Fråga: Är nuvarande ekonomiska system kompatibelt med att nå klimatmålen och hejda förlusten av biologisk mångfald? Eller behöver vi byta system? Och till vad i så fall? / Alice
Svar: Det omedelbara svaret på frågan är nej. Ett vanligt krav från miljörörelsen är ”ändra systemet inte klimatet”, som är kort och slagkraftigt. Men – svaret beror mycket på vad vi menar med ”system”.
Det behöver inte handla om att införa planekonomi. Istället handlar det om att ändra spelreglerna för marknadsekonomin, så att marknadskrafterna styrs i riktning mot välbefinnande inom planetens gränser.
Eftersom vårt ekonomiska system är socialt konstruerat och successivt formats genom lagar och normer så går det även att omkonstruera genom lagar baserade på andra värderingar och normer.
De mest marknadsliberala förespråkarna brukar hävda att den fria marknaden är bäst på att lösa olika ekonomiska (och även andra) problemen i samhället. Men faktum är att det inte finns några fria marknader. Alla marknader är reglerade på olika sätt, till exempel arbetsrättslig lagstiftning, skattelagstiftning, konsumenträttigheter, miljölagstiftning mm. Till exempel så finns det nog ingen som skulle vilja ha fri försäljning av läkemedel. Vi vill att de godkänns av läkemedelsverket eller den europeiska motsvarigheten.
Att reglera marknaden är alltså helt normalt och kan ses som förändringar inom vårt befintliga system, men eftersom det behövs en tydlig kursändring i regleringen av marknaden så kan det kanske kallas ett annat ekonomiskt system.
Varför är vårt ekonomiska system inte kompatibelt med att nå klimatmålen och hejda förlusten av biologisk mångfald?
Nu är det omedelbara svarat att jordens naturresurser är begränsade. Det finns ett väldigt starkt samband mellan ekonomisk tillväxt och uttag av både ändliga och förnyelsebara naturresurser. Förlust av biologisk mångfald beror till allra största delen på uttag av naturresurser. Klimatmålen är direkt kopplade till ekonomins extrema beroende av fossil energi. Det finns en blindhet inför omfattningen av detta enorma energiberoende. Därför kommer även alternativa energikällor att leda till stor belastning på jordklotet. Till exempel kommer utvinning av material för att tillverka bilbatterier att förstöra enorma landområden och ekosystem. Vilka effekter brytning av mineraler i djuphaven kommer att leda till har vi ingen aning om, så det är att spela rysk roulett med naturen och oss själva.
För att upprätthålla fortsatt ekonomisk tillväxt ställs stora förhoppning till att frikoppla (eng decoupling) tillväxten från ökat resursutnyttjande. Ekonomisk tillväxt kan huvudsakligen ske på två sätt: att vi producerar mer, mätt i pengar, per arbetad timma eller att vi jobbar fler timmar. Cirkulär ekonomi lyfts fram som en lösning. Den kan förvisso bidra till att få ut mer varor och tjänster i förhållande till mängden naturresurser, men den kan inte frikoppla ekonomin. En vanlig och bra förklaring till varför det inte går att kombinera minskat uttag av naturresurser med ekonomisk till växt är ”rekyleffekten” (eng rebound effect).
Exempel: låt säga att vi lagar kläder och mobiltelefoner istället för att köpa nya. Om de lagade prylarna är billigare än att köpa nya så har vi köpkraft över och då kommer vi att köpa andra helt nyproducerade prylar, vilket leder till ökad resursanvändning.
Om de lagade prylarna är dyrare än nytillverkade så kan vi välja att köpa de lagade, vilket ger lägre köpkraft och därmed ingen ekonomisk tillväxt, eller så väljer vi att köpa nya prylar och då har vi inte minskat resursutnyttjandet.
Vi får alltså antingen ökat resursutnyttjande och ekonomisk tillväxt eller så får vi minskad resursutnyttjande och krympande ekonomi. Det är alltså väldig svårt att frikoppla ekonomisk tillväxt från uttag av naturresurser. Att fortsätta leva med föreställningen att ständig tillväxt är möjlig är ett risktagande som högst sannolikt kommer leda till undergång av våra mänskliga samhällen så som vi föreställer oss dem.
Så då är frågan: Vad ska vi ändra till? Vad ska vi ha för ekonomiskt system? Detta är en kunskaps- och idémässigt enkel fråga. Det finns massor av alternativa system som redan är formulerade och delvis redan fungerar inom den nuvarande spelplanen. Men det är en politiskt svårt fråga.
Doughnut Economics är ett bra ramverk för hur en ny ekonomi bör fungera, liksom Steady State Economy. Dessutom finns det massor av olika teoretiska modeller: Care Economy, Participatory Economy, Not for Profit Economy, Feminist Economy. Det är fantasin och vad vi önskar som får styra.
En svårighet ligger i att vårt nuvarande ekonomiska system är beroende av tillväxt. (Här finns en stark koppling till det finansiella systemet.) Eftersom en direkt inbromsning av tillväxten skulle skapa stor arbetslöshet så är det nödvändigt att tillförsäkra människor en trygg försörjning, så att det går att frigöra ekonomin från tillväxtberoendet. Även detta är idémässigt relativt enkelt, men organisatoriskt oprövat och kräver politiskt mod, vilket i sin tur kan stöttas genom krav från medborgare och civilsamhälle och säkert även delar av näringslivet. Men – hur det ska göras ryms inte i denna text.
Hoppas att du som ställt frågan och andra läsare känner att ni fått svar. Jag har fokuserat på de stora dragen, vilket jag tror är nödvändigt, eftersom det går att dyka ner och fastna i många komplicerade tankar. Hör gärna av dig om vad du tycker om mitt svar eller har invändningar, och om du har någon annan fråga.
(För att underlätta läsning har jag inte lämnat några referenser, men allt som framförts går att styrka med forskningsreferenser från väletablerad och erkänd forskning.)
Mats Helander
Ordförande Wellbeing Economy Alliance (WEAll) Sweden
Hållbarhetskonsult, Ecosoci.
Har du också en klimatrelaterad fråga som du vill ha svar på? Skicka den till webbredaktion (at) klimataktion.se, så kanske vi kan hitta någon som kan svara.
Tillbaka till frågesidan