Sedan åtminstone 2012 har miljöpartister drivit kravet på att Sverige bör införa en skatt på plast. Detta efter att flera EU-länder testat olika typer av straffavgifter på platsprodukter. Den skatt som regeringen införde den 1 maj gällde i första hand plastpåsar. Nu har en utredning föreslagit att utöka plastskatten till att gälla även livsmedelsbehållare och muggar för engångsbruk.
Utredningen föreslår att en skatt à fem kronor per mugg och sju kronor per matlåda betalas av tillverkaren eller importören av plastartiklarna och att den införs senast den 1 november 2021.
Sverige, som ska vara ett föregångsland inom klimatpolitiken, ligger långt efter övriga världen i kampen att minska plastförbrukningen. Bangladesh blev 2002 först i världen med att förbjuda tunnare plastpåsar. Därpå följde Sydafrika, Rwanda, Kina, Australien och Italien efter.
Huvudanledningen var att påsarna täppte till dräneringssystem, vilket fick förödande konsekvenser under kraftiga regnfall, som under monsunperioden, och orsakade stora översvämningar.
När regeringen införde skatten på plastpåsar den 1 maj (tre kronor på en bärkasse, 30 öre på en frukt- och grönsakspåse) kallades det för signal- och symbolpolitik av branschen.
– Den nya skatten kommer att leda till minskad återvinning av plast, ökad användning av förpackningar, ökad resursförbrukning och ökade koldioxidutsläpp. Det är väldigt svårt att se någon klimatnytta med det,
sade Lena Lundberg, ansvarig för plastråvarufrågor på Innovations- och kemiindustrierna, IKEM, då.
Många butikschefer för de större livsmedelsbutikerna menar i stället att försäljningen av plastpåsar (både stora och små) minskat drastiskt efter den 1 maj och att effekten av lagen varit påtaglig. Även om merparten av den plast som ändar i havet huvudsakligen kommer från Asien och i mindre mån Afrika så bidrar naturligtvis också den svenska plastkonsumtionen till det digra läget i världshavet. Naturskyddsföreningen har beräknat att 10-30 procent av svenska plastpartiklar (inklusive mikroplaster) passerar genom reningsverkens filter och småningom hamnar i havet. Och att svenska avlopp årligen spolar runt 15 000 miljarder plastpartiklar ut i havet.
Trots detta möts också det nya förslaget från miljödepartementet med kalla handen från näringslivet. Svensk Näringsliv, som för övrigt vill slopa kemikalieskatten också, vill se ett annat system:
– Pantsystem ger incitament, att lämna tillbaka, så att det hamnar i rätt återvinningskanaler, för att få tillbaka sina pengar. Precis som det är på burkar exempelvis. Det är få burkar som ligger kvar i naturen. Antingen lämnas det in av den som betalt panten, eller av någon annan, som plockar upp det för att få pengarna. Så det finns incitament för fler aktörer att se till att det kommer tillbaka in i systemet igen, säger skattejuristen Robert Lönn till Sveriges radio.
Under en havskonferens i New York i juni 2017 anslöt sig Sverige till FN-kampanjen Clean Seas, ”Rena hav”, och gav särskilt stöd till FN:s miljöprogram för att minska plasten i världshavet. Därmed förband sig Sverige samtidigt till att agera mot marin nedskräpning.
Rikard Rehnbergh
Tips: Se Nordsjön – att obducera ett hav, brittisk dokumentär från 2020, på SVT Play.