Antalet rödlistade arter har ökat med elva (11) procent visar Artdatabankens nya lista över Sveriges djur, svampar, alger och växter som vart femte år tas fram av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Sammanlagt har läget för 21 740 arter undersökts. 4 746 arter klassas som rödlistade (NT, VU, EN, CR, RE eller DD) och 2 249 av dessa som hotade (VU, EN eller CR). Runt var femte art är rödlistad, med andra ord, och var tionde hotad.
I den förra rödlistan (2015) var siffran 4 273 stycken. Det är en fortsatt tydlig trend för den biologiska mångfalden i Sverige. De främsta orsakerna till den negativa trenden är skogsavverkning och kalhyggen, odlingsmark och öppna landskap.
– De största hoten är hur vi använder vår natur. Det är markanvändning som skogsbruk, förändrat jordbruk, säger den tillförordnade chefen för Artdatabanken vid SLU, Lena Tranvik, till Sveriges Radio Ekot.
Allra värst drabbade blir naturligt nog fåglarna, i avsaknad av träd, bland dem har antal rödlistade arter ökat med 21 procent. Vanliga arter som gråkråka, skrattmås, björktrast och rödvingetrast visar en drastisk minskning i fågeltaxeringens standardrutter och inkluderas numera i kategorin nära hotad (NT).
Utöver skogsavverkning och markanvändning påverkas fåglarna stort av den globala uppvärmningen, som mest märkbar kring norra polcirkeln, vilken för med sig fler och allvarligare trädsjukdomar. Men där återfinns också flera positiva signaler. Sex arter – ängspiplärka, skäggmes, gröngöling, sånglärka, vanlig och brandkronad kungsfågel – har lämnat rödlistan.
Text: Rikard Rehnbergh