Vi har inte råd att förlora fyra år till! Ett viktigt mål för klimatrörelsen i år är att väcka opinion så att valet 2022 blir ett klimatval. För att det ska lyckas behöver vi engagera oss på många fronter. Ingen kan ju som bekant göra allt, men alla kan göra något. Här är tips på vad du kan göra både själv och tillsammans med andra klimatengagerade:
- Visa andra att du är oroad för klimatet. Demonstrationer och protester är ett enkelt sätt att ta ställning och visa politiker att vi är många som prioriterar klimatfrågan. Håll utkik på vår hemsida under Kalendarium, lokalföreningar och på Facebook och Instagram för att hitta aktuella evenemang. Klimataktion Stockholm samlas varje lördag på Medborgarplatsen för att demonstrera och prata med människor om klimatfrågan. Fridays for Future ordnar då och då också större klimatmarscher där Klimataktion deltar. På vissa andra orter deltar vi i fredagsdemonstrationer med t.ex. Fridays for Future. Ett annat sätt är att skriva under namninsamlingar och brev till makthavare om olika klimat- och miljöfrågor. Du kan också delta i diskussionen på sociala medier om du är bekväm med det.
- Våga prata med vänner och bekanta. Det här kanske kan kännas obekvämt eller obetydligt, men vi har ofta rätt goda chanser att påverka vår närmaste omgivning. Försök få fler att förstå att vi är i ett krisläge och därför måste prioritera klimatomställningen när vi röstar. Våga peppa och bjuda in till engagemang, t.ex. att delta i demonstrationer och namninsamlingar. Om du är osäker på hur du ska prata om klimatkrisen, så kan du använda faktan och argumenten sist i den här artikeln.
- Ställ politikerna till svars. På flera orter i landet ordnar Klimataktion och andra miljöorganisationer särskilda klimatutfrågningar av partierna inför valet. Det är viktigt både för att orientera väljarna och att driva på politikerna. Om det finns på din ort – kom och lyssna och ställ frågor! Om inte så kanske det är ett koncept som går att kopiera tillsammans med andra på din ort? Här kan du t.ex. läsa om hur Klimataktion Uppsala arbetar med klimatval.
- Skicka ut enkäter till partierna. Ett liknande koncept som kan vara enklare att genomföra med kort tid kvar är att skicka ut en enkät till de politiska partierna med frågor om deras klimatpolitik. För att få bra och tydliga resultat bör enkäten inte innehålla för många frågor. Frågorna bör också vara så tydliga och precisa att partierna tvingas ge konkreta svar. Sammanställ och sprid svaren i sociala medier. Kommentera och bjud in till diskussion.
- Gå samman med andra miljöorganisationer och klimatengagerade på din ort. Se om ni kan göra planer för lokala aktiviteter som t.ex. insändare i lokaltidningen, politiska debatter, enkäter på kommun- och regionnivå, demonstrationer etc. Man kan också arbeta med t.ex. lokala koldioxidbudgetar eller på annat sätt ställa lokalpolitikerna till svars för hur ens kommun ska klara Parisavtalets mål. På t.ex. klimatkollen.se finns information om hur det går i din kommun.
- Använd sociala och traditionella medier. Sociala medier är bra för att t.ex. sprida fakta om klimatkrisen, om de olika partiernas klimatpolitik och inspirera följare till engagemang. Insändare och debattartiklar i traditionella medier är ett bra sätt att visa att det finns en opinion i klimatfrågan.
Vi har inte råd att förlora fyra år till – här är argumenten
Det är bråttom. Med nuvarande utsläppstakt har världen knappt åtta år kvar tills hela vår återstående koldioxidbudget är slut om vi ska ha 67 procent chans att klara Parisavtalets mål att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till långt under 2 grader, helst som mest 1,5 grader. IPCC har visat att redan vid en ökning till 2 grader blir konsekvenserna betydligt värre än vid 1,5 när det gäller t.ex. översvämningar, havsnivåhöjningar, extrem torka och värmeböljor, fiske och ekosystem. Ju mer temperaturen ökar, desto större risk är det att vi utlöser tröskeleffekter och återkopplingsmekanismer som ytterligare späder på uppvärmningen på ett sätt som är omöjligt att kontrollera.
Omställningen måste gå mycket snabbare. Redan nu har den globala medeltemperaturen ökat med 1,1 grad. Utsläppen av koldioxid fortsätter att öka. Med ländernas nuvarande utfästelser i Parisavtalet går vi mot en uppvärmning på cirka 3 grader, vilket skulle få katastrofala följder. Alla länder, inklusive Sverige, måste därför göra betydligt mer än man gör och planerar i nuläget. För att vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål har forskare vid Uppsala universitet räknat ut att Sverige behöver minska sina utsläpp årligen med 21 procent från 2022. Även för att vara i linje med regeringens mindre ambitiösa mål om netto nollutsläpp år 2045 så behöver takten öka. Sedan 1990 har Sveriges utsläpp minskat med 35 procent totalt, eller drygt en procent per år.
Det spelar roll vad Sverige gör: Även om Sverige är ett relativt litet land så har vi betydligt högre utsläpp per capita än genomsnittet i världen. De rika länderna står dessutom för de absolut största ackumulerade utsläppen om man ser historiskt. Vi har alltså använt mer än vår beskärda del. Enligt Parisavtalet har också de rika länderna ett större ansvar. En aktiv klimatpolitik i Sverige kan dessutom driva fram tekniska och politiska lösningar som kan användas i andra delar av världen.
Det går att lösa! Lösningarna på klimatkrisen finns, men det har hittills inte funnits tillräcklig politisk vilja för att genomföra dem. Under coronapandemin visade det sig att politiken kan genomföra snabba krisåtgärder och fatta svåra beslut när det fanns vilja, krismedvetenhet och folkligt tryck. Därför är det helt nödvändigt att bygga upp krismedvetenhet och folkligt tryck för att politikerna ska fatta de svåra beslut som krävs.