av Samuel Jarrick, talesperson för Klimataktion
Ring klocka ring…
När Klimataktion bildades strax före det årtionde som nyss tog slut, ringde redan klimatklockan. Då – inför COP15 – klimatmötet i Köpenhamn deltog Klimataktion i den stora internationella nedräkningskampanjen Tcktcktck med vår egen kampanj The Final Countdown – “den sista nedräkningen”. Redan för drygt tio år sedan ansågs fönstret för handling vara på väg att stängas och Klimataktion genomförde en rad aktioner och festivaler samt ledde en dansande demo mitt i den stora klimatdemonstrationen som gick från centrala Köpenhamn ut mot Bella Center.
Misslyckandet i klimatförhandlingarna på COP15 sågs som ett historiskt svek. De flesta av världens makthavare gjorde allt för att slå dövörat till när varningsklockorna ringde, låtsades som att det regnade eller skyllde på varandra. Ibland “sköt de ner” de klockringande budbärarna, ibland försökte de krama ihjäl oss eller ringa i små alternativa minibjällror. Krismedvetenheten skulle i alla fall ständigt pareras med klang- och jubelsång om grön tillväxt och fanfarer om det egna landets förträfflighet.
Nu – tio år senare – ringer klockorna allt starkare. Klimatförändringarna kan inte längre avfärdas som något avlägset “klimathot” utan är en alltmer påtaglig realitet för hundratals miljoner människor världen över, i allra största grad för de mest utsatta regionerna och befolkningarna i världen. 2016 skedde också ett tragiskt trendbrott då den globala hungern åter började öka till stor del på grund av klimatförändringarna.
Det senaste årtiondet, som alltså är det klart varmaste som uppmätts, har även gjort klimatkrisen allt mer kännbar för oss i den rika världen. Värmeböljor, torka, skogsbränder, extrema stormar, glaciärsmältning och översvämningar har det senaste året brutit igenom bekvämlighetens fördämningar också i Europa, Australien och USA.
Mitt under 2010-talet började också motkrafterna att formeras på allvar. Parisavtalet som slöts 2015 framställdes som ett genombrott av klimatförhandlarna. Avtalet fick beröm av somliga bedömare, bland annat för att 1.5-gradersgränsen lyftes in i texten, och skarp kritik av andra, främst för att det inte innehöll några bindande åtaganden från länderna om att faktiskt minska utsläppen. I Sverige arrangerade Klimataktion tillsammans med andra organisationer och nätverk de största klimatdemonstrationerna dittills.
Kanske var det just det glappet – mellan de storslagna ambitionerna och de bristfälliga åtgärderna – som sporrade framväxten av en allt mer progressiv och välorganiserad internationell klimaträttviserörelse. I denna rörelse kom civil olydnad som metod att bli central, som ett svar på de lagliga protesternas tandlöshet.
Under andra halvan av decenniet växte sig denna fredliga nya rörelse starkare. I Tyskland kom de systemkritiska massblockaderna av brunkolsverksamheten – Ende Gelände – att växa snabbt från det första året 2015 och snart samla tusentals aktivister från hela världen. Bland annat har Klimataktion bistått organiserade bussresor från Sverige. Många svenskar som har deltagit i Tyskland har vittnat om hur de fått sina första avgörande erfarenheter av klimataktivism och sin inspiration från dessa aktivistresor. Dessutom har Ende Gelände gett många aktivister ovärderlig träning i gemensamt och demokratiskt beslutsfattande samt en känsla av gemenskap med den internationella klimatrörelsen.
Inför riksdagsvalet 2014 arrangerades världens första Klimatriksdag i Norrköping, inspirerat av folkriksdagar i slutat av 1800-talet. 600 delegater från hela Sverige samlades för att rösta bland hundratals klimatmotioner inom olika områden. 2018 i maj inför nästa riksdagsval var det dags igen, denna gång i och runt Aula Magna på Stockholms universitet. De vinnande motionerna överlämnades till politikerna i den vanliga riksdagen i samband med en stor klimatdemonstration i Stockholm. Klimataktion har hela tiden stöttat Föreningen Klimatriksdagen, som är mycket aktiva även mellan valen, med olika former av påverkansarbete.
Parallellt fortsatte och utvecklade Klimataktion oförtrutet sitt arbete med att
- folk- och opinionsbilda genom bla studiecirklarna i Medborgarutredningen, som ledde fram till filmen Att så ett frö av tvivel av Stina Oscarson
- inspirera och utbilda bl a genom Klimatinspiratörs-utbildningarna dit alla är välkomna att själva bli inspiratörer och skapa ringar på vattnet.
- debattera – i egna debattartiklar och tillsammans med andra undertecknare – i panelsamtal, både som deltagare och moderatorer samt på nätet.
- arrangera demonstrationer och sommarläger, performances, klimatklubbar och festivaler om vår tids mest avgörande fråga.
- samverka. KA har ofta varit drivande i nätverk med andra organisationer – Genom Global rättvisa nu! med miljö- och solidaritetsrörelser som Jordens vänner, Forum Syd och Latinamerikagrupperna, Genom nätverk som Klimatsverige och Pow-wow med miljöorganisationer som Greenpeace, WWF och Naturskyddsföreningen.
I Sverige tog som bekant klimatdebatten ordentligt skruv i samband med den historiskt torra och heta sommaren i Europa 2018, då allt fler utanför den traditionella miljörörelsen på djupet tycktes drabbas av insikten om det katastrofala klimatläget och namnkunniga skribenter outade sitt beslut att sluta flyga. Klimataktion deltog i olika samtal om hur vi skulle kunna stötta de ungas klimatkamp, bland annat genom initiativet Zero Hour.
Det var vid ett av dessa samtal initierade av Bo Thorén, som samlat olika klimatengagerade ungdomar som en av dessa – andrapristagaren i en artikeltävling om klimatet i SvD, Greta Thunberg – deltog. När Bo Thorén, bland flera idéer, föreslog en skolstrejk nappade Greta på idén och resten är historia.
Under det smått osannolika ett och ett halvt året sedan Greta först satte sig med sin skylt utanför Sveriges riksdag, har klimatrörelsen formligen exploderat. Redan tidigt spelade Klimataktion, och särskilt styrelsemedlemmen Janine O’Keeffee stor roll i att hjälpa till med att samordna och länka #fridaysforfuture:s skolstrejker och demonstrationer över hela världen. Även nätverket Klimatsverige där Klimataktion är mycket aktiva, har arbetat envist med att bistå #FFF med arrangerandet av de stora internationella skolstrejkerna i Sverige.
Den rörelse som Greta Thunberg inspirerade till och själv ingår i, Fridays for Future, är en av de snabbast växande sociala proteströrelserna i vår tid. Vid den internationella skolstrejken i september deltog ca 4 och en halv miljon människor över hela världen i manifestationer för att politikerna ska betrakta krisen som den kris den är och utlysa klimatnödläge. Idag tävlar världens mest prestigefyllda nyhetsmagasin om att få ha Greta på sina förstasidor och politiska ledare vill gärna synas tillsammans med henne, vilket till sist fått henne att börja tröttna, då de verkar mer angelägna om att synas på bild än att ta sitt ansvar för klimatet och inför FN:s generalförsamling höll hon det numera historiska talet där hon med sylvassa vetenskapliga fakta och helig vrede utmanade världens mäktiga med orden How dare you?
Greta Thunberg deltog också i London hösten 2018 vid lanseringen av https://rebellion.earth/ (XR), det brittiska fredliga upproret som numera samlar tiotusentals aktivister över hela världen. Strax efter lanseringen i London bildades XR-grupper parallellt i flera svenska storstäder. Vid den första stora vägblockaden i Stockholm deltog Greta Thunberg men hon har sedan dess valt att endast stötta XR moraliskt.
Extinction Rebellion är ett icke-hierarkiskt nätverk med en självorganiserande struktur. Strategin, som bygger på social forskning om framgångsrikt motstånd genom historien, är att genom massiv civil olydnad störa systemet så att politikerna blir tvungna att lyssna på XR:s tre huvudkrav: Att tala klarspråk, att agera nu samt att stärka demokratin.
I Sverige har XR på kort tid samlat människor i alla åldrar. Många av dessa har aldrig tidigare ägnat sig åt aktivism. Tanken med XR:s aktioner att tröskeln in för nya aktivister ska vara låg och att det går att vara med i de roller i den omfattning som passar var och en.
XR Sverige har genomfört en lång rad aktioner under sitt första år. Vägblockader – bland annat av en av broarna till Sveriges riksdag, och av centrala Malmö och under massaktionen Flood the Streets. XR har även blockerat fossilbolag och annan klimatskadlig verksamhet som Vattenfalls huvudkontor. De har gjort die-ins – bl a till stöd för Amazonas eller i olika köpcentra under Black Friday. De har genomfört en hungerstrejk utanför riksdagen som ledde till att XR blev inbjudna till miljö- och klimatministern Isabella Lövin. Ca 200 XR-aktivister reste till Berlin under den stora internationella aktionsveckan i oktober 2019 och deltog aktivt i att blockera centrala broar och korsningar. Dessutom blockerades ingången till två av Vattenfalls fullt aktiva kolkraftverk i Berlin, vilket Berlinpolisen retweetade om! Tala om oväntad publicitet.
Det nya årtiondet inleds i en värld som spretar och kränger åt många olika håll på samma gång.
Aggressiv nationell chauvinism, ofta i kombination med populistisk klimatskepsis, tycks ha stärkt greppet om flera av världens mäktigaste länder, som Brasilien, USA, Ryssland och Turkiet. Även i Europa har en alltmer konservativ, flyktingkritisk och auktoritär höger stärkt greppet, parallellt med fortsatt ökande inkomstskillnader, skuldsättning och försämrad välfärd. Och just nu ökar de militära spänningarna åter i Mellanöstern.
Och denna utveckling sker i en tid när världens länder skulle behöva samarbeta maximalt för att bygga ett fossilfritt samhälle, så snabbt, så fredligt och så jämlikt som möjligt. Samtidigt fortsätter utsläppen att öka. Och det visar sig att precis den här utvecklingen är i linje med de värsta framtids-scenarierna från början av det gångna decenniet när forskare tog fram olika möjliga socioekonomiska färdvägar.
Samtidigt växer de folkliga motkrafterna. Protesterna i Chile, Hongkong, Colombia, Iran, Sudan, Libanon och Frankrike är uttryck för att marken gungar under det neoliberala business as usual-bygget. Dessutom växer som sagt klimatrörelsen, inte minst i Australien där sommaren som bekant inleddes med de mest dramatiska skogsbränderna i modern tid.
Vad ska den svenska klimatrörelsens och Klimataktions roll bli under det kommande årtiondet? Det återstår att se. Det tycks oundvikligt att 20-talet kommer att innebära stora, komplexa påfrestningar. Troligen kommer det att behövas breda allianser av progressiva rörelser för att kunna vända de farliga kurvorna i tid.
Förhoppningsvis kan Klimataktion bidra med sin lekfulla påhittighet, sin ihärdiga eldighet, sin lyhörda samarbetsvilja, sin nyfikna kunskapstörst och sitt djupa engagemang i det alliansbygget.
Ring klocka ring…