Vi behöver ett nytt paradigm

Är det kartan som gäller? Om konsekvenserna av förenkling. Bildmontage från Pixabay.

KRÖNIKA 

”Om kartan inte stämmer med terrängen så är det kartan som gäller”

Gammalt militärt skämt

I krig (och fotboll) kan delar av sekunder vara avgörande. I en kritisk situation får den sida som agerar först ett övertag. Därför tränas soldater att lyda order utan diskussion, och taktik för typiska lägen tränas in i förväg. För att beslut ska tas snabbt är beskrivningen av den typiska situationen starkt förenklad. 

Den västerländska kulturen är en krigarkultur. Mycket av vår dominans i världen beror på vår vana att förenkla situationer och agera därefter. Det fungerar kortsiktigt men orsakar nästan alltid problem senare. 

Men det är en NAP, Någon Annans Problem (enligt Liftarens Guide Till Galaxen). 

I likhet med krig är ekonomi en metod för att skaffa sig ett övertag, att vinna. Ekonomer beskriver också världen i förenklade modeller, ofta uttryckta i en slags matematiska formler. Den som bäst förstår och kan tillämpa modellen vinner. Det har blivit ett paradigm: ”Våra modeller är vad som gäller. Det som inte ryms i formlerna behöver vi inte bry oss om.” Ekonomerna har till och med ett ord för allt som de struntar i: ”Externaliteter”. 

Miljön var länge en externalitet. Fabriker dumpade utan bekymmer avfall och giftigt avlopp i naturen tills tillräckligt många människor blev tillräckligt upprörda över saken för att tvinga fram lagar mot dumpningen. Då blev det en kostnad, och ekonomerna måste motvilligt lägga in det i modellen, som nu blev mer komplicerad och inte lika vacker längre. (Det verkar för övrigt som att det amerikanska näringslivet just nu håller på att förenkla modellen igen.)

På samma sätt är klimatet en externalitet  -och en NAP. Näringslivet har enormt svårt att förstå att den gamla modellen inte gäller längre, skriker högt om ”förlorad lönsamhet” och hotar med arbetslöshet. 

Vi behöver ett nytt paradigm för att mota bort det gamla förenklingsparadigmet. Någonting som intuitivt känns sant och positivt. Kanske något i stil med: ”Världen är vacker. Vi lever på en unik plats, såvitt vi vet den enda planet i universum som ger plats för liv. Skönheten ligger i dess fascinerande komplexitet, en mångfald som ständigt förändras och som vi därför aldrig kommer att förstå helt och hållet. Att försöka erövra och forma planeten eller livet på den efter vår vilja är ett brott av bibliska proportioner, ett brott mot hela universum. Om vårt liv här har ett syfte, så är det att skydda och bevara vår planet.”

Ola Gabrielson