Att flyga på el kan ju aldrig va fel.
Kampen mot en alltmer mördande klimatkris kämpar jag för mina barns skull. Inte för min egen skull. Jag kommer snart att vandra vidare. Det är inte min framtid som hotas. Det är deras.
”I am the father of Ebba, Gustaf, Safi & Elise.
I want to give them a world in peace.
But that won’t be,
until it’s fossil free,
and that, dear friends, is the task for you and me.”
Det är detta som är mitt mål: en värld i fred, för mina barn. Jag jobbar sedan över 20 år tillbaka med Det Naturliga Stegets systemvillkor (som de hette förr). Numera kallas de Hållbarhetsprinciper och är 8 till antalet. Det är lite synd. Just 4 första ordningens principer är lätt att göra en bild av, en ram, som en vacker tavla. Innanför ramen (de fyra systemvillkoren) måste – måste – det hållbara samhället utvecklas. Att ta oss dit gör vi med Backcasting från en tänkt position innanför ramarna.
Dessa är ramarna. Detta är publicerad vetenskap. Inget flum!
Som ni ser står det inget om hur det samhället ser ut. Det står inte om det är ett småskaligt eller storskaligt samhälle, om det är ett lågenergi- eller högenergisamhälle. Det står inte om det är lowtech eller hightech som löser våra utmaningar. Det står faktiskt inte ens en rad om dagens ekonomiska system (som jag tror vi alla är eniga om måste utvecklas eller helt tas bort). Detta är vad vi har att gå på och använda oss av: Vetenskap. Publicerad vetenskap.
Det finns en väldigt fin demokratisk poäng med dessa mycket vida ramar: de tillåter olika sorters visioner om det framtida hållbara samhället som vi alla vill skapa. Det finns bara ett krav; din vision som du fritt får måla upp måste – måste – hålla sig innanför dessa tvingande ramar.
De senaste åren har ett formligt prisras skett på både batterier och solceller. Vindkraft har fortsatt neråt i pris och uppåt i energieffektivitet och produktion. Situationen är nu sådan att vi kan bygga bort både fossil energi och kärnkraft. En i mina ögon fantastisk möjlighet! När jag började jobba med energi så var solceller inte dyra – de var SVINDYRA! Och vindkraftverken var små, ineffektiva och gav lite el som dessutom var dyrare än kärnkraft. Nu är läget det omvända. Detta är suveränt! Tycker jag. Men det tycker inte alla. Det finns inom miljörörelsen en stark subkultur som har bestämt sig för att det bara är lågenergi/lågteknologi-samhället som kan bli hållbart. Jag hävdar att den inställningen inte bara är ovetenskaplig; den är felaktig – och den är kontraproduktiv i dagens akuta läge. Vi måste nu, snabbt, få med oss folk på att sluta knarka olja. Då ska vi inte måla upp utvecklingen av elbilar och elflygplan som något negativt. Nej, vi ska säga att varje atom och molekyl som ingår i den nya teknologin måste – måste – uppfylla de Hållbarhetsprinciper som vi vet utgör tvingande ramar för ett hållbart samhälle. Det betyder att alla metaller måste – måste – återanvändas eller återvinnas. Det kan de. Metaller kan återvinnas. Avgaser kan det inte. Bränsle förbrukas. Metaller brukas. Och återbrukas. Dessutom måste all el till denna elektrifiering drivas av solen; t ex vindkraft, vattenkraft, strömkraft, vågkraft eller solel. Det är hållbart. Fissionsreaktorer är det inte.
Till detta hållbara samhälle kommer vi inte genom att klaga på elbilen och sprida den av oljelobbyn så omhuldade myten att det är ”miljövänligt” att behålla sin gamla fossilbil – och köra lite mindre. Min lackmustest på den myten lyder:
”Om alla behåller sina gamla fossilbilar och kör mindre – blir samhället hållbart då?”
Vi kan vinna kampen om klimatet. Men då får vissa miljövänner slänga sina gamla käpphästar på brasan. Att elda biobränsle ger utsläpp av CO2. Det har vi inte råd med nu. Vi måste elektrifiera vårt samhälle, med Grön el, i stora mängder. Motarbeta inte denna hållbara utveckling. För mina barns skull. Tack.
/Per Ribbing, styrelseledamot i Klimataktion