Tjänstepensionens klimatpåverkan måste bli synligare och det behöver bli enklare att flytta sina pengar från en fond till en annan. Det skriver nio företrädare för miljörörelsen i en debattartikel i Sydsvenskan 8 november.
Allt fler har blivit medvetna om den påverkan deras sparande har på klimatet och vill styra mot mer hållbara alternativ. Egna investeringar går att kontrollera, men när det gäller pensionen är det knepigare.
I fjol blev det enklare för pensionssparare att hitta hållbara premiepensionsfonder. På Pensionsmyndighetens webbplats går det nu att filtrera fram fonder utifrån olika kriterier, till exempel möjligheten att utesluta fossilindustri.
Information om tjänstepensionen finns på pensionsportalen minPension.se, men där saknas liknande funktioner. Med tanke på den växande efterfrågan på hållbart sparande är det förvånande att minPension.se inte har kommit längre.
Enligt en undersökning som Folksam genomförde 2019 tycker var tredje person i Sverige att det känns olustigt att inte veta om deras pengar är investerade med omtanke om klimatet. Ett klimatsmart sparande kan till exempel handla om att ha fonder fria från fossila bränslen, eller fonder som består av företag som bidrar till att lösa klimatkrisen.
Ett hållbart sparande har även ekonomiska fördelar. En ny rapport från Pensionsmyndigheten visar att fonder med låg koldioxidrisk har gett bättre avkastning än fonder i fossiltunga branscher.Nio av tio arbetstagare i Sverige har tjänstepension. Det utgör ungefär 48 procent av det förvaltade svenska pensionskapitalet, det handlar om svindlande 2 900 miljarder kronor. Ändå är det svårt att hitta information om i vilka verksamheter pengarna investeras.
Tjänstepensionen utgör något av en djungel. Många har under sitt arbetsliv flera olika arbetsgivare och är verksamma inom olika branscher. Det gör att deras tjänstepension är uppdelad i mindre delar som förvaltas av olika försäkringsbolag, som i sin tur är valbara genom olika valcentraler. Centralerna är kopplade till de olika kollektivavtalen som finns för tjänstepensioner på arbetsmarknaden.
Vilken klimatpåverkan fonderna har redovisas sällan på ett enkelt och transparent sätt. Oftast finns informationen i ett svårläst dokument kopplat till varje fond, något som inte underlättar jämförelser mellan olika fonder.Att som privatperson göra ett aktivt hållbart val är nära nog omöjligt. Om man trots allt lyckas få fram information och finner att den aktuella fondens hållbarhetsarbete är en besvikelse, är det ofta svårt att byta förvaltare. Eventuellt måste olika valcentraler kontaktas för varje del av tjänstepensionen. Vissa fonder är dessutom låsta och går inte att flytta.
För många blir tröskeln för hög och tjänstepensionen blir kvar hos den ursprungliga förvaltaren.
Tjänstepensionens klimatpåverkan måste bli synlig och det behöver bli enklare att flytta sina pengar från en fond till en annan.Ansvaret för att öka transparensen ligger till stor del på minPension, som finansieras till lika delar av staten och försäkringsbranschen. minPensions uppdrag gentemot pensionsspararna är att tillhandahålla ”begriplig, individuell och samlad pensionsinformation av hög kvalitet”. I ”hög kvalitet” bör självklart lättöverskådlig och transparent information om klimatpåverkan ingå.
För att tjänstepensionen ska kunna bidra till klimatomställningen bör minPensiongöra all information om fondernas klimatpåverkan lättillgänglig via webbportalen.EU arbetar med att ta fram en ny gemensam standard för hållbarhet inom bolag, en så kallad taxonomi, som förenklar hållbarhetsmärkning av fonder.
Taxonomin förväntas vara i bruk inom några år, men redan nu finns det information som kan göras tillgänglig. Det framgår inte minst på Pensionsmyndighetens webbplats där det idag går att filtrera fonder efter koldioxidrisk.
Det finns även en rad märkningar och betygssystem för hållbarhet, till exempel Svanenmärkning av fonder och Morningstar Sustainability Rating. Det finns alltså ingen anledning att vänta på EU:s taxonomi; minPension bör göra den information som redan finns tillgänglig för alla arbetstagare som har tjänstepension.
Enligt FN:sklimatpanel måste de globala utsläppen av koldioxid halveras inom tio år, det vill säga före 2030. Den klimatomställning som krävs är till stor del en ekonomisk omställning, där kapital måste överföras från den fossila sektorn till den långsiktigt hållbara. I detta sammanhang är det enorma kapital som ryms inom tjänstepensionen betydelsefullt.
Tjänstepensionen ska inte behöva vara en klimatbov.
Pia Björstrand, talesperson för Klimataktion
Ossian Matthiessen, talesperson för Klimataktion
Jakob König, projektledare för Fair Finance Guide
Sasja Beslik, chef för hållbara finanser, JSS
Joakim Jansson, initiativtagare till Klimatbytet.se
Anders Wijkman, hedersordförande i Romklubben
Jonas Bane, ordförande i Klimatriksdagen
Anna Bokström, Fossil Free Sverige
Olov Källgarn, Fossil Free Sverige
Läs mer på klimataktion.se/klimatklok-pension