Stockholm uppvärmt med blodspengar

 

Skandalen kring den omfattande penningtvätten inom Swedbank och Danske Bank växer efter nya avslöjanden om ryska affärsmäns kopplingar till såväl organiserad brottslighet som Putins innersta krets i Kreml. Nu dras energibolaget Fortum/Stockholm Exergi in i härvan.

Uppdrag granskning och SVT Nyheter (20 och 27/2-19) har avslöjat att en av de största kunderna i härvan är kolbolaget Carbo Ones världsomspännande export. Däribland till Sverige och Stockholm Exergi, tidigare Fortum. Över en miljon ton kol har skeppats från Carbo Ones bolagssfär till Fortums värmeverk de senaste åren.

– Stockholm Exergi har kontrollerat att företaget Carbo One och dess ägare inte förekommer på sanktionslistor i varken EU eller USA. Dock såg vi några varningsflaggor och ansåg att en fördjupad analys behövde göras. Det har vi gjort under vintern inför den upphandling av bränslen som nu ska ske inför nästa vintersäsong, säger Fortum/Stockholm Exergis hållbarhetschef Ulf Wikström till Miljömagasinet.

Ett nät av konton kopplade till Carbo One har omsatt över 15 miljarder kronor i Swedbanks filial i Tallin, Estland. Officiellt ägs bolaget av en affärsman men SVT har med hjälp av läckan av transaktioner mellan Danske Bank och Swedbanks kunder i Baltikum kunnat spåra hur medlen från Carbo Ones bolagssfär flödar till en annan person: Iskander Makhmudov.

Oligarken Makhmudov är från Uzbekistan. Grunden till sin förmögenhet lade han genom vapenförsäljning i Mellanöstern på 1980-talet. När Sovjetunionen upplöstes 1991 började han handla med koppar, därefter med kol.

– Makhmudov var en person folk inte ville tala högt om, han ansågs vara den farligaste av de ryska oligarkerna, säger Anders Åslund, professor i nationalekonomi och tidigare rådgivare till ryska regeringen, i programmet.

SVT:s gedigna kartläggning visar hur Makhmudov slussat hundratals miljoner via skalbolag och skatteparadis mellan ett tjugotal konton i Swedbank. Efter grävande på Svenska Dagbladets redaktion har det framkommit att sakkunniga på Finansinspektionen (FI) redan 2017 varnade för Carbo One. FI:s ledning valde att inte agera. Visselblåsare på FI riktar nu hård kritik mot myndighetens ledning.

Detta kände inte Fortum/Stockholm Exergi till.

– Nej, där har vi bara nåtts av de uppgifter som nyligen presenterats via medierna, säger Ulf Wikström.

Den spanske korruptionsåklagaren José Grinda González ledsagas sedan tio år av livvakter efter flera utredningar av Makhmudovs skumraskaffärer och penningtvätt.

– Iskander Makhmudov använde i grunden två olika tillvägagångssätt för att skapa ett framgångsrikt företag: korruption och våld, förklarar han i samtal med SVT i Madrid.

Spansk polis har vid flera tillfällen upptäckt den organiserade brottslighetens planer på att mörda honom. Den ryska maffian förmodas ligga bakom.

SVT:s hemliga källa visar hur Makhmudov/Carbo One genomför banktransaktioner i ett nätverk av bolag. Samtliga konton i Swedbank hissar varningsflaggorna, indikatorer på misstänkt penningtvätt.

Flera bolag företräds av så kallade målvakter i skatteparadis som Belize och Brittiska Jungfruöarna; somliga av ökända advokatbyråer som Mossack Fonseca i Panama; och i andra finns ingen befintlig bolagsverksamhet alls.

– De måste göra rent i hela huset nu, menar González om Swedbank.

Nu planerar den nordamerikanske affärsmannen Bill Browder – vars försnillade miljarder i skatt till ryska staten är grunden i hela härvan, den så kallade Magnitskijaffären – att stämma Swedbank. Både den svenska och estniska finansinspektionen ska närmare granska bankens affärer. Fortum/Stockholm Exergi ställer sig också frågande till framtiden.

– Nu ligger alla nya uppgifter på bordet, både det som framkommit genom vår egen fördjupade granskning av bolaget och genom Uppdrag Granskning. Stockholm Exergis sista leverans från Carbo One under nuvarande avtal kommer under våren, och det vi nu måste komma fram till är hur vi ska göra framöver för att säkra leveranserna av el och värme till Stockholm, klargör Ulf Wikström.

Rikard Rehnbergh

Artikeln ursprungligen publicerad i Miljömagasinet nr 11-2019