Sverige är en del av EU. Årets EU-val 9 juni är vår möjlighet att påverka vilka ledamöter som kommer att sitta i EU-parlamentet fram till 2029 – en ytterst kritisk tidsperiod för klimatfrågan.
Sedan förra EU-valet 2019 har EU sjösatt ett stort klimatpaket. Slutmålet för den europeiska gröna given är klimatneutralitet senast 2050. Beroende på valresultatet finns det risk för att det kommande EU-parlamentet drar tillbaka delar av eller hela paketet. Det skulle radikalt minska våra chanser att lösa klimatkrisen.
Din röst räknas. Glöm inte att rösta för klimatet i EU-valet!
Hur kan jag förbereda mig?
- Granska partiernas kandidater till EU-parlamentet: Vilka vill skydda EU:s urskogar? Vilka säger ja till ett utsläppsfritt EU senast 2040? Vilka har röstat mest miljövänligt i EU-parlamentets omröstningar? Hur ställer du dig själv till viktiga frågor om klimat och natur? Läs Naturskyddsföreningens granskning!
- Läs Naturskyddsföreningens granskning av de svenska EU-parlamentarikerna.
- Gör Naturskyddsföreningens valkompass.
- Följ lunchutfrågningar av kandidaterna 16-28 maj på WeDontHaveTime (Impact Hub, Jakobsbergsgatan 22) eller digitalt.
- Följ den samlade politikerutfrågningen inför EU-parlamentsvalet den 29 maj i Immanuelskyrkan eller digitalt.
- Ställ en egen fråga i Klimataktions Fråga och svar.
- Prata med dina vänner och familj.
Hur röstar jag?
Du som är EU-medborgare och har fyllt 18 år senast på valdagen 9 juni har rätt att rösta i EU-valet. Håll utkik efter röstkortet som kommer i brevlådan cirka tre veckor före valdagen. I röstkortet står vilken vallokal du tillhör. Som vanligt kan du också förtidsrösta var som helst i Sverige, från och med den 22 maj fram till valdagen. Läs mer på Valmyndigheten eller på SVT:s hemsida.
Vad gör EU för klimatet?
- EU är ett gränsöverskridande samarbete mellan de 27 medlemsländerna. Samarbete sker inom fred- och säkerhetspolitik, fri marknad, EMU (€), regional politik, kriminalitet och säkerhet, miljö och klimat, gemensamt fiske, jordbruk, flyktingar och migration.
- Majoriteten (80 %) av miljö- och klimatlagar i Sverige kommer idag från EU.
- Lagarna gäller inom EU men genom t.ex. koldioxidtullar påverkar politiken även utanför EU.
Redan 2005 skapades en koldioxidmarknad som bygger på ett system med utsläppstak och handel med utsläppsrätter för energiintensiva industrier och elproduktionssektorn.
Efter valet 2019 gav Ministerrådet i uppgift till EU kommissionen att EU bör vara klimatneutralt före 2050 – Den gröna given (Green deal). ”Klimatneutralitet innebär att man endast släpper ut så mycket växthusgaser i atmosfären som kan absorberas av naturen, dvs. skogar, hav och mark.” Förutom klimatet handlar det om biologisk mångfald, cirkulär ekonomi, föroreningar och miljögifter, energi, jordbruk, skog och mark.
År 2020 kom förslaget ”Fit for 55” enligt vilket EU:s utsläpp till 2030 ska minska med minst 55 % relativt 1990.
Detta mål har sedan skärpts ytterligare så att målet nu är att minska utsläppen till 2030 med 57 % relativt 1990:
- Utsläppshandelsdirektivet ETS1: Antalet utsläppsrätter inom det gamla systemet minskas snabbare och gratis utsläppsrätter fasas ut snabbare än tidigare. Sjötransporter ska rapporteras och internationell luftfart inkluderas i utsläppshandelssystemet. Aktörer som berörs är 8000–9000 stora energi- och industrianläggningar plus flyg/sjöfart.
- Ansvarsfördelningsförordningen (Effort Sharing Regulation ESR): Utsläppsutrymmet fördelas mellan länderna. Det är landets samlade utsläpp 2011–2030 som regleras. Utsläppsminskningen har skärpts från 30 % till 40 % för hela EU. Sveriges bindande mål är nu max 50 % av utsläppen 2005.
- Nytt fristående utsläppshandelssystem ETS2: Från 2027 ska dessutom utsläpp för byggnader, vägtransporter, bränslen, jordbruk etc. hanteras inom ett nytt handelssystem ETS2.
- Utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF): Ett ökat mål på EU-nivå för nettoupptag av växthusgaser tidigare 225 miljoner ton, nu minst 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter för 2030. Bindande nationella mål för varje medlemsland. Sverige måste öka upptaget med 4 miljoner ton CO2 ekvivalenter jämfört med snittet 2016–2018.
- Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM): Ska säkerställa att utsläppsminskningarna inte neutraliseras genom att produktion flyttas utanför EU, eller genom ökad import av mer koldioxidintensiva produkter.
Dessutom ska EU införa en social klimatfond, för att hantera sociala effekter och fördelningseffekter och kompensera hushåll, mikroföretag och transportanvändare för det föreslagna nya systemet för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter.
Utöver det ingår ytterligare nio områden, som berör utsläpp från personbilar/lätta lastbilar, metanutsläpp i energisektorn, utsläpp från flyget/sjöfarten, energieffektiviseringar och öka andelen förnybara energikällor i energimixen i EU, m.m.
Hälften av Green deal paketet har redan fastslagits av EU. Det finns dock partier i Europa som kampanjar för att delar av paketet ska rivas upp. Men samtidigt tycker väljarna i Sverige att näst efter kriget i Ukraina så är klimat och miljö den viktigaste frågan i EU-valet.
Hur styrs EU?
- EU-kommissionen – motsvarar EU:s regering, med Ursula von der Leyen som ordförande.
- Ministerrådet – Ministrar från alla medlemsländer. Träffas regelbundet, vilka minstrar som deltar (statsminister, utrikesminister etc.) beror på vilka frågor som ska tas upp.
- EU-parlamentet – 705 ledamöter från alla medlemsländer, varav 21 representerar Sverige. Antalet ledamöter ökar till 720 efter valet 2024.
Det är val till EU-parlamentet var 5:e år. 2019 röstade 55 % av röstberättigade i Sverige (jämfört med 84 % i senaste riksdagsvalet).
EU-ordlista
- Europarådet: mellanstatlig europeisk samarbetsorganisation med 46 medlemsstater, helt separat från Europeiska unionen (EU).
- Europeiska rådet: utgörs av stats- eller regeringscheferna i Europeiska unionens medlemsstater.
- Europeiska unionens råd: EU:s ena lagstiftande institution, samma som ministerrådet (den andra lagstiftande institutionen är EU parlamentet). Rådet är organiserat i olika konstellationer beroende på vilken sakfråga som ska diskuteras. Varje konstellation samlar ministrarna för den sakfråga som ska avgöras; till exempel består rådet för miljö av unionens miljöministrar.
- OSSE: Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa, arbetar med ”tidiga varningar, konflikthantering, riskhantering och återuppbyggnad” i Europa. 57 deltagande stater: alla stater i Europa, de före detta sovjetrepublikerna i Kaukasien, Centralasien, Mongoliet samt USA och Kanada i Nordamerika
- ECE (Economic Comission for Europe): FN:s ekonomiska kommission för Europa. huvudarbetsområden är
- Ekonomiskt samarbete
- Miljö
- Landanvändning
- Statistik
- Förnyelsebar energi
- Tekniskt samarbete
- Skogar och trä
- Handel
- Transport (systemet med Europavägar sköts av ECE)
Vad säger prognoserna?
Prognoserna tyder på en ökad polarisering i Europa, där Vänstergruppen men framförallt den nationalistiska gruppen Identitet och demokrati förväntas öka:
| Partigrupper i EU | Svenska partier | EU idag | Prognos 2024 | Förändring |
| Vänstergruppen | V | 37 | 47 | 10 |
| De Gröna/EFA | MP | 72 | 52 | -20 |
| S&D | S | 140 | 135 | -5 |
| Renew Europe | L, C | 102 | 87 | -15 |
| ECR | M, KD | 68 | 81 | 13 |
| EPP | SD | 178 | 184 | 6 |
| Identitet och demokrati | 59 | 82 | 23 | |
| Grupplösa | 49 | 48 | -1 | |
| ”Unaffiliated” | 4 | 4 | ||
| Summa | 705 | 720 |
Tips på länkar
Naturskyddsföreningen har granskat de olika svenska EU-ledamöterna ur klimatperspektiv. Läs mer om granskningen och Naturskyddsföreningens kampanj på https://www.naturskyddsforeningen.se/kampanj/eu-val2024/
För en fördjupning om varför EUs klimatpolitik är skarpare och mera omfattande än den svenska regeringens, se Magnus Nilssons föredrag om EU för Klimatriksdagen.
Vill du veta ännu mera om EU och EU-valet, utforska Europaportalen.