Klimataktion

MU. Diskussion ”Livsstil”

Brevlogga_green

 


Sammanskrivning från studiecirkeln 2015.12.06

INNEHÅLL

Frågegrupp A.
Inledande diskussion
A1. Hur förhåller vi oss till det stora perspektivet och fundamentala existentiella frågor?
A2 – Vad är Lycka?
A3 – Har vi – eller tar vi oss tid för – reflektion?
A5. Hur hanterar vi rädsla – hur påverkar rädsla våra beslut?
A7 – Vad är det för samhälle vi vill ha?
A9, A10 och A11 – Hur använder vi språket?
Frågegrupp B
B 1. Kan vi fortsätta att producera och konsumera för att upprätthålla tillväxten?
B2. Vad är det som driver människor att hela tiden köpa nytt?
B3 – Hur förhåller vi oss till reklam?
B4 . Hur gör vi oss motståndskraftiga mot trender?
B5. Var ligger ribban för en hållbar konsumtion?
B6.Hur ser våra ekologiska fotavtryck ut?
B7. Hur ska skiftet till internationella och gemensamma beräkningar av koldioxidutsläpp se ut?
Frågegrupp C
C 1. Vi måste ha rimliga arbetsvillkor, överallt, utan risk för t ex skador av stress.
C 2. Kan vi driva ett arbetsmiljöperspektiv?
C3 – Vad gör de fackliga organisationerna?
C5 – För att orka måste vi använda vår hjärnas kapacitet på rätt saker.
Hur gör vi det?
C7. Kan vi byta pengar mot tid?
C: Avslutande tankar:
Måldiskussion

D I S K U S S I O N

Frågegrupp A.
1. Hur förhåller vi oss till det stora perspektivet och fundamentala existentiella frågor?
2. Vad är lycka?
3. Har vi – eller tar vi oss tid – för reflektion?
4. Behövs en mental omställning?
5. Hur hanterar vi rädsla – hur påverkar rädsla våra beslut?
6. Hur ska vi våga stå för en hållbar livsstil?
7. Vad är det för samhälle vi vill ha?
8. Vad är livskvalitet – och hur uppnår vi den?

Inledande diskussion

Leif: Det räcker inte bara med att bli ”klimatsmart”, vi i västvärlden måste anamma en
ny livsstil (levnadsmönster).
Kerstin: Människan är en del av naturen – alla har samma ”rätt”.
David: Historiskt gäller bara tanken om människans herredöme över naturen tillbaka till en viss punkt i historien – den judisk/kristna/muslimska traditionen där människan är skapelsens herre. Naturfolk har hela tiden behållit en annan
syn.
Waldemar: Dessa naturfolk skapade kulturer lokalt – vi lever nu i en global kultur.
Bo: För att ändra livsstil bör vi komma tillrätta med att det är Typ A- personligheter som
ofta blir chefer. Vi speglar oss nämligen i varandra.
Mindfulness är också en viktig bit. Billy Larsson – föreställ dig en annan individ genom
visualisering. 90% av all kunskap om hur hjärnan fungerar har tillkommit under de senaste
15 åren. Reptilhjärnan + den långsamma hjärnan. Medvetande om hur hjärnan funkar kan
göra oss fria.
Bo kollar upp exempel på mindfulness i skolan till nästa gång.
Mona: Belägg för att spädbarn speglar sig i sin Mamma. Beröring också viktigt. Berättade
om projektet ”Rör ni mig inte så dör jag!”. Mona hittar en länk till studien/projektet till nästa
gång.

A1. Hur förhåller vi oss till det stora perspektivet och fundamentala existentiella frågor?
Leif: Historiskt har de flesta kulturer ansett att människan är överordnad naturen (=jorden) men vi är givetvis bara en art bland andra. Som art har vi som uppgift att överleva och ge upphov till nytt liv, där jorden är vårt hem. Den gyllene regeln och dess
motsvarigheter inom andra religioner & kulturer bör tillämpas globalt. Vår planet har begränsade resurser, som vi håller på att utarma. Industrialismens tidigare viktiga roll i västvärlden är delvis överspelad.

K: I allmänhet förhåller vi oss inte.
L: I religösa kulturer sker det på ett naturligt sätt.
B: Hur ofta ser vi på stjärnhimlen? Gör barnen nyfikna på naturen!
C: Gubbängsfältet är ett bra stjärnskådarställe… SFI i kombination med allemansrätten!
Rollspel i att se varandra – de ska förhoppningsvis testa detta på Kungsstensgymnasiet.
M: Boktips: Den solidariska genen av G Greider. Att vara solidarisk är att uppleva lycka.
(fråga 2).
C: Man får mer endorfiner av att ge än av att få. (källa?)
B: För att förändra en vana måste man först tänka tanken, testa och sedan vänja sig. Att
bygga om hjärnan tar tid.
Leif: Om lycka: Maslovs behovspyramid är ett möjligt svar.
B: Lyckoforskning – Bo skickar ut en länk (har jag skrivit – undrar vad jag menade med
det?). Dan Gilbert!
A2 – Vad är Lycka?
Leif: Vi har nått de ekologiska och sociala gränserna för den individuella konsumtionen där en ökad expansion inte ökar lyckan. Lycka är en känsla av varaktigt välbehag,som är nära kopplat till livskvalitet. Det kan vara behov som mat, boende,nära relationer, arbetsglädje,social integration och att livet känns meningsfullt .Maslows behovsstege är ett exempel på
detta. Det finns flera metoder att mäta lycka, såsom ”World value survey”, ”Happy planet index” och ”World happiness report”. Den fortsatta utvecklingen måste därför fokusera på mer kvalitet än kvantitet. Vi måste skaffa oss en ny verklighets- uppfattning för att uppnå gemensamma värderingar och global rättvisa där begreppet livskvalitet är ledordet .

Detta gäller givetvis allt levande: människor, kor och älgar!

Platon via Kerstin: ”Den som vill försöka bli lycklig skall inte lägga an på att öka sina tillgångar
utan på att begränsa sina krav.”

A3 – Har vi – eller tar vi oss tid för – reflektion?
Leif: Kanske kan införande av basinkomst/medborgarlön skapa tid för reflektion och bejaka livskvalitet. Vi måste vara införstådda med att vi kan avvara mycket materiellt utan att göra avkall på våra viktigaste behov. En ökad medvetenhet bör skapas redan i skolåldern där nya metoder som bl.a mindfulness kan införas. Vi behöver lära oss mer om hur vår hjärna fungerar.
Förändringar tar tid för hjärnan att acceptera. Även vår syn på ledarskap och demokrati bör belysas. Vilka blir våra chefer?
A5. Hur hanterar vi rädsla – hur påverkar rädsla våra beslut?
B: Förlustaversion – man är rädd att förlora något. Mycket djupt rotat även då rädslan inte
är rationell. Experiment med Rhesusapor. Kan insikt om hur vi funkar som människor
hjälpa oss att undvika sådant?
Vi avgränsar frågan! : Hur hanterar vi rädsla för förändring?
W: Viktigt att skilja på rädsla och hat. Det beskrivs ofta på samma sätt, men är vitt skilda
saker.
W: Många av oss är inte rädda inför omställningen, utan har på många sätt redan ställt
om.
B: Klimatkontot är ett bra verktyg. Skulle man kunna deklarera sina utsläpp på samma sätt
som med deklarationen? → skicka till ekonomigruppen(?). Healthwatch är ett häftigt och
lättanvänt verktyg (30 s i veckan) för psykisk och fysisk hälsa.
C: Mår bättre av att inte ha att göra så mycket med datorer/mobiler.

D: Prioriteringar? Det funkar bra för att hantera stress och rädsla under lokala kaotiska
situationer. Kan man använda det för att hjälpa medborgare i allmänhet att inte bli
rädda/stressade inför framtiden?
W: Psykologiskt försvar försvarets hemsida kan ha info om detta. – David kollar upp.
B: Om man inte kan sova så hjälper det att skriva upp det som oroar en, då kan man
sedan släppa det. Sedan så tänker man bara på andningen.
K: Utmattningssympton breder ut sig. (källa?) Varför är det så?
B: Gränsdragning är nödvändigt.
W: Ser en positiv förändring – barnen klarar av att sätta gränser.
W: Omställningar har ofta gått bättre tidigare än vad man trott – se ex.vis
varvsnedläggningarna i bl.a Göteborg. En omställning av ex.vis försvaret till det civila
skulle vara enklare än det.
B: Det måste vara modulärt (osäker på vad vi menade här).
W: Vi har arbetslöshet – vi skulle kunna ta hem klädindustrier.
K: Isolera hus med fårull.
C: Med koppling till att vi speglar oss i varandra – man kan välja ett område och bestämma
att ”Det här vill jag vara ett föredöme i”. Om man har en positiv livssyn är det lättare att
påverka andra.
Leif: Rädsla för förändring? Det är bättre att omforma samhället nu när vi fortfarande kan styra utvecklingen. Vi kan bl.a. drabbas av förlustaversion och stress över förändringen. Prioritering, positivt tänkande och personlig uppföljning, typ ”Healthwatch” kan vara hjälpmedel mot denna känsla. Hur skall vi gå tillväga för att inte ”skrämma” bort de människor, som ännu inte har insett nödvändigheten av denna förändring? En uppgift kanske för seminariegruppens cirkel i undervisning som startar den 18/4-16?

A7 – Vad är det för samhälle vi vill ha?
Kerstin: Vi nämnde begreppet lycka. Jag råkade se ett citat av Platon:
”Den som vill försöka bli lycklig skall inte lägga an på att öka sina tillgångar
utan på att begränsa sina krav.”
(http://www.filosofer.se/citat.html)
Klokt, eller hur?
Slutligen är det min bestämda uppfattning att vi måste börja tala om att avstå! Vi i den
rika världen gör av med flera jordklot och detta orsakar – i Sverige – 11 ton CO2 per
person. Detta är ju fullkomligt orimligt! Men i alla sammanhang vrider sig politiker och
andra som maskar när det gäller att formulera det uppenbara: Vi, som länge dragit det
långa strået och utvecklat ohållbara livsstilar, måste backa! Vi måste avstå från en del av
vår levnadsstandard. En ganska stor del. Detta talar ingen om!

A9, A10, A11 – Hur vi använder språket.
* Begrepp som ‘uthållig utveckling’. Hur påverkar vår val av ord och begrepp vårt beteende?
* A10.Vilka ord har ändrats och förskjutits (t ex kalhyggen som blir föryngringsytor) ?
* A11.Kan valet av ord och begrepp leda till en polariserad debatt? Vad händer då?
Frågegrupp B
1. Kan vi fortsätta konsumera för att upprätthålla tillväxten?
2. Vad är det som driver människor att hela tiden köpa nytt?
3. Hur förhåller vi oss till reklam?
4. Hur gör vi oss motståndskraftiga mot trender?
5. Var ligger ribban för en hållbar konsumtion?
6. Hur ser våra ekologiska fotavtryck ut?
7. Hur ska skiftet till internationella och gemensamma beräkningar av koldioxidutsläpp se ut?
8. Resvanor: När vår omgivning t ex berättar om planerade flygresor – kan vi pröva att ge ärliga kommentarer? Under en vecka eller en dag? Hur ska vi våga vara ärliga?

B 1. Kan vi fortsätta att producera och konsumera för att upprätthålla tillväxten?

Birgitta: Totala produktionen/konsumtionen måste ner, fel i första frågan – vi ska INTE upprätthålla tillväxten!
Men det finns bra produktion som i förlängningen ger en minskning av utsläpp, t.ex. järnvägsbyggande.

W: Konsumtionssamhället behövs för välfärden!?
K: Svar på detta:: Så kan vi inte tänka, för det är inte hållbart. Vi måste börja från början, vi
måste reorganisera samhället. Genomgripande skattereform – de råvaror vi plockar upp ur
jorden ska vara jävligt dyra. Behovet av en ny Förståelse. Vilket arbete måste utföras?
M: Ekonomin är ingen vetenskap – den bygger på värderingar. Alltså kan vi tänka om.
Leif: Hållbar konsumtion måste vara första steget.
Lena: Folkpartiet föreslår sänkt skatt på arbete, och höjd skatt på annat. Cuba ett exempel på
litet fotavtryck med bra skola och sjukvård.
Leif: Jan Strömblad – bok om Kuba.
W: Kuba fick betala ett högt pris.

Leif: Det är mest rationellt att handla där det är billigast, vilket oftast ger störst
miljöpåverkan. Paradigmskifte behövs på lång sikt. Köp mindre och resurssnålt – begagnat, återbruka. Kom till rätta med knasiga transporter för räkor. Får vi tillväxt ändå är det ok. Annars inte. Cirkulär ekonomi. Bra kvalitet. Producenten bör ta ansvar hela livscykeln. Genom leasing ex.vis.
Hållbar konsumtion är ok men tillväxt skall inte vara ett mål i sig. Utbudet (produktionen) skapar i stor utsträckning sin egen efterfrågan (Says lag), dvs. produktion driver konsumtion. Ur konsumtionssynvinkel är det rationellt att handla där det är billigast och där jag får mest för pengarna. Det är oftast där den största miljöpåverkan finns. Vi borde värdera tid och människor (kanske genom basinkomst) i stället för att konsumera prylar. Vår strävan borde vara att eliminera denna prylhysteri och snarare konsumera fler resursnåla tjänster (upplevelser).
-Köp mindre och resurssnålt, miljövänligt & solidariskt (rättvisemärkt)
-Köp begagnat
-Leasa eller hyr i s f köpa nytt
Återanvänd – reparera
-Återvinn
-Produktmärkning. Angivande av ursprung- o. förädlingsort för att komma åt resurslösande transporter.

Exempel: Svenskodlade räkor skickas till ex. Baltikum för att skalas och paketeras för att sedan skickas tillbaka till Sverige för försäljning.
W: Är skräpproducering nödvändigt för att vårt samhälles hjul ska snurra?
B2. Vad är det som driver människor att hela tiden köpa nytt?

Lena: Vi har svarta hål inom oss. Existentiell ångest.
M: Vi köper saker för pengar vi inte har, för att imponera på människor vi inte känner.
L: Hålla takt med grannen fast man inte har samma föutsättningar. Ägodelar som
beståndsdelar i ett utökat jag.
B: Man är trött på saker som inte håller.
K: Kopplar till reklamen.
B: Vad är gränsen mellan reklam och information?
Lena: Det är om det är kommersiellt eller inte.

Leif: Identitetsskapande konsumtion (konsumism) och statustänkande.Social jämförelse att hålla jämna steg med grannen trots kanske olika inkomstnivåer. ”Skrytkonsumtion”, något som sker med hjälp av nymodigheter.
Ägande kan skapa en process, som får oss att betrakta materiella tillhörigheter (hem, bilar, favorit-Kläder m.m.), som beståndsdelar i våra utvidgade jag (katexis).
B3 – Hur förhåller vi oss till reklam?
Leif: Förbjud visuell reklam. Förenkla att tacka nej till reklam i brevlådan.
L: Försök i en hållbar stad med att förbjuda reklam. Holland.
Lena: ska säga till Ica att sluta med utskicken och istället sänka priserna.
K: Det lönar sig.

B4 . Hur gör vi oss motståndskraftiga mot trender?

L: Attitydförändringar.
Birgitta: Har att göra med personlighet? Vad är det starka behovet?
Det förminskar människan att jaga efter trender på det sätt vi gör.
W: Krossa kapitalismen.
D: Hur gör man för att folk ska få fina grejer hyfsat billigt?
W: Byteshandel, lagning. Det finns många butiker.
K: Folk köper för att de kan.
?: Människor tycker om att ha vackra saker. Ska inte stå i motsats till hållbarhet. Såg
jättehäftig soffa med blekt tyg.
K: Ska vara lättare att kunna göra rätt.
D: Alternativen för att laga eller köpa i andrahand kanske finns, men de syns inte eftersom
det mentala och fysiska utrymmet ockuperas av storföretag som ofta har ett icke hållbart
mönster.

Alternativen tillhör en annan slags ekonomi som inte har samma förutsättningar att

ockupera vårt medvetande. (tänkte på ‘No Logo’ av Naomi Klein).
Leif: Mp försöker införa att man kan göra avdrag (som för RUT och ROT) för reparationer.
Mona: Hur ska man göra rätt? Lyssnat på Svante Axelsson.
Steg är bra för att få med sig folk – äta kötta bara 1,2 dagar i veckan. Man kan skaffa en
solpanel, så blir folk imponerade – det ger anseende – steg 5: få folk att inte åka till
Thailand. Man får gå de framkomliga vägarna på stigen.
K: Vi kan inte vänta – vi måste gå den vägen också, men vi måste jobba för att vår rörelse
når ända fram och övertygar rätt politiker. 18 % räcker för att nå de nödvändiga besluten.
Vi har kanske 8 %, men vi måste nå 10 % som inte är helt övertygade.
B: Tror inte heller att det går att nå alla. 70 % anser ändå att klimatfrågan är viktig. För att
nå de 18 % måste vi visa för tillräckligt många – vi är beredda att göra vad som krävs om
vi kan få uppbackning av systemet.
?: Politikerna måste få stöd ifrån oss. Eller en spark i ändan från oss.
K: Vi måste höja bensinskatten med 25 kr.
W: Då går företagen på pumpen.
Bo: Kopplar till koldioxidskatt – Världsbanken gick ut och sa att skatten måste höjas så
länge.
Gröna klimatfonden + omställningar.
Birgitta: Hyra är en bra lösning.
K: Volvos försäljning av bilar ökar.
Mona: Kopplar till att vi måste avstå mycket – men vi måste någonstans ha med att vi har
så mycket att vinna på att ställa om – att gå ner i arbetstid ger fler jobb – mer tid att
reflektera, mindre pengar att köpa för, mindre konsumtion.
L: Basinkomst.
K: Inte övertygad. Kan visa sig att vi måste jobba mycker mer än vi redan gör.
?: Perski Alla bidrag delat på alla vuxna människor ger medborgarlön.
W: André Gourz – Hade studerat det franska samhället – vad som krävs för basgrejerna.
Räknade ut, och ekonomer och ekologer också: 4 timmar om dan, alla jobbar.
L: Då kommer ingen jäkel att jobba? Man har gjort tester. De som jobbar fortsätter att
jobba, men byter de jobb tar de längre tid för att hitta ett jobb de verkligen vill ha.
Birgitta: Alf Hornborgs idé – Staten ger ut poäng som man bara kan använda för att handla
lokalproducerat inom ett visst område. Märkning av varor.
K: framtidsrealisterna.se – ekonomitexten. Behovet av en annan ekonomi.
W: Tror att Gourz beräkningar iofs är baserade på användning av fossila bränslen.
L:Realistiskt mål är inte noll fossila bränslen, men mycket mycket mycket mindre.
K: Det finns mycket onödig oljeanvändning.

B5. Var ligger ribban för en hållbar konsumtion?
B6.Hur ser våra ekologiska fotavtryck ut?
Osäkra om vi förstår fråga B5.
B6 – det finns bra verktyg – klimatkontot et.c. Se tidigare ant. Finns klimatapp.
Mona: Josefine Wrangel – Bilen Biffen Bostaden Börsen.
Leif: 2 hektar per person finns tillgängligt. Det är detta som är fotavtryck. DN använder koldioxid per capita.
HDI och BNP också viktigt.
Kerstin: Konsumtionsutsläpp i ton koldioxid per capita.
Waldemar: Amazonas avskogning är ett stort problem.
BO: Indonesien. Phytobakterier också väldigt viktigt. Det får inte vara för varmt. Haj-jakt farligt.
Leif: Får ner kött-konsumtionen skulle hjälpa för det mesta av sojat går till djur.
Kerstin: korallreven är havens regnskogar. Också problem.
Ch: Elever – många ville bli veganer efter att ha sett Cowspiracy. 1-2 helvegetariska dagar i veckan.
Bo: Näringsläran? Nån som har koll så att man balanserar.
Leif: Farligt att bara fråga om man har koll på läget.
Bo: Skicka ett budskap till ”vår mat” – det finns en tydlig kontaktyta.
Inger: Trendgrej med vegangrejer. Ska göra det aptitligt, så folk hänger på.
Christine: En riktig kock kan laga mat på nästan vad som helst.
Leif: UNEP ger ut ”The Emissions gap report.”

B7. Hur ska skiftet till internationella och gemensamma beräkningar av koldioxidutsläpp se ut?

Kerstin: Var hittar man fakta om detta?
David: Skickar Jonas Banes papper.
Kerstin: Naturvårdsverket har med konsumtion i sina beräkningar.
Bo: Naturskyddsföreningen har också något.
Leif: Reflektion på resvanor: Resor och turism skapar förståelse. Speciellt resor till U-länder. Var restriktiv till dess att biobränsle finns. Obligatorisk klimatkompensation.
Bo: Ska vara lätt att göra rätt.
Leif: Skapar förståelse.
Kerstin: Kan vi vara provokativa – definition av de nivåer som vore uthålliga? Väldigt svårt att hålla sig under 2 ton.
Bostaden tar väldigt mycket – kan vi behöva ett kall-tillägg?
Bo – vad händer om man väljer förnybar el som leverantör i klimatkontot?
(Var är källkoden till klimatkontot? )
Bosse: Det absoluta resultatet. Också viktigt som relativ referens! Viktigt som tips till privatperson.
Christine: Till personligt meddelande: så här mycket kan jag tänka mig att gå ner i konsumtion och påverkan?
Bo: Slutkläm på vår rapport: 2 Delar – Del 1: vad kan jag göra som privatperson. Del 2: Strukturella hinder.
Inger: Privatperson: I sin bostadsförening motionera om solenergi – speciellt om man fick en bonus som förening.
Kerstin: Möts alltid av att det är alldeles för dyrt. Viktigt att som privatperson inse nödvändigheten av att ändra vår livsstil.
Företagen släpper också ut otroligt mycket. Betong och stålindustrin släpper ut mycket – de har undantag av sysselsättningsskäl.
Waldemar: Solfångare – mycket som går på fjärrvärme. Om man anslutit sig så får man inte t.ex. använda bergsvärme i Hammarbyhöjden. Typiskt strukturellt hinder!
Leif: Gruvindustrin. Ordning – Strukturellt + personligt.
Christine: Man kan inte köpa biljett ner till europa på tågstationen.
Bo: Den text vi har – fylla på med referenser. Kan gå in på google drive från olika håll.
David/Bo/Leif: Skriva om enligt Leifs uppstaltning.
Kerstin: Referenser
Bo: Vi tar det sist. Sammanfattning till sista tillfället.

Frågegrupp C

1. Vi måste ha rimliga arbetsvillkor, överallt, utan risk för t ex skador av stress.
2. Kan vi driva ett arbetsmiljöperspektiv?
3. Vad gör de fackliga organisationerna?
4. Varför ökar den mentala ohälsan?
5. För att orka måste vi använda vår hjärnas kapacitet på rätt saker. Hur gör vi det?
6. Hur ser vårt förhållande till tid ut?
7. Kan vi byta pengar mot tid?

C 1. Vi måste ha rimliga arbetsvillkor, överallt, utan risk för t ex skador av stress.
C 2. Kan vi driva ett arbetsmiljöperspektiv?

Bo: Den mentala ohälsan ökar – artikel – varför är det så? Kapplöpningen! För litet
utrymme för reflektion. För mycket press på att inte jobba långsiktigt.
Att jobba med långsiktiga uppgifter med kvartalsrapport framför
ögonen funkar inte. Egna erfarenheter av detta.
Kerstin: Varför lät man det ske?
Bo: mycket drivet från ekonomisidan. Långsiktighet försvann – underhåll av apparater
sades upp.
Inger: Upphandling har förändrat miljön för många. Kvalitet och kompetensutveckling
kommer på skam.
Kerstin: Tekniska utvecklingen – datorer och mobiltelefoner. Apropå hjärnans förmåga att
ta emot intryck. Vad tycker hjärnan om det? Varför tillåter folk sig att utsättas för detta
brus?

Christine: Man ska inte hålla på och tänka så mycket. Har hon fått höra.

Inger: Fylla tomrum. Rädd för tystnaden.
David: Flest ensamboende i världen. Inte en vanlig relationskultur.
Inger: Extra påslag: Arbetsgivare begär att man ska kolla mail på helger och så.
Bo: Mailkultur – kan komma när som helst på dygnet.
Waldemar: stämpla ut funkar inte, utan man bränns ut. Efter att man stängt psyket och
patienterna satt hemma jobbade han med psykvårdspatienter. Man måste kunna säga nej.
Även om det är jätteintressant, så måste man kunna koppla bort. Man blir en bättre
människa då – och mer kreativ.
Kerstin: Fast, det finns andra sätt. Arkitekt – långsiktigt jobb som handlar om långsiktighet.
Man tar med sig jobbet hem på ett positivt sätt.
Leif: Skillnad, det beror på om man känner att man måste göra det. Japan är
skräckexemplet. När man blir sjuk så tar man semester.

Inger: Mindfullness kan ta sig utryck på många olika sätt. Att vara där jag är och ha fokus
på det. Det är välbefinnande.
W: Gjorde samma sak i sitt jobb. Förmågan att kunna vara i det man håller på med är
viktigt.

Bo: Det är en träningsprocess. Företagshälsovård på företaget lärde ut mindfulness. I
kalendern fick man lära sig att boka in tiden i Outlook. Praktisk övning krävs – till slut kan
man lättare fokusera på en uppgift i taget.

Ch: Simultanförmåga då?

C3 – Vad gör de fackliga organisationerna?

Kerstin: Prekariatet!
Leif: På en död planet finns inga jobb! – i Guldkalven – investeringar borde bort från fossila
bränslen.
Ch: Alla företag tillåter faktiskt inte facklig organisation i Sverige,
Waldemar: men det finns i arbetsmiljölagen – man kan ha gula fackföreningar, d.v.s. såna
fackföreningar som mer eller mindre är styrda av arbetsgivarna. Människan måste ta eget
ansvar.
Bo: Man måste agera om det syns att det är en gul fackförening. Eget ansvar.
Inger: Många hantverkare som nog inte är kollektivanslutna – utländska.
L: Hög anslutningsgrad, men den har gått ned.
Ch: I Mönsterås bruk när hon var ung, självklart att man gick med. Känns ovälkommet nu,
att föra sådana frågor på tal.
W: Det har att göra med hastigheten – man hinner inte hålla på.
Ch: 2006 – man skulle ‘ge och ta’ – sluta tidigare när det inte fanns jobb, fortsätta när det
behövdes. Till slut har man jobbat en massa timmar som man inte får betalt för, för att man tycker att det är intressant.
Leif: Man är rädd om jobbet.
Bo: Gå på sitt fack. Uppdraget är viktigare än de tror. Om man ska ha en långsiktigt hållbar
situation. Kreativiteten går ner. 30 % av arbetstiden i Ericsson (?) fick läggas på valfritt
arbete – och det var därifrån deras nya idéer kom!

Ch: Nya LO-basen inne på arbetslinjen.

Leif: Slit och släng-tänkandet går igen i synen på personalen.
Kerstin: de flesta ledare är ineffektiva – en bra arbetsledare ska klara arbetstagare som
ställer krav.
David: Stora fack med många olika grupper av arbetstagare är ett problem. Det blir
anonymt och suddigt.
W: Ska man ha aktivitet så ska man göra det lokalt. Stora företag har för mycket koppling
till politiker. Man behöver inte vara ovänner med riksorganisationen för det. Har att göra
med ersättlighet hur långt man kan gå. Syrrorna borde gå ut i strejk, för de är oersättliga.
Bo: stafettläkare! ? (vad menades med detta?).
W: Gå ner på lägre nivå. Smarta arbetsgivare tycker att det är bra med stark fackförening.
Bo: Man borde ha en positiv tävling – de bra arbetsgivarna. Blir positiv spiral – kan vi
komma på något sådant exempel vore det bra. Hagainitiativet – är de bra ur
arbetsmiljöperspektiv?

C5 – För att orka måste vi använda vår hjärnas kapacitet på rätt saker.
Hur gör vi det?

Bo: Vertygslåda: Mindfullness, arbetssituation, inse sina begränsningar, finns Appar för
sånt : P,
Kerstin: Forskning – äldre människor kompenserar med erfarenhet.
Bo: Minnet kan man träna i vilken ålder som helst.
W: Hjärnan sorterar ut grejer efter relevans.
Inger: Fast man minns väldigt mycket oväsentliga grejer.
Ch: Medicinering mot stress kan påverka minnet. Sobril, Oxacand(?), meningen att man
inte ska hetsa upp sig. Att man ska blockera den verklighet som skapat problemet.
Ker: När man ammar blir man jättekorkad. Oxytocin!
Bo: Vi inför Oxytocin som nässpray för att skapa mer tillit.
L: Livspusslet – basinkomst löser många av de här sakerna.
Bo: Tidsuppfattningen kan man påverka.
W: Man väljer bort tv – läge att skära ner arbetstiden? Tror inte så mycket på
medborgarlön. Det är alltid upp till en själv. Man kan skära ner och effektevisera. Det är
svårt att hitta jobb.

40-talet det var lätt att hitta jobb. Fick jobba med Svenne-Berka.

L: De flesta kollar på dator istället. W tänkte nog mer på för 20 år sedan. Automatisering –
fler jobb kommer inte skapas utan det kommer bara bli samma. Skatt på produktion istället
för arbete!
M: Tänker på boken ‘Vi bara lyder’ av Paulsen. Håller med W om att vi borde gå ner i 6h
arbetsdag.
Funderar på det som Kerstin sagt om att vi kan behöva jobba mycket mer för att klara
omställningen.
K: Vi har så lätt att utgå från det vi känner till, som mycket bygger på fossil energi. Vi
kommer att ha ett annat samhälle och det kommer att kräva mycket arbete av oss igen.
Det behöver inte betyda en återgång till 1800-talet. Vi lever i en fossilbubble – samhället
kommer att vara annorlunda.
Varnar för tekniska utvecklingsprognoser (som kan leda fel pga att de grundas på
nuvarande energiresurser? – är det var som menas?)
B: Omställningen + matproduktionen kommer kräva mycket jobb.
L: Det hållbara är viktigare än kortare arbetstid.
Inger: Tänker på det som hon läst i Naomi Klein: Klimatrörelsen blir anklagad för att
förespråka en primitivism. Det handlar om att gå tillbaka till levnadsmönster och
konsumtion som vi hade på 70-talet!
W: Befolkningsutveckling kan påverka detta.
Ch: Tror inte det kommer finnas mindre jobb, men om vi ska jobba mer så är det ändå
bättre att vi jobbar 6h och att alla jobbar så att vi alla får dela på det nya sättet att leva.
Bo: Vi kan knappt föreställa oss vilka nya jobb som kommer att finnas.
K: Är dataspelskommenterare ett jobb som behövs?
B: Nej, men det är inte ett jobb som sliter på ekonomin.
Inger: Det finns mycket jobb som behöver göras. Varför sätter vi inte folk i arbete för att
göra det?
Ch: Varför är det låg status att jobba med människor?
Inger: Om fler delade på jobben skulle stressen lösas.
Kerstin: Att KOMMA ihåg – inte naturlagar utan spelregler. Det är stor skillnad – de går att
ändra.
W: Nä, men det är marknadens regler. Går de att ändra?
Ch: Spelregler – jämför med Västafrika där speciellt kvinnorna jobbar väldigt hårt. Man
håller folk i arbete så mycket att man inte orkar jobba med förändring.
Kerstin: TV fyller ut den tid som finns över. Uppfattar många tv-serier som ett slags
hjärntvätt.
K: Låter ändå barnen kolla på TV. Dopaminkick! TV / Socker – ungefär samma problem.
W: Oroväckande tendenser – kalla saker synd, och absolut förbjuda -det är också farligt!
David: Vad kan vi politiskt gör åt det?
Bo: Livskunskap i skolan.
Inger: Kritisk granskning, analysera Paradis Hotel. Mobbning – visa respekt. Farligt att
moralisera över populärkultur. Människor behöver också ha koppling till varandra på olika
sätt.
Christine: Man kan påverka sin närmaste miljö. Berätta vad man gör istället för att titta på
tv. Det här gör jag för att det är roligt.

Leif: Kritiskt tänkande – jätteviktigt! Livskunskap i skolan.
Kerstin: Reflekterar över vår tids enorma behov av verklighetsflykt.
Leif: Förut så jobbade vi jämt, så vi hade inte tid med det.
Bo: Vi har aldrig haft så många val att göra (och därför gör vi en verklighetsflykt? – min
tolkning)
Inger: En del dataspel ger utrymme för mycket informellt lärande. Med måtta.
David: Vi jobbade kanske mer tidigare, men på något sätt var det mindre tärande.
Inger: komplexiteten har ökat, och tempot.
Kerstin: Lövblåsare – låter väldigt mycket och det går åt mycket bensin. Räfsande är nog
bättre på alla sätt. Bra exempel på den tokiga utveckling som vi accepterar.
Leif: Uttrycket “hållbar utveckling” har ingen motsvarighet i de flesta utomeuropeiska språk, beroende på att ideer om utveckling och framsteg inte funnits i dessa kulturer. De gamla traditionella samhällena vara oftast uthålliga, dvs. cirkulära mot västvärlden linjära. Ekopsykologin, som vi inte har berört, anser att människor i vår tid i ökad utsträckning drabbas av psykisk ohälsa pga att vi i allt mindre grad lever i harmoni med livet på jorden. Dessa intressanta tankar hittar man i Gunnar Sundqvists bok “Uthållig utveckling”!
C7. Kan vi byta pengar mot tid?

Leif: Alf Hornborg – poängar.
Inger: Lokal valuta för att handla närproducerat. Balans mellan frihandelsavtal och miljö.
Se Naomi Klein.
Kerstin: Spelregler kan man ändra.
W: Lokalisering av produktion är viktigt.

C: Avslutande tankar:
B:Identifiera jobbfrågor från ett livsstilsperspektiv. Skicka till jobbcirkeln!
L: Seminariet på måndag kan ge idéer tillbaka till livsstil!
Ch: Livskonsten – Yvonne Savi, Boktips!

Måldiskussion
Vad är målet?
Jobba för en livsstil som sammantaget håller sig inom planetens gränser.
Vi har överskridit flera av gränsvärden som Rockström m.fl. definierat.
Tips: Den hållbara verktygslådan.
Birgitta: Har inte tid med mindfulness.
Bo: Man måste komma i ett tillstånd där man kan kliva ur ekorrhjulet.
Leif: Hur kommer man åt andra?
Mona: Beröring – hjärnan mår bra av massage. Tycks vara komplement till vanlig behandling för att minska stress.
Greiders bok gav inte så mycket. Josephine Wrangel: ”Klimatet, konsumtionen och kapitalet”.
Det som gör att Sveriges koldioxidutsläpp ökar: ”Biffen, Bilen och bostaden.” + Börsen.
Bo: Papper – hjärnan kan inte hålla hur många saker som helst i huvudet samtidigt. Vi underskattar komplexiteten.
Sträva efter något slags visdom – andra sidan. Förklaringsmodell med hjälp av bilder.
Kerstin: Bildskapande en av medborgarutredningens uppgifter.
Lena: Koppla till varje person ett koldioxidutsläppskonto. Kerstin: Operera in chip.


Kommentera nedan!

Leave A Response