Svenskt Näringslivs nya skolmaterial ”Miljö – så funkar det” bagatelliserar miljöproblemen och innehåller direkta felaktigheter, skriver Peter Platesjö. Svensk Näringsliv väntar sig 100 000 beställningar av boken, som riktar sig till 9-12-åringar.
Det nya skolmaterialet ”Miljö – så funkar det” är ren propaganda från Svenskt Näringsliv, ett försök att bagatellisera miljöproblemen.
Författaren Frida Demervall väljer att utelämna de allvarligaste globala miljöproblemen problemen som överkonsumtion av naturresurser och förlusten av biologisk mångfald. Klimatförändringarna beskrivs på ett sätt som är totalt vilseledande.
I boken används en retorik som skapar en föreställning om att det egentligen inte finns någon miljöförstöring. Det talas om att naturen och miljön förändras och att det finns både positiva och negativa konsekvenser. Miljöförändringar ska alltså ses som något neutralt.
I boken återges en tidslinje över historiska miljöproblem som enbart innehåller tre exempel på miljöproblem, som författaren anser vara så gott som lösta.
Kapitlet som handlar om klimat skulle lika gärna kunna vara skrivet av en klimatförnekare. Det kanske det är förresten? Budskapet är tydligt. Vi vet egentligen inte varför klimatet förändras och vi har ingen aning om vad som kommer att hända i framtiden:
”Vissa platser kommer kanske att påverkas mer än andra. En del kanske till det bättre, andra till det sämre. Men eftersom det är osäkert hur det kommer att bli om man fortsätter att släppa ut en massa växthusgaser försöker man att minska på utsläppen”
Sedan följer några exempel på åtgärder man kan göra för att minska utsläppen och det handlar om Svenskt Näringslivs gamla vanliga medicin. Vi ska konsumera mer av allt möjligt och skövla mer skog så att vi kan plantera ny. Det står ingenting om att t ex satsa på utbyggd kollektivtrafik eller minska köttkonsumtionen.
Det går att hitta mängder av faktafel i boken. Nedan följer några citat som är exempel på direkt felaktig information:
”Vissa länder är mycket fattigare än Sverige. De har inte råd att tänka lika mycket på miljön. Att fattiga länder blir rikare är därför mycket viktigt om vi ska förhindra ökade utsläpp av växthusgaser.”
Sverige släpper ut betydligt mer växthusgaser än fattiga länder. Historiskt sett är det de rika länderna som har stått för nästan alla utsläpp av växthusgaser. Det finns inga som helst belägg för att länder som blir rikare släpper ut mindre växthusgaser. Tvärtom kan vi se hur länder som Kina ökar sina utsläpp i takt med den ekonomiska tillväxten.
”I Sverige är de vanligaste energikällorna vattenkraft, bioenergi och kärnkraft som släpper ut väldigt lite koldioxid”
Fel. Olja står för nästan en tredjedel av Sveriges energiförbrukning.
”Djuren på gården bidrar också till utsläpp av växthusgaser genom att de fiser och rapar ut metangas. Dessa miljöproblem finns i både det vanliga och i det ekologiska jordbruket. Men det ekologiska jordbruket kräver större åkrar för att få lika mycket skörd. Detta kan göra att problemen förvärras.”
Författaren hävdar alltså att djur i ekologiskt jordbruk fiser och rapar mer än djur i konventionellt jordbruk!
Enligt Svenskt Näringslivs hemsida kommer den här boken att distribueras till ett stort antal skolor. Om så sker är det mycket allvarligt. Skolverket borde se till att informera landets lärare om att det rör sig om rent propagandamaterial som totalt saknar vetenskaplig grund.
Nyheter
Klimataktion på Twitter
Här kommer ett inlägg som jag lagt på ett annat ställe också, under Samuel Jarriks inlägg på samma tema. Det är långt, men ändå..:
" (...) Vissa länder är mycket fattigare än Sverige. De har inte råd att tänka lika mycket på miljön. Att fattiga länder blir rikare är därför mycket viktigt om vi ska förhindra ökade utsläpp av växthusgaser."
Barnboken sammantagen och ovanstående citat visar att Svenskt Näringsliv väljer att lyssna på den vetenskap som bäst passar deras syften. Om sakfrågan inte vore så allvarlig, och om detta inte användes i framställandet av propagandamaterial riktad till en så lättmanipulerad målgrupp, skulle man kanske ta och tacka dem för att de med denna bok, som av naturliga skäl vill förenkla och förtydliga, gör detta så tydligt för oss. Så här vill jag säga:
I mina ögon försöker boken ge intryck av att Svenskt Näringsliv vet vad de talar om, ur en vetenskapligt objektiv synvinkel, och liksom ofta annars att deras hållning har särskild grund i nationalekonomisk forskning (som, och antagligen just därför, om man lär sig den selektivt, till exempel verkar förespråka marknadslösningar framför kollektiva på de flesta ekonomiska problem). Å ena sidan. "Företag anpassar sina varor efter vad folk vill ha. När fler människor vill köpa exempelvis miljövänliga bilar, kommer bilföretagen att satsa på att ta fram nya bilar som är bättre för miljön" är ett exempel på detta, från sidan 11 i bokens klimatkapitel, som visserligen inte är felaktigt, men i det akuta klimatläget tyvärr otillräckligt.
Å andra sidan väljer man att bortse från delar av samma vetenskap som inte passar organisationens intressen lika bra. Som att ojämlikt fördelad tillgång till information i många fall gör det svårt för marknadsmodellen att fungera tillfredsställande och passar sämre för att lösa akuta miljöproblem där framtiden för livsviktiga kollektiva resurser är hotad (numera väletablerad ekonomisk vetenskap). Detta gäller inte minst på den marknad som illustreras med elföretag och elkunder på sidan 15 i barnboken (att ojämlikhet och ohållbar förvaltning uppstår och vidmakthålls på grund av faktorer, som makt- och maktlöshetsförhållanden, som ekonomiska analysverktyg är sämre på att modellera, blir en annan fråga, som ger en anledning att ifrågasätta Svenskt Näringslivs barnboks vetenskapliga förankring av en annan anledning än den jag tänker på här).
Av två enkla (och fler mindre enkla) anledningar är påståendet i den allra sista meningen i citatet fel. Denna, av inte minst Svenskt Näringsliv, slitna paroll, om "rikedom först, sen miljövänlighet", har sin grund i en 1) starkt ifrågasatt teori som 2) aldrig gällt (bland annat) just växthusgaser. I grafisk form kallas den för miljö-Kuznets-kurvan (EKC = Environmental Kuznets Curve). EKC bygger på ekonomisk forskning som påvisat ett samband mellan BNP/capita och utsläpp, likt ett upp-och-nedvänt U; upp till en viss nivå inkomst per invånare stiger utsläppen (någon har funnit 8 000 USD), för att sedan falla. I moderna läroböcker i (bland annat) miljöekonomi, kan man dock sedan flera år lära sig följande (som är hämtat från Wikipedia, men där hänvisningen Perman et al 2003 syftar på en av de mest spridda läroböckerna på miljöekonomiska institutioner i världen idag) (jag klistrar in ganska stort stycke, för det är så tydligt och enkelt, men sammanfattar det klimatviktigaste längre ned i två punkter):
"[---]. This parabolic trend [EKC] occurs in the level of many of the environmental pollutants, such as sulfur dioxide, nitrogen oxide, lead, DDT, chlorofluorocarbons, sewage, and other chemicals previously released directly into the air or water.
However, there is little evidence that the relationship holds true for other pollutants, for natural resource use or for biodiversity conservation. For example, energy, land and resource use (sometimes called the "ecological footprint") do not fall with rising income. While the ratio of energy per real GDP has fallen, total energy use is still rising in most developed countries. Another example is the emission of many greenhouse gases, which is much higher in industrialised countries. In addition, the status of many key "ecosystem services" provided by ecosystems, such as freshwater provision and regulation,(Perman, et al., 2003) soil fertility and fisheries, have continued to decline in developed countries. In general, Kuznets curves have been found for some environmental health concerns (such as air pollution) but not for others (such as landfills and biodiversity). However, it is important to note that this does not necessarily invalidate the theory - the scale of the Kuznets curves may differ for different environmental impacts. We may still be on the 'upward' leg of energy use Kuznets curve and have to get even richer still before we see a decline. If so, however, we are causing many irreversible environmental impacts in the process. Also, many of the problems associated with increased energy usage are due to the use of fossil fuels. Alternatives such nuclear power and renewable energy would have a much lower environmental impact, according to their proponents. Against this must be considered that much of the environmental damage associated with economic growth, such as extinct species and loss of wilderness, is irreversible."
Wikipedia fortsätter sedan;
"A recent theory that some researchers have been examining with the EKC (Environmental Kuznets Curve) is that the traditional "inverse U" shape is actually an "N" shape when longer term time scales are evaluated. This "N" shape would indicate that pollution increases as a country develops, decreases once the threshold GDP is reached, and then begins increasing as national income continues to increase. While this finding is still being debated, it could prove to be important because it poses the concerning question of whether pollution actually begins to decline for good when an economic threshold is reached, or whether the decrease is only in local pollutants and pollution is simply exported to poorer developing countries."
Alltså:
- sambandet gäller för bland annat svavel- och kväveoxid, bly, DDT och avloppsutsläpp, medan exempelvis energianvändingen fortfarande stiger med inkomsten per capita i rika länder. Just utsläppen av växthusgaser är också mycket högre i genomsnitt i den industrialiserade världen, och essentiella så kallade ekosystemtjänster, som biodiversitet och fiskbestånd, försämras istället för att förbättras med ökad rikedom.
- nyare forskning tyder snarare på att EKC är N-formad; med längre tidsperspektiv visar sig den inkomst som tidigare varit tillräcklig för att bry sig om miljön och minska utsläppen vara en "tillfällig kurvsvacka" som med ytterligare inkomstökningar vänder trenden uppåt igen. Frågan är vad som händer när vi räknar in de utsläpp vi "exporterar" genom ökade inköp från skitig produktion i fattigare länder.
Googla på Kuznets Curve och eller läs alltihopa och mer på http://en.wikipedia.org/wiki/Environmental_Kuznets_Curve#Environmental_K....
Inget ont om tillförlitligheten i den nationalekonomiska vetenskapen således - tvärtom. Här finns mycket som är användbart i hållbart utvecklingssyfte. Om det är vad man bryr sig om.
Visst ska fattiga få bli rika. Men att framställa det som mycket viktigt för att förhindra att utsläppen av växthusgaser ökar är tyvärr inte sant, om man samtidigt inte nämner att det då krävs en massiv och kostsam hjälp i form av riktigt klimatvänlig tekniköverföring till de fattigare från oss som redan är rika. För detta borde alla aktörer, inte minst näringslivet, ta ett så stort (till synes, beroende på hur man ser det) oegennyttigt ansvar de bara kan, utan att vänta på att någon annan ska efterfråga tillräckligt för att göra satsningarna lönsamma, och inse att det kommer att påverka uppfattningen om det vi lärt oss är att vara rik.
Lina
Ett brev till skolor som jag har skrivit och skickat till alla skolor i Uppsala kommun. Kopiera och skicka det till skolorna i din kommun!
---
Köp inte Svenskt Näringslivs ”miljöbok”!
Jag skriver till dig angående Svenskt Näringslivs nyutgivna bok ”Miljö – så funkar det!” som riktar sig till barn i 9-12 årsåldern, och redan är beställd av många skolor. Boken är extremt vinklad och innehåller en hel del rena felaktigheter. Boken vinklas så att miljöproblemen bagatelliseras, och det framstås som något som är lätt att lösa och inte alls är några egentliga problem.
Kapitlet om klimat skulle lika gärna kunna skrivits av en klimatförnekare. Där beskrivs det att klimatet alltid har förändrats, men att nu många forskare tror att det blir varmare. ”Vissa platser kommer kanske att påverkas mer än andra. En del kanske till det bättre, andra till det sämre. Men eftersom det är osäkert hur det kommer att bli om man fortsätter att släppa ut en massa växthusgaser försöker man att minska på utsläppen” står det i kapitlet.
Det är också en hel del andra felaktigheter, som att det står att fattiga länder inte har råd att vara lika klimatvänliga som vi i Sverige, fast det egentligen är så att vi i den rikare delen av världen släpper ut mycket mer växthusgaser än de fattigare länderna. De hävdar också att dagens skogsindustri är bra för klimatet, vilket forskning har visat att så inte är fallet. Ekologiskt jordbruk framställs som marginellt miljövänligare, om än omiljövänligare än konventionellt jordbruk. Kärnkraft framställs som miljövänligt, vilket är tveksamt.
I Svenskt Näringslivs bok står det ingenting om att vi måste åka mindre bil, spara på vatten eller äta mer vegetariskt. Det står inte nämnt någonting i boken om två av de allvarligaste globala miljöhoten; överkonsumtion av naturresurser samt förlusten av biologisk mångfald. Däremot framställs det som att vi ska konsumera oss ur miljökrisen, något som nästan bara Svenskt Näringsliv propagerar för, och som hela miljörörelsen tar avstånd från. Det poängteras det gång på gång att vi måste bli rikare, och då och då smygs det in beskrivningar av marknadsekonomi och företagsmekanismer.
Svenskt Näringsliv är en ekonomisk intresseorganisation som vill sprida sina åsikter. Det är oetiskt och oacceptabelt att näringslivet försöker komma in i skolorna under falsk flagg och till en målgrupp som inte hunnit utveckla ett kritiskt tänkande. Skolan ska vara fri från ekonomiska, politiska eller religiösa intressen!
Därför avråder jag starkt er skola från att köpa boken och använda den i er undervisning, eventuellt avbryta påbörjad beställning.
Hälsningar
Simon Rosén
Miljöengagerad student
Här är en insändare som folk kan kopiera o skicka till dagstidningar, lokla som nationella.
Vägra Svenskt Näringslivs klimatbok!
Svenskt Näringsliv har de senaste dagarna släppt en så kallad klimatbok där man värderar sin syn på klimatfrågan som skolmaterial till elever i åldrarna 9-12. Dock finns det problem med detta. Dels att Svenskt Näringsliv är intresseorganisation som vill nå ut med sina åsikter, dels att man förminskar miljöproblemet i boken och dels att mottagarna är såpass unga. De skolor som funderar på att beställa boken bör tänka om. Det är oetiskt och oacceptabelt att näringslivet försöker komma in i skolorna under falsk flagg och till en målgrupp som inte hunnit utveckla ett kritiskt tänkande. Skolan ska vara fri från ekonomiska, politiska och religiösa intressen oavsett härkomst.
Usch!
Det här måste ut till pressen och skolorna så att inte dessa felaktigheter och sjuka vinklingar sprids!
Simon Rosén
Styrelseledamot i Klimataktion Uppsala