfritt Stockholm klara matförsörjningen?
Hur ser användningen av jordbruksmark ut nära Stockholm?
Hur stor del av matförsörjningen tillgodoses genom lokal produktion?
Vilka livsstilsförändringar är nödvändiga?
Presentation av goda exempel.
Hur påverkar EU:s jordbruksstöd och inriktningen på svensk jordbruk?
Hur skall det gå att hejda den ständiga koncentrationen av människor till de stora städerna? Det tror vi är ohållbart med tanke på de utmaningar vi står inför som en följd av klimatförändringarna.


 

Topp  

Energi

[Frågor från seminariet har inte kommit än.]


 

Topp  

Utbildning

[Frågor från seminariet har inte kommit än.]

Frågor från seminariet Livsstil 19 okt
Förklara pedagogiskt och konkret hur utsläpp beräknas.

 


 

Topp  

Ekonomi

Hur skulle Aktiebolagslagen utformas för att förstärka en Vd’s klimatansvar?

Vd måste skapa vinst. Inget står om klimat, resurser. Ansvar mot vem/vilka/vad? Förändring avseende avkastnigskrav?
Avseende långsiktighet? Avseende ekonomiskt synsätt: linjärt (idag) mot cirklulärt?
Problemet är inte att företag är onda, utan att deras uppdrag är lagstadgat göra vinst.

Tiden som en avgörande faktor för styrelsens/Vd’s uppdrag?

Tillväxtens (o?)möjligheter i ett långsammare, värderingsgtydligt uppdrag? Konkretisera Vds ansvar, ändra uppdraget.
Var under hävstången placeras stödjepunkten för att få effekt?

Beskriv det nya paradigmet – hävstångsmekanismer?
Hur motverkas den kortsiktiga anpassningen?
Avseende lärosätens anpassning till kortsiktiga företagsbehov snarare än studenternas kunskapsbehov? Avseende bankernas lyssnande på kundernas vinst/penningbehov? Avseende politikernas lyssnande till medborgarnas kortsiktiga behov? Majoritetsmissförstånd?

Vilka alternativa/nya välfärdsmått behöver formuleras?

BNP – kan lämnas bakom oss? Vilka är de index som behöver synliggöras? Biologisk mångfald? ”Human development”? FN har piffat upp BNP.

Bankernas ansvar:

Fördröja aktieaffärer? Är relationen med banken en kundrelation dller en leverantörsrelation? Hur skapas ett regelverk som kan hålla ”fast” ägandet en bestämd tid? En transaktionsskatt kopplat till tid? Bankernas roll är att allockera. Vilja ha avkastning nästa kvartal – går inte ihop med hållbarhet. Ansvariga investeringar: 15 år sen = 1 %, idag = 2%. Ändra till långt perspektiv.
Enligt alla läroböcker:

Relationen mellan klotets resurser och marknadens möjlighet att växa finns inte.
Hur ska resurserna fördelas, när det snart kommer till 300-500 medelklassmiljoner?
Varför kommer Paris att misslyckas? Pga kohandel om de resurser som finns kvar.
Utbildar kull på kull på kull som inget vet om miljö. ”Vi ska bli anställningsbara.”

Vi måste skapa cirkulär tillväxt.
Kommer att ha mer tid. Mindre facebook, mer fejs. I framtiden ska vi dela. Inte konsumera prylar.
Edo-ekonomin i Japan (1630 – 1850) sägs vara det enda exemplet på en fungerande cirkulär ekonomi.

Ändra systemet kräver en palett av åtgärder.

Finansiell transaktionsskatt, Tobinskatt. Fördröjning i affärerna. Kanske hålla det man köpt en längre tid. Inte få utdelning före viss tids innehav. Lägre skatt för längre innehav. Borde få premiera i miljöfond.
Finansiella systemet garanterar stabilitet. Vi har ett tunnt lager av fernissa.
Privatiserar vinster, socialiserar förluster.
Staten har pengar på Seb. Som garanti till andra bankers konkurrs?
Farligt både om systemet fortsätter och om det byts.
90% av det fossila ägs av stater. Intäkterna ingår i budget.
Systembyte: När slavhandeln upphörde, gick inte ett företag gick i konkurs. Styrde bara om verksamheten.
Kräver skuldexpension hela tiden.
Näringlivet måste ingå i ”ledande klimatland”.
Hur tar man bort fossilt från Ap-fond?
Kooperativa företag behöver utvecklas och bli flera.

Personligt:

Du spar x ton CO2, men du köper för 57*x ton.
Det skulle gå på 15 år, att omallokera pengarna till hållbart. Är vi beredda att gå ner 50 % i pension? Transparans. Hur många vet var deras pengar går till? Investera i realekonomi.
Hur ser den värld ut där jag inte är mina prestationer? Där kulturen bidrar till att minska behov av ”saker” och upplevelser? Där tiden jag jobbar är rimlig, dvs i takt med vad människor och samhälle behöver?
Från seminariet Varför
Ekonomiska systemet
5. Undersök hur stor del av den privata ekonomin i ett samhälle som skulle kunna föras över till den offentliga ekonomin? Och vad skulle det i så fall vara bra för?
6. Beskriv det finansiella systemet, utgå från – vem/vad skapar pengar?
7. Vad ska forma samhället och dess välfärd?
8. Är dagens banker som vilket företag som helst?
9. Hur ska vi alla kunna börja betrakta jorden som gemensam ägande? Jmf Ecocide.
10. Är cirkulär ekonomi ett steg i rätt riktning?
11. Hänger ägande och ansvar ihop? Jmf Elllinor Ostroems ideér och vetande om kooperationen.
12. Hur få till stånd en ändamålsenligare ekonomiutbildning? (Jmf Kitty Ehns erfarenheter) x
13. Hur ska vi krossa kapitalismen? (som enl Kitty Ehn är ansvarslös till sin natur)
14. Hur skapas respekt för allt levande på jorden? x
15. Hur kan vi tänka friare? Ekonomin tar strupgrepp som hindrar den fria tanken. x
Planetära gränser
16. Kanske vi behöver identifiera de nio planetära gränsvärdena, för att därifrån föra samtal om de frågor som dök på seminariet. Jmf Kåre Olssons tankar om de planetära gränserna och att vi överhudtaget sätter gränser. x
17. Behöver tolkningen av ordet existens förändras? x
18. Ska ekosystemtjänster användas (förbrukas?)? Eller är det kidnappning? (Jmf Kåre Olssons ”tillbakaträngning av ekosystem, artutrotning) x

Från Kalle Petré
1. Den nuvarande ekonomisk-politiska utvecklingen KLARAR INTE AV att hålla oss inom de planetära GRÄNSERNA. Vår Medborgarutredning behöver därför beskriva denna utveckling inom vissa områden och i sin helhet. Och sen ange vilken materiell förändring som är nödvändig. (Se frågorna 4 och 16 från seminariet.)
2. Förhållanden i det EKONOMISKA systemet HINDRAR OSS att hålla oss inom gränserna. Åtgärder för att ändra på detta måste utredas. Ansvarsbrist är ett hinder, men det finns fler. (Se fråga 13 från seminariet.)
Från seminariet Vår livsstil
B. Konsumtion och tillväxt
B 1. Kan vi fortsätta konsumera för att upprätthålla tillväxten?
B 2. Vad är det som driver människor att hela tiden köpa nytt?
B 3. Hur förhåller vi oss till reklam? x
B 5. Var ligger ribban för en hållbar konsumtion?
B 7. Hur ska skiftet till internationella och gemensamma beräkningar av koldioxidutsläpp se ut?
C. Ekorrhjulet och stress
C 1. Vi måste ha rimliga arbetsvillkor, överallt, utan risk för t ex skador av stress.
C 7. Kan vi byta pengar mot tid?
Frågor från Kalle Petré
Vilka mängder kan vi konsumera?
(Transport, bostad, mat, hobby/fritid. Vad måste vi göra oss av med eller minska? Vad går snabbast att bli av med eller minska? Exempel: Stadsbilism. Det är bara livsstilens materiella konsekvenser som är intressant för Mu. Egalt om vi gillar lyxkrogar eller skogspromenader.)
Hur påverkas livsstilen?
(Genom Tillgång, Lagar och Kulturella normer (moral, sed, språk).)
Vilka åtgärder krävs från individ, grupp, kommun, Sverige, Europa, världen?
(Exempel: Individens val: åka tåg, kultur i stället för ”grejer”. Kommuners val: Bilfria städer. Sveriges val: Högre personskatter flyttar över konsumtion från personligt materiellt till skola, vård, omsorg. Europas val: Höga, gemensamma utsläppsskatter. Snabbt minskade utsläppskvoter.)

Från seminariet Global rättvisa
2. Finns det något datum sagt när 1% av jordens befolkning äger 99% av resurserna?
3. Titta på slaveriet från olika håll!
7. Den som sitter på pengarna sitter på makten och där har vi demolerat delar av demokratin. Hur återupprättar vi demokratin?
8. Hur rika är våra katter och våra bilar? Det är bilder, som gör intryck också för att de är så förnedrande.
9. Vad är pengar? Ingen förstår vad pengar är, men det måste vi kunna ta reda på.
10. Vad avgör vem som får ha skulder?

Frågor insända av Johan Jeverud 12 nov
• Vilka är de mest grundläggande metaforerna när nationalekonomer pratar ekonomi – och som alla vi andra suger i oss?
• Vad betyder det att vi ser på pengar som en “resurs”, men på outnyttjad arbetskraft som ett problem (“arbetslösa”).
• Vad betyder det att vi ser på arbete som något näringsliv eller stat “skapar”, och som levereras till medborgarna i små färdiga entiteter (kallade “jobb”)?
• Och parentetiskt: Skulle man kunna väcka till nytt liv Thorstein Veblens uttryck “inlärd oförmåga” (trained incapacity) i detta sammanhang?

Från seminariet Jobben
1. Hur ser vägen till omställningen ut, rent konkret? Handlar det om ett fullständigt förstatligande av hela energisektorn? Transportsektorn? Hur ser de första lagförslagen ut? Vad ska förbjudas? Kan IKEA vara privat?
3. Var är våra arbetarkooperativ i Sverige?
4. Vad skulle kunna driva återanvändning för hållbara produkter av befintliga, nedlagda fabriker?
5. Hur långt är vi svenskar beredda att göra avkall på nuvarande livsstil?
7. Vi måste rita upp våra fotavtryck och åskådliggöra våra resp utrymmen.
8. Vad skulle hända om allting tillverkades i Sverige?


 

Topp

Rörelse

[Något seminarium Rörelse har inte beslutats än. Frågor från seminariet Rörelse har alltså inte kommit än.]

Frågor från seminariet Livsstil 19 okt
1. Hur ska vi organisera påverkan (”folkstorm”) på enskilda politiker? Hur gör vi en plan? Vad ska vi säga?
2. Sen vi gick med i EU bestäms merparten av den svenska lagstiftningen av EU-lagar och EU-direktiv. Vi måste veta vart vi ska vända oss. Var ligger egentligen makten över de frågor vi kommer med?


 

Topp

Övrigt

Frågor från seminariet Livsstil 19 okt
1. Vi måste kräva att blockpolitiken upphävs så att enskilda politiker kan avkrävas ansvar för de egna ideologierna
2. Identifiera de för Sverige 20 sämsta EU-lagarna

 


 

Topp  

VAD TYCKER DU?

Frågorna ovan har rests på seminarier eller på annat sätt. Dessa frågor ska bearbetas. Det kommer att ske i studiecirklarna. Men det kan också ske här. Du kan skriva en kommentar nedan eller skicka ett mejl med dina synpunkter. Allt kommer att publiceras (om skribenten inte säger annat), men allteftersom kanske i annan ordning än det skrivs. När du vill kommentera en viss fråga, skriv då ut ämnet och citera då hela frågan inledningsvis.

Ordet är fritt, men vi vill helst se svar på följande:
*** Vilka frågor besvarar verkligen seminariets rubrik? På vilket sätt? Motivera.
*** Finns det frågor som saknas under denna rubrik? Utveckla.
*** Vilka frågor borde läggas under en annan rubrik?

Skicka dina synpunkter i mejl till karl.petre@telia.com eller skriv en kommentar nedan.

 

 

 

2 Comments

  1. Kristina 18 januari, 2016 at 20:37

    Hej, jag har börjat titta på inspelningar av seminarier, men tyvärr är ljudet väldigt dåligt, speciellt i Stinas mikrofon är en massa blåsljud. Det vore bra om ni kunde försöka fixa till det :)
    Sedan tittade jag nyss på livesändningen och så glömmer ni sätta på ljudet efter pausen igen…

    Hoppas ni får till de tekniska finesserna, annars var det väldigt spännande tankegångar och diskussioner.

    Tack!

  2. Anna Gustin 14 maj, 2016 at 07:59

    Från Kalle Petré
    1. Den nuvarande ekonomisk-politiska utvecklingen KLARAR INTE AV att hålla oss inom de planetära GRÄNSERNA. Vår Medborgarutredning behöver därför beskriva denna utveckling inom vissa områden och i sin helhet. Och sen ange vilken materiell förändring som är nödvändig.
    Från seminariet Vår livsstil
    B. Konsumtion och tillväxt
    ———————————
    B 1. Kan vi fortsätta konsumera för att upprätthålla tillväxten?

    SVAR: NEJ. Det är ju det som är pudelns kärna. Producenterna ser till att hela tiden bygga in kortare livslängder i all massproduktion…för att vi SKA tvingas slänga och köpa nytt. För att hålla igång tillväxten.
    Men alla inser ju att det leder till en total utarmning av planetens resurser. Vi måste byta system så snart som möjligt./Anna

    B 2. Vad är det som driver människor att hela tiden köpa nytt?

    SVAR: Ingenting annat än att produkterna går sönder och att vi i viss mån låter lura oss av att en ny glödlampa är mycket häftigare och finare än den gamla (propaganda=reklam)./Anna

    B 3. Hur förhåller vi oss till reklam? x

    SVAR: Även om jag personligen hatar reklam så gränsar ju information till reklam….men var drar man skiljelinjen. Det finns städer i världen som totalförbudet reklam…intressanta att jämföra med. Skulle vara en dröm att slippa den./Anna

    B 5. Var ligger ribban för en hållbar konsumtion?

    SVAR: En återgång till en produktion som strävar efter att varje produkt ska hålla så länge som möjligt…OCH gå att laga. Så att det åter kan växa fram en reparationsmarknad. Något som åter kommer att ge kluriga, duktiga människor (utan ambitioner att bli akademiker), massor av nya jobb. Att reparera, återställa, återvinna – se till att allt går tillbaka till kretsloppet och så lite som möjligt till soptipparna.
    Men det kräver förstås ett nytt ekonomiskt system./Anna

    Hur ser den värld ut där jag inte är mina prestationer? Där kulturen bidrar till att minska behov av ”saker” och upplevelser? Där tiden jag jobbar är rimlig, dvs i takt med vad människor och samhälle behöver?

    SVAR: Eftersom jag blivit frälst av tanken på att vi alla människor ska dela RÄTTVIST på statens budget, alltså ALLA ska lägga lika mycket av sin tid x sin inkomst till sitt samhälle (alltså exakt lika många timmar/minuter/sekunder MEN olika summa pengar beroende av inkomst) – så förespråkar jag den idén. Om innovatören har rätt så skulle det ta oss ca 15 år att komma ner i ca 4 timmars lönearbete per dag (eller 2 1/2 dags lönearbete i veckan). Vad skulle inte det betyda i minskad press och stress och minskande antal sjukskrivningar och färre skilsmässor och mindre mänsklig sorg? Troligen en gigantisk förändring. Vi skulle kunna börja leva, få vara med våra barn och nära och kära och inte bara rusa förbi varandra under ett liv och i slutet av livet undra vad det var som hände./Anna

    C 7. Kan vi byta pengar mot tid?

    Svar: Självklart – men det kräver ett annat ekonomiskt system./Anna
    —————————————————————

    Att AKTIEBOLAGSLAGEN är utformad så att ökad vinst är det enda målet, utan några som helst etiska, moraliska, eller sunda förnuftsargument – är i sig ett väldigt stort samhällsproblem./Anna
    —————————————————————

    Personligt:
    Hur många vet var deras pengar går till?

    Svar: DE flesta av oss har lite eller ingen aning om vad våra skattepengar går till idag. Det är hårresande./Anna

    vh
    Anna Gustin