Hur ”En ny berättelse att kliva in i ” kan bli till……
Cirkel Varför, 13 juni 2016
Nio personer möttes i oktober för att utforska skälet till
varför det behövs en medborgarutredning på temat ”Klimat”.
Distansmöte blev för krävande för de två personer som bodde långt utanför Stockholm, vi blev snart två personer färre. En månad senare tillkom en person. Sen var vi åtta.
Varje torsdag, sammanlagt 22 torsdagar, har vi träffats hemma hos en av deltagarna.
Vi möttes kl 18, avslutade mellan kl 20 och 21. Intensiva samtal kring frågorna vi tagit oss an: ”Var finns de goda exemplen?” och ”Vad är det som formar tänkandet i vår civilisation?” Tyngdpunkten blev ”Vad formar civilisationen idag?”
Endast sjukdom höll oss borta från dessa torsdagar. Oftast möttes vi alla.
”En politiker läser bara en sida!” visste någon. Då menar vi att den sidan får bli kraftfull. Till exempel ett upprop från samtliga klimat- och miljöorganisationer.
Så kom ”Leap Manifest”, en av cirkelmedlemmarna översätter det till svenska förhållanden, men i Naomi Kleins anda. Nu finns ”Språngmanifestet”.
Återkommande samtal i gruppen handlar om avsaknad av konsekvensanalyser, om en obegriplig girighet, om tillväxt och kapitalism. Var tog den Svenska modellen med blandekonomi vägen, med restriktioner för kapitalet (banker och försäkringsbolag), med en Riksbank som reglerade och som gav ut pengarna. Samtalen handlar om före och efter året 1985. Det var då diskursen på allvar började sitt intåg i nyliberala banor, det var då människors villkor och ekonomiska förutsättningar började förändas på ett avgörande sätt.
Ganska snart stod det klart att vi behöver kliva in i en ny berättelse. Klimatkris och nyliberalism är inte så goda kamrater.
Nu har vi jobbat med en text, ”En ny berättelse att kliva in i”, skrivit, redigerat, lagt till och dragit ifrån. Studerat, lyssnat på varandra, lyssnat till andra. Gillat och ogillat. Kommunicerat brevledes med forskare och politiker.
Uppdraget ser vi som att med vår text bidra till inledningen till den utredning som ska överlämnas till politiker och beslutsfattare. ”Varför en medborgarutredning?”. Men också har vi önskat och sett det som att cirkelns anda halva är att bilda oss. Det har vi gjort.
Slutligen bestämde vi oss för att skriva ”Stafett”. Det går till så att en person påbörjar skrivandet, nästa person fortsätter genom att granska, lägga till, ev revidera redan skriven text, den tredje personen gör likadant o s v tills alla åtta har bidragit till texten. Alla bidrag får sin färg, redigeringar i andras texter markeras.
Nu finns ett dokument att förhålla sig till. En redaktör i gruppen tar på sig att slutredigera.
Dessförinnan en sista koll av alla att var och ens viktigaste tankar finns där.
Sen får redaktionsgruppen en text på tre sidor. De tre sidorna är resultatet av 8 personers arbete under 8 månader, 22 cirkelträffar och mången mejldiskussion, studerande av Klimataktions bok ”Hur man slaktar en guldkalv” och mycket annat.
Till redaktionen kommer dessutom texter från enskilda medlemmar. Texter som handlar om val av ekonomisystem, Språngmanifestet och kanske Skogen.
Inledning till nätdiskussion om ”Varför en medborgarutredning?”
Cirkel Varför, 19 november 2015
I vår cirkel jobbar vi för att besvara frågan ”Varför behövs en medborgarutredning?” och genom det arbetet bl.a. åstadkomma en inledning till det gemensamma arbetet.
Målet är att ge politikerna motivation och stöd att fatta relevanta beslut. Som leder till att vi räddar vårt jordklot och mänsklighetens hem (som inkluderar allt levande). Därför vill vi att Medborgarutredningen också vara folkbildande, bidra till en informerad allmänhet.
I Cirkel 1 skulle vi, förutom ordet Medborgarutredning, vilja använda ordet Medborgarupprop, särskilt när uppgiften i första hand är att mobilisera och vi då bara ska fokusera på några få frågor. Det gör det möjligt att få skarpa samtal på nätet, få en utveckling genom hela seminarieserien, men också för att få politiker att lyssna.
’Medborgarutredning’ används för utredning av mer komplexa frågor, som också bör diskuteras bland engagerade medborgare – och genom dem också bland politiker och ekonomiska makthavare.
Vi önskar att några få frågor synliggörs och fördjupas i takt med att nya cirklar startar. Struktur, rubriker och teman bör skrivas ”i blyerts”, för att kunna omformuleras efterhand.
Medborgarutredningens mål är dock inte förhandlingsbart.
Det behövs en ny berättelse att kliva in i. Vi hoppas att vi där kan förstå och enas om en helhetsbild av hur ett hållbart samhälle kan se ut.
De frågor som hittills har engagerat Cirkel 1 är hur tänkandet formas i den civilisation som genomlevs just nu, som tär på jordens alla resurser och allt levande, samt hur detta kan förändras och utvecklas i en solidarisk, ansvarstagande och omsorgstagande riktning.
Vi engagerar oss också i den konkreta utkomsten av vårt och medborgarutredningens arbete. Vårt förslag ser ut ungefär så här:
Målgrupp: beslutsfattare, politiker i Sverige (även ekonomiska makthavare och en potentiellt engagerad allmänhet)
Mål: Bilda en välinformerad opinion för omställning
De naturvetenskapligt baserade kunskaperna om klimat- och miljöproblemen är stora och på många håll förverkligas idéer för omställning till en solidarisk och hållbar värld. Men det finns samtidigt stora ekonomiska och politiska hinder, som vi borde verka för att minska och helst få bort.
Medborgarutredningen (och det Medborgarupprop vår grupp föreslagit) bör konkretisera det vi i klimat- och miljörörelsen är överens om, genom att formulera gemensamma, inkluderande och genomförbara initiativ som leder åt rätt håll.
Ju fler som står bakom uppropet, desto mer kan/måste politiker och ekonomiska makthavare göra.
Den del av Medborgarutredningen som utgörs av uppropet bör vara kortfattad (ca ett A4), men hänvisa (länka) till alla ingående medborgargruppers idéer.
Den här texten inleder Cirkel 1s nätdiskussion om ”Varför en medborgarutredning?”
Kommentera nedan!