PÅ GÅNG I SVENSK KLIMATPOLITIK 2025

I sin ambition att öka tillväxten vill regeringen göra det lättare för företag att exploatera naturen. 2023 utfärdades ett Kommittédirektiv (Dir. 2023:78) ”Förenklade och förkortade tillståndsprocesser enligt miljöbalken”.

”En särskild utredare ska se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar.” (1)

Ambitionerna kan tyckas goda och argumenten är att näringslivets konkurrenskraft behöver stärkas. Det ska vara för att främja ”den gröna omställningen” och för att miljö- och klimatmålen kan nås, ska svensk industriproduktion och svensk export av klimatvänliga produkter och teknik gynnas. Man vill ”öka exportens klimatnytta” genom förenklade och förkortade tillståndsprocesser.

Vi anser inte att det främjar en grön omställning
om det är till priset av förstörd natur.

Ansökan om tillstånd i mark- och miljödomstol: GRUVDRIFT

Tillståndsgivningen tar tid

Det tar idag relativt lång tid för ett företag att få tillstånd för sin verksamhet vilket beror på att myndigheter och berörda ska få möjlighet att påverka besluten. Verksamhetens påverkan på klimat och miljö ska beaktas, liksom hur det kan komma att förändra för de boende.

Vid en planerad gruvdrift ska hänsyn tas ifråga om hur naturen påverkas. Stora landområden ska ju tas i anspråk vilket kan betyda kalhuggning av skog. Nya vägar ska dras, malm, mineraler och annat material ska hanteras, förädlas och förvaras. Slagg och annat som blir över ska deponeras vilket kan påverka vattendrag, grundvatten och vattentäkter. Utsläpp i atmosfären ska också räknas in.

Naturvårdsverket fick uppdraget att visa hur lång handläggningstiden är för tillståndsprövningar. Den statistik som redovisas sträcker sig fram till och med 2023. Det tar idag mellan strax över ett år upp till nästan tre år.

”Medianen, det vill säga det mittersta värdet av handläggningstiderna från inkommen ansökan till avgörande i första instans, var 428 dagar för mål som fått ett första avgörande under 2023. Tre fjärdedelar av målen hade fått ett avgörande inom 622 dagar och 90 procent av målen hade fått ett avgörande inom 1 033 dagar.” (2)

Vi är många som inte alls gillar verksamheter som riskerar att hota naturvärden – artrikedomen och den biologiska mångfalden. Av det skälet vill vi inte heller att naturskog ska huggas ner då den också utgör viktiga kolsänkor. Inte heller att platser där samer av hävd har sina renbetesmarker ska riskera att förstöras.

Så går det till idag

LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, har sammanställt en beskrivning av hur processen vid en tillståndsprövning för gruvdrift ska gå till idag. Skälet till att denna sammanställning går det att spekulera om. En möjlig orsak kan vara att de vill visa hur liten makt en markägare har gentemot företag som vill etablera sig och statens intresse för exploatering av viktiga mineral och metaller.

Steg för steg: från undersökning till gruva

Etablering av en gruva handläggs enligt ett antal olika lagar och sker i flera steg med flera myndigheter inblandade.

  • Undersökningstillstånd (ensamrätt att få undersöka) beviljas av Bergsstaten, som är en liten separat myndighet inom Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Undersökningstillståndet beviljas inledningsvis för 3 år enligt minerallagen och kan förlängas upp till 15 år. Markägare kan inte förhindra undersökningstillstånd. Undersökningstillstånd i sig medger inga andra undersökningar än vad som kan göras enligt allemansrätten.
  • Undersökningsarbete (provborrning, provsprängning med mera) ska ske enligt en arbetsplan som ska kommuniceras med markägaren. Om markägaren motsätter sig kan arbetsplanen ändå fastställas av Bergsstaten i enlighet med minerallagen.
  • Undersökningsarbete får inte ske i strid mot skydd för miljö eller andra allmänna intressen. Länsstyrelsen granskar.
  • Bearbetningskoncession (ensamrätt att bedriva gruvbrytning). Beviljas under 25 år av Bergsstaten i enlighet med minerallagen och i samråd med Länsstyrelsen. Företagets ansökan ska innefatta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Regeringen beslutar i ärenden som är särskilt betydelsefulla från allmän synpunkt eller vid oenighet med Länsstyrelsen.
  • Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Handläggs av Mark- och miljödomstolen. Ansökan ska innefattat en fullständig miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
  • Tillträde till den mark som behövs. Handläggs av Bergsstaten med gode män som beslutar om överenskommelse ej har nåtts.
  • Bygglov med mera enligt plan- och bygglagen. Handläggs av kommunens byggnadsnämnd. Det finns möjligheter för markägare och andra berörda att överklaga beslut i de olika stegen. Men minerallagen är avsedd att underlätta gruvetablering, varför det är mycket ovanligt att överklaganden har framgång.

Text: Olle Holmstrand, Teknisk doktor i teknisk geologi, tidigare adjungerad professor Chalmers (3)

Nu vill regeringen försämra skyddet

Lek mer ord?

I januari 2025 levererade tjugotalet drivna jurister “En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess, Betänkande av Miljötillståndsutredningen” (SOU 2024:98).(4)

Det kanske mest stickande uttrycket i denna är att “miljöfarlig verksamhet” är tänkt att ersättas av “miljöpåverkande verksamhet”. Vår uppfattning är att begreppsförvridningen riskerar att fungera som Greenwashing, något som påverka opinion – och beslutsfattare – att inte på allvar hantera risker och hot.

Om priset för ”den gröna omställningen” innebär ödeläggande av levande natur, ökade utsläpp och undanträngande av minoriteter protesterar vi.

Om tillståndsgivningen för etablering av gruvdrift idag, inte ger markägare och allmänheten möjlighet att hindra dem – hur ska det då se ut om regeringen lyckas genomdriva sin planer?

”Miljötillståndsutredningen fick ett omfattande uppdrag för att lyckas reformera tillståndsprocesserna i grunden. Regeringen ser ett behov av att ytterligare utreda vissa frågor. Därför har vi beslutat om ett tilläggsdirektiv till utredningen, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.” (5)

Accelerationskontoret

”Nu ökar vi takten i industrins gröna omställning”

Det låter som en saga – en grym sådan. Regeringen har också skapat ett ”Accelerationskontor” som fått ”ett tydligt uppdrag […] att underlätta industrins gröna omställning”. Accelerationskontoret har ”fått mandat att förhandla och föreslå lösningar där långsamma processer och målkonflikter utgör hinder”.

De menar ”att svenska företag och svensk innovation som leder den gröna omställningen” och att det är för att nå ”Sveriges och EU:s högt uppställda klimatmål och stärka den långsiktiga konkurrenskraften” och stimulera ”investeringsklimatet”. (6)

Lyckas planerna, innebär det att det blir ännu svårare att förhindra exploatering av naturskog och andra skyddade naturområden. Samernas rättigheter hotas ytterligare.

”Sverige når inte något av klimatmålen i scenariot med beslutade styrmedel”

Vad vi vet är att Sveriges regering har en alldeles egen agenda för när klimatmålen ska nås. Och att den ligger långt bortom de gränser som forskningen ser. Granskning, också från det egna Naturvårdsverket, visar att inte ens de nya målen går att nå med den politik Sveriges regering driver idag. (7)

Se också Jörgen Leidebrants artikel Ett lagförslag som måste bekämpas >>

Källor



TILL KLIMATAKTION SKÅNE
Dag PerssonPublicerad