Vattenbrist i Stockholm – och den dolda törsten från AI

I Stockholm uppmanas vi att spara på kranvattnet: kortare duschar, undvik att vattna, fyll disk- och tvättmaskiner. Läget är ansträngt inte bara i hela Storstockholm utan också i flera regioner i södra Sverige, särskilt Gotland, Kalmar, Blekinge och Skåne – varnar SGU (Sveriges geologiska undersökning). Det är alltså en nationell kris som kräver individuell anpassning och samhälleligt ansvar.  

Vem använder vattnet?

Vattenbristen i Stockholm är inte en lokal händelse utan ett symptom på ett större systemfel.

Medan vi i Stockholm ombeds duscha mindre, fortsätter industrin att använda över 60 % av Sveriges vatten. Det gäller framför allt massa-, pappers-, kemikalie- och stålindustrin, samt el och vatten använt av AI och digitala tjänster. Dessa processer är vattenintensiva för både process- och kylvatten. När vattenläget stramas åt bör styrning också rikta sig mot de största användarna – inte bara hushållen.

Hur kopplas det till fossilt?

Sverige är ett konsumtionssamhälle. Konsumtionsmönster, produktion och transporter hänger ihop i ett osynligt system där fossila bränslen och vattenförbrukning förenas. Exempelvis kräver massa- och papperstillverkning, mineralutvinning och stålproduktion stora mängder kyl- och processvatten – ofta kopplat till energetiskt tunga och fossildrivna processer.   

RISE framhåller att industrin måste minska vattenanvändningen utan att tappa i effektivitet – och att dagens linjära användning där kallt och rent vatten används en gång är långt ifrån hållbar eller cirkulär ekonomi.

Dessutom, driver AI-boomen upp datacentrens elbehov globalt. Mer el innebär mer kylning – ofta med vatten – och därmed ett ökat vattenavtryck. Även om Sverige har en hög andel fossilfri el, körs arbetslaster i globala moln där elmixen ofta är fossilberoende. Datacenter har dessutom dieselreservkraft och bygger fortfarande ut där lokala nät matas av naturgas och kol. Resultatet: energin som kyls med vatten är inte självklart ren, och vattenavtrycket kopplas i praktiken till fossila utsläpp.

Detta är klimatkrisen – SMHI har varnat

Årets vattenbrist är inte en överraskning. SMHI och forskare har under flera år varnat för att ett varmare klimat i Sverige ger torka, låga grundvattennivåer och värmeböljor. Den torra vintern/våren gav oss ett torrt utgångsläge; följden blev bevattningsförbud och skärpta uppmaningar – som i Stockholm just nu. Det här är precis den typ av återkommande stress på vattenförsörjningen som klimatmodellerna pekar på.

Slutsats: Skifta fokus från individ till system

Överkonsumtion och behov av fossila råvaror driver både vattenförbrukning och klimatpåverkan. Det är dags att ifrågasätta obegränsade användningsmönster – både i hemmen och i industrin. Vi ska vara sparsamma hemma – men de stora volymerna ligger hos industrin och i ökande grad datacenter/AI. För att undvika ett nytt akutläge nästa sommar krävs:

  • Transparens: offentlig redovisning av datacenters vatten- och elanvändning i Sverige.
  • Styrning: krav på fossilfri el och bästa tillgängliga kylteknik (värmeåtervinning, cirkulärt processvatten, vattenfria lösningar där det går).
  • Prioritering: när vattnet är knappt bör stora användare ta större ansvar än hushåll.
  • Klimatpolitik som bryter fossilberoendet och dämpar överkonsumtion – det som ytterst driver både vattenstress och uppvärmning.

Det är inte våra duschar som dimensionerar vatten- och elsystemet – det är hur vi driver industrin och digitaliseringen.

Källförteckning

Silvija SimicPublicerad