från Klimataktion Stockholm & Cykelköket Solna
Allmänna reflektioner
Att cykla i Stockholm sensommaren 2021 är ingen angenäm upplevelse. Undermåliga och
dåligt avgränsade cykelbanor, otaliga väg- och husbyggen, dumpade och legio elsparkcyklar
lagar så att även den mest erfarna cyklisten far fram med livet som insats. Och, framför allt,
dessa cykelförhållanden gör definitivt inte så att fler väljer det klimat- och miljövänliga
transportmedlet som de allra flesta stockholmare såväl som Stockholm stad vill se fler av.
För att Stockholm ska bli en cykelstad i klass med Amsterdam och Köpenhamn krävs
en enorm omställning, en förutseende infrastruktur och en djärv cykelplan. Det går dock,
med enkla och smarta omvandlingar. Vägarna finns redan. Det handlar om att ge cyklar,
sparkar, skejtar, kickar, rullstolar, permobiler och inte minst gångtrafikanter mer utrymme på
dem. Att ta utrymme från de klimatvidriga och naturstridiga bilarna, vars antal måste minska
ur ett klimat-, miljö-, hälso-, skade-, buller- och trivselperspektiv. Götgatan söder om
Medborgarplatsen och Norr Mälarstrand visar att det går ganska snabbt och smidigt och
utan större protester från bilister.
Stockholm har ur en europeisk synvinkel berett ett exempellöst företräde för biltrafik
(jämte en väl utbyggd tunnelbana, det ska erkännas) för att vara ett icke-krigsförande land
under världskrigen. Den sociala ”ingenjörskonsten” och den samhälleliga
strukturomvandlingen efter andra världskriget saknar för en icke-bombad stad motstycke i
Europa. I stället blev USA:s storstäder och det bilbundna samhället modellen för
Stockholm. Med katastrofalt resultat. Klararivningen och Centralleden är två exempel. Men
det går att åtgärda, att göra om och göra rätt som det så populärt heter. För att citera Eyvind
Johnson i romanen Grupp Krilon från 1941 (det vill säga före den stora
strukturomvandlingen):
”Medan blicken genom kaféfönstret följde de hemvändandes skaror, mälaröarnas
påsksöndagsbesökare på hemväg genom Sveriges kanske mildast men därför inte
biograforgelmjukt tonande landskap, tänkte han på cykelåkningens bekvämlighet, den
möjlighet cykeln gav att komma ut i grupper, vilka sedan, såväl under själva åkningen, ifall
vägarna var breda och ringa motortrafikerade, som efter avsittningen, kunde föra samtal ute i
naturen och då till ämne välja något drag ur dennas ansikte.”
Synpunkter
Klimataktion Stockholm och Cykelköket Solna har gått igenom cykelplanen och
sammanfattar våra huvudsakliga synpunkter i 11 punkter nedan. Bilderna som refereras till
bifogas i en särskild bilaga.
1) Vi vill se en mer djärv plan för trafiken i innerstaden. Förbjud biltrafik utan
funktionshinder- eller handelstillstånd. Skylta om hela innerstaden till cykelgata,
förutom ett fåtal utpekade motortrafikstråk. På sikt ska endast kollektivtrafik, taxitrafik, cykeltrafik och ”nyttobiltrafik” vara tillåten innanför tullarna. Detta skulle minska behovet av särskilda lösningar för cykeltrafik, och kan göras successivt, en stadsdel i taget.
2) Färglägg cykelbanor i en frän, enhetlig kulör, som i Amsterdam & Köpenhamn.
Lämpligen röd, längs hela cykelbanan (bild 1); inte bara där cykelbanor korsar
biltrafik (bild 2 & 3). Grönt som mellan Danviksbron och Tegelvikshamnen (bild 5),
förstår vi inte alls vitsen med.
I det föreslagna huvudnätet och på gator med cykeltrafik bör röda cykelfält målas, på
bägge sidor om de är dubbelriktade. Dessutom bör en vägskylt i varje gathörn
markera att en sådan gata/väg är huvudstråk för cykel. På för bilar enkelriktade gator
med dubbelriktad cykelbana bör åtminstone den i motsatt riktning målas. Ännu bättre
är om den också markeras som förbjuden för bilar som i Tjärhovsgatan (bild 4).
3) Bygg bort flaskhalsar för ett smidigt flöde under rusningstrafik. Vissa platser kan
kräva särskilda lösningar där cykeltrafik prioriteras. Slussen är härvidlag ett
skräckexempel. Vi har uppmärksammat att Trafikkontoret har ett förslag att lösa
Götgatsbackseländet, som omedelbart borde genomföras, inte vänta till 2022.
4) Vi ser gärna pollare som separerar cykelbana & trottoar, ej kantstenar som orsakar
olyckor (bild 6). De är dock inte helt ofarliga att kollidera med. Om de inte kan göras
mjukare bör de användas bara i undantagsfall.
5) Tillåt cykeltransport på alla tågslag, alla tider, i separata avdelningar. Saltsjöbanan är
ett mönsterexempel även om den kunde förbättras ytterligare med utökade tider och
separata avdelningar. Särskilt angeläget är utökade tider och separata avdelningar på
pendeltågen och Roslagsbanan.
6) Överlag är såväl cykelbanor som trottoarer för smala, till förmån för biltrafik. I och
med pandemin & klimatkrisen krävs nya lösningar & visioner. Skräckexempel är
Danviksbron vid Danviksklippan (bild 7 & 8) och korsningen Alviksvägen-
Drottningholmsvägen. Den rimliga lösningen för att ha en dubbelriktad cykelbana på dessa platser är att ta en körbana.
7) Förslaget om ”strategiska kopplingar”, typ sväng- eller klaffbroar, är bra. Det skulle
underlätta gång- & cykeltrafik till och från holmarna, till exempel över
Hammarbykanalen från Hammarby Sjöstad till Anna Lindhs plats på Södermalm och
från Lövholmen till Bergsunds Strand. De skulle delvis avlasta cykeltrafik på
Danviksbron (även om den måste förbättras ändå, se punkt 6) och på Liljeholmsbron.
Avlastningen av Danviksbron skulle bli ännu bättre med en cykelbro från
Masthamnen till Saltsjökvarn som anslutning från Stadsgården till Kvarnholmsvägen.
Den kan också med fördel anslutas till den föreslagna kopplingen mellan Hammarby
Sjöstad och Nacka längs Danvikskanalen där den befintliga mycket smala
gångbryggan längs vattnet måste breddas ordentligt för att också medge dubbelriktad
cykeltrafik. Också en cykelbro mellan Ulvsunda och Solna Strand är ett bra förslag.
En cykelbro från Karlshällsvägens krök på Långholmen till Smedsudden skulle
bespara många den tuffa cykelfärden över Västerbron.
8) Bristen på sammanhängande cykelstråk är stor, det kan börja bra ute i en förort, säg
Flemingsberg, för att helt dö ut i Älvsjö eller Västberga. Vi ser naturligtvis positivt på
att huvudnätet utökas men det är inte tillräckligt.
9) Låt ”zebralagen” även inkludera cyklister, bilister ska ha väjningsplikt i alla lägen, i
dag är detta oklart.
10) Sopsalta på både cykelbana & trottoar, så att inte gångtrafikanter hellre går på torra
cykelbanor än slaskiga trottoarer och så riskerar att bli påkörda.
11) Inför ”gratiscyklar” i stället för elsparkcyklar, som orsakar så många skador &
konflikter.
Övriga förslag och synpunkter
- Vi ser positivt på flytten av primära stråk längs Karlbergskanalen (till Hornsbergs strand) och Strömgatan (till Fredsgatan). Vi ser då gärna en dubbelriktad cykelbana skild från annan trafik. Detsamma gäller den planerade omläggningen av huvudnätet till Katarina Bangata
- Bilparkering bör endast tillåtas på vänster sida om enkelriktade gator där cykelbana saknas.
- Överväga förbud mot uteserveringar intill primära cykelbanor och i övrigt reglera uteserveringar så att de inte ”öppnas” ut mot cykelbanor.
- Där en gångbana passerar en cykelbana invid ett övergångsställe ska sträckningen fortsätta över cykelbanan, för att signalera för cyklister.
- Trafikljus är dåliga på att känna av cyklar och vissa trafikljus i innerstan slår om för snabbt för att cyklar ska hinna passera korsningen, till exempel vid korsningen Norrtullsgatan/Vanadisvägen.