Podden Klimatröster: Kan klimatet räddas under kapitalismen?

Går det att rädda klimatet inom ramen för dagens ekonomiska system kapitalismen? Kan vi fortsätta att ha tillväxt, något alla riksdagspartier tycks utgå ifrån? De frågorna diskuterar Klimataktions talesperson Jörgen Leidebrant och styrelseledamoten Jan Bergman i podden Klimatröster.

Bakom Klimatröster står Klimataktion Riks och inriktningen är positiva framtidsexempel. Detta avsnitt utgår från boken ”Klimatet, tillväxten och kapitalismen” av humanekologen, författaren och klimataktivisten Rikard Warlenius. I podden får du en intresseväckande introduktion till boken och de vägar som kan finnas för att rädda klimatet och därmed människans framtid på jorden.

Jörgen Leidebrant inleder med en presentation av Warlenius fyra hypoteser om tillväxt och klimat som också inleder boken. Om alla är sanna är vår framtid dyster. De är:

1. Koldioxidutsläppen behöver minska radikalt.
2. Ekonomisk tillväxt leder till ökade koldioxidutsläpp.
3. Kapitalism fungerar inte utan ekonomisk tillväxt.
4. Kapitalismen kommer troligen inte falla inom tidsramen vi har kvar.

– Det här är ett spännande sätt att börja en bok, säger Jörgen Leidebrant, som menar att boken inte är helt lättläst, men att den som tar sig igenom den belönas.

Tillväxt är ett centralt begrepp i Warlenius bok. Att tillväxt är något krångligt (och svårt för människor att förstå) kan illustreras av begreppet exponentiell tillväxt. Det kända exemplet med riskornen på ett schackbräde förtydligar: Om riskornen fördubblas på varje ruta, från ett till två osv, 64 gånger, blir det cirka 18 triljoner på sista rutan… En ökning av ekonomin med 4 procent årligen får den att fördubblas på bara 18 år.

– Det blir förstås ett problem på en jord med ändliga resurser, säger Jan Bergman.

Han resonerar också om varför kapitalismen kräver tillväxt, huruvida ett jämviktstillstånd ”steady state” skulle vara möjligt och om så kallad frikoppling är möjligt, dvs ökad tillväxt utan mer råvaror och energiåtgång.

– Det finns en stark samvariation mellan tillväxt och sådan förbrukning.

Exempel på att frikoppling fungerat över tid finns ännu inte. I podden lyfts ett undantag.

– När oljepannorna i Sverige i stor skala byttes mot fjärrvärme förekom under en kort period ökad tillväxt och minskade utsläpp.

De som tror att nya tekniska lösningar och marknaden ska klara klimatkrisen kan sägas förespråka ”grön tillväxt”, en av de tre strategier eller vägval som Rickard Warlenius resonerar om för lösa de fyra hypoteserna problem. I de flesta länder är det i denna strategi vi har befunnit oss ganska länge nu. De andra två är ”nerväxt”, dvs minskad tillväxt, respektive ”grön ny giv”.

Det senare skulle kräva massiva investeringar, typ president Roosevelts så kallade new deal, och det är den lösning som Warlenius förespråkar i boken.

Jörgen Leidebrant frågar sig själv i podden om hans egen syn på vägvalet har förändrats av boken. När han började läsa den lutade han åt nerväxt, förklarar han. Janne Bergman fick samma fråga. Nu då? Lyssna för att se om Jörgen och Jan förändrade sin syn på något sätt och fundera på vad du själv anser!

Du får också en diskussion om populism och om det kan vara nödvändigt med en form av populism för att nå ut med klimatfrågan på allvar. En annan fråga som diskuteras utifrån boken är om det kan finnas en fara i att lägga för stor vikt vid vetenskapen i kampen för att rädda klimatet.

Förutom boksamtalet om ”Klimatet, tillväxten och kapitalismen” på Klimatröster så finns det också ett separat samtal med författaren Rikard Warlenius att lyssna på. Lyssna på båda!

Podden Klimatröster har också precis publicerat ett samtal med klimataktivisten Pontus Bergendahl. Där är det Klimataktions andra talesperson Isak Westerström som ställer frågorna. Avsnittet kommer snart att kompletteras med ett boksamtal om Bergendahls bok ”I fängelse för klimatet”.

Här hittar du podden: https://klimataktion.se/podden-klimatroster/

Eva Berlin

Foto: Takver from Australia, CC BY-SA 2.0 https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0, via Wikimedia Commons