Hur är Iskra Shinde, Karin Walhgren, Linn Rabe och Anna Daneberga kopplat ihop? Vilka roller har de inom Indien projektet och vad är deras åsikter angående detta globala samspelet? Läs ner deras svar för att kunna veta mer.
Iskra Shinde svarar (text på engelska)
Question 1: How do you know Srushtidnyan? How did you get involved in the project?
I’ve been connected to Srushtidnyan since childhood, as my father founded the organization. Growing up, I was actively involved in their initiatives, and over the years, the team has felt like family to me. In college, I participated in the Climate Ambassadors Project with Srushtidnyan, which deepened my engagement with climate change and helped me become more aware and responsible regarding environmental issues.
Question 2: How did Sida’s support contribute to the project’s success?
Sida’s support has been instrumental in our project’s success by providing essential funding and resources. Their backing has enabled srushtidnyan to expand initiatives, enhance community outreach, and implement sustainable practices that have made a tangible impact on the environment and building resilience among local communities towards change climate. I hope going forward we continue to get Sida’s support for maintaining this amazing initiative for a long term.
Question 3: What do you hope for the future in terms of global climate cooperation?
I hope for a future where countries work together more cohesively to address climate change. Effective collaboration is essential for sharing knowledge, resources, and technology, ensuring that we can tackle this global challenge collectively and make a real difference.
Question 4: What do you think that cooperation with Swedish organizations and those involved in climate change means for your environmental work in India?
Cooperation with Swedish organizations is vital for our environmental work in India. The support from Klimataktion and Framtidsjorden substantially helped to fosters knowledge exchange, brings innovative practices to our initiatives, and helps us leverage international expertise as well as Swedish youth interns participation in project activities. This partnership enhances our efforts to create sustainable solutions and build resilience in our communities.
Anna Danabergas engagemang
Fråga 1: Hur känner du Srushtidnyan? / Hur blev du involverad i projektet?
Jag fick en otrolig möjlighet att år 2017 vara den första praktikanten från Sverige att få åka till Mumbai och få vara en del av Srushtidnyans team i fyra månader. Jag blev snabbt involverad i de olika projekten och fick även bidra själv på olika sätt. Det var en väldigt lärorik tid, och jag tror faktiskt att hela upplevelsen och Srushtidnyans arbete och utmaningar förändrade mig och mina perspektiv för alltid.
Fraga 2: Hur bidragit Sidas stöd till projektets framgång?
Jag tror att Sidas stöd är fundamentalt för att Srushtidnyan ska kunna arbeta på det sätt de gör. Det har bidragit till att bygga broar, och broar leder till förståelse, och förståelse kan leda till förändring. Då tänker jag både på det arbete med kunskapsspridning Srushtidnyan gör på plats i Indien, men även det kunskapsutbyte som sker mellan Indien och Sverige.
Fråga 3: Vad hoppas du på för framtiden när det gäller globalt klimatsamarbete?
Jag hoppas att politiken går åt ett håll där finansiellt stöd till långsiktigt klimat- och utvecklingssamarbete är en självklarhet. Det känns mörkt just nu när resurser försvinner både för miljöarbete inom Sverige och ännu mer för det stöd som gått till globala projekt. Jag hoppas allra mest att makthavare börjar på riktigt att agera på klimatproblematiken och låter den enskilda individen känna en trygghet i att frågan faktiskt tas på allvar.
Linn Rabe berättar
Fråga 1: Hur känner du Srusthidnyan / Hur blev du involverad i projektet?
Jag arbetar på Framtidsjorden och kom i kontakt med Srusthidnyan genom FJs nätverk i Sydasien, ett sammanhang där lokala civilsamhällesorganisationer utbyter kunskap och idéer kring bland annat klimatanpassning och hållbar matproduktion. Det var tydligt från början att Srusthidnyan skulle bli en stor tillgång för nätverket. Deras imponerande kompetens inom sitt område, outtröttliga arbetsmoral och förmåga att skapa kopplingar mellan lokala utmaningar och globala frågor gör dem till en oumbärlig partner. Detta samarbete har inte bara berikat vårt nätverk, utan har också skapat konkreta idéer för långsiktiga, hållbara lösningar.
Fråga 2: Hur har Sidas stöd bidragit till projektets framgång?
Svensk finansiering har bidragit till organisationens långsiktiga stabilitet och tillväxt. Genom den svenska finansieringen har vi kunnat säkra kontinuitet, vilket är särskilt viktigt i ett projekt som detta där långsiktiga lösningar kräver uthållighet. Dessutom har Framtidsjordens nätverk erbjudit nya kontaktytor, både på nationell och internationell nivå. Det har varit inspirerande att se hur denna kombination av finansiellt och moraliskt stöd har bidragit till att Srusthidnyan har kunnat utvecklas och möta nya utmaningar med en sådan framgång. Vi har sett dem ta viktiga kliv framåt, både i sitt arbete och i sin påverkan på lokala samhällen. Trots att den svenska regeringen nu försvårar för fortsatt samarbete, så hoppas jag verkligen att vi tillsammans ska hitta en väg att långsiktigt fortsätta stötta Srusthidnyan och de andra fantastiska organisationerna inom Framtidsjordens nätverk. Deras arbete ger verkligen hopp för en hållbar och rättvis framtid.
Fråga 3: Vad hoppas du på för framtiden när det gäller globalt klimatsamarbete?
Framöver hoppas jag framför allt på en ökad vilja från världens regeringar att faktiskt omsätta ord till handling. Vi står inför en global kris som kräver gemensamma ansträngningar och solidaritet mellan nationer. Det är dags att vi prioriterar handling över retorik. Jag hoppas att COP29 ska kunna lösa de finansiella knutarna utan att tumma på kvalitativa frågor som jämställdhet. De behöver också accelerera arbetet kring klimatanpassning. Inom ramen för Framtidsjordens nätverk drömmer jag om ekonomisk stabilitet, så att vi kan fortsätta att arbeta med holistiska och lokalt förankrade lösningar. Inom nätverket finns verkligen svar på lokal klimatanpassning som behöver få spridning. Samarbetet inom Framtidsjorden visar gång på gång hur vi genom att stärka lokala initiativ och bygga kapacitet på gräsrotsnivå kan skapa verklig förändring.
Karin Walhgrens blick till globalt samarbete
Fråga 1: Hur känner du Srushtidnyan? / Hur blev du involverad i projektet?
Jag träffade 2011 Srushtidnyans grundare, medan han var på ett socialarbetarutbyte i Sverige. Vi var några i organisationen Klimataktion som imponerades av den verksamhet som deras organisation ägnade sig åt, huvudsakligen klimatpedagogik i många skolor, bland lärare och elever i Mumbai. Vi kände att vi ville hjälpa dem, framför allt att hitta finansiering, då organisationen hade ytterst små medel. Två år senare beviljades Klimataktion bidrag till en förstudie från ramorganisationen Forum Civ (dåvarande Forum Syd). Vi var två kamrater som reste till Mumbai och lärde känna Srushtidnyans arbete på plats. Våra två organisationer arbetade tillsammans fram en projektansökan som beviljades av Forum Civ. Projektansvaret låg under de följande två åren på Klimataktion Stockholm, under projektnamnet Klimatambassadörer Mumbai-Stockholm, därefter på Framtidsjorden. Några skolor i Sverige var då också delaktiga i projektet.
Fråga 2: Hur har Sidas stöd bidragit till projektets framgång?
Det var förstås avgörande för Srusthtidnyan att få en stabil finansiering från 2014 och fram till nu. Det har tillåtit både personal-, aktivitets- och utvecklingskostnader. Från enbart arbete i skolor till även utvecklingsarbete på landsbygden. Avgörande var också att Framtidsjorden bjöd in Srusthtidnyan i sitt ramprogram och det regionala indiska nätverket av civilsamhällesorganisationer. Det innebar att Srushtidnyan fick mycket mera stöd när det gäller kvalitetsutveckling, arbete med gemensamma mål och resultatuppföljning. Klimataktion blev projektet troget som partner och som svensk vängrupp genom insamling av den svenska medfinansieringen och genom att hålla kontakten och utbyta erfarenheter. När avtalen om Sida-medel nu sagts upp i förtid är jag mycket orolig för framtiden för vår indiska vänorganisation och det regionala nätverket. Ska de kunna fortsätta sitt arbete till förmån för barn och unga, lärare, kvinnliga jordbrukare, livsmedelsproblemen, skydd av hotade arter med mera så krävs en ny stabil finansiär. Vi hoppas förstås att Forum Civ och Framtidsjorden ska kunna få nya Sida-medel även med den nya civilsamhällesstrategin.
Fråga 3: Vad hoppas du på för framtiden när det gäller globalt klimatsamarbete?
Jag hoppas framför allt på att FN ska lyckas bättre med COP-förhandlingarna om genomförande av Parisavtalet. Och att världens länder ska komma överens om hur de rikare länderna och individerna i världen ska bidra till finansiering av reformer, klimatanpassning, katastrofhjälp, skuldavskrivningar mm vilket de fattigare länderna (och människorna) så väl behöver. Ett globalt grepp måste förstås tas för att kunna lösa den globala klimatkrisen, men även andra stora kriser i världen. Jag önskar att flera personer och länder med större eftertryck kunde stötta generalsekreterare Antonio Guterres och hans medarbetare i deras ansträngningar att åstadkomma utsläppsminskningar och bättre liv för all världens människor. FN har nyligen, i september 2024, uppmärksammat ansvaret för framtida generationer (Declaration on future generations).
Och inte minst att Guterres i dessa repressiva tider försvarat klimataktivister i hela världen: ”Ni står på rätt sida av historien och jag kommer alltid att backa er”
Fråga 4. Vad tror du att samarbete med svenska organisationer och klimatengagerade betyder för miljöarbete i Indien?
Jag tror att för våra indiska vänner är det viktigt med utblicken till andra länder, kontakten och erfarenhetsutbytet med personer och organisationer i t ex Sverige. Det skulle också kunna vara känsligt att som organisation i Indien ta emot utländsk finansiering, och att det då är viktigt att kontakten sker mellan ”jämlikar” – svenska och indiska civilsamhällesorganisationer och personer som utbyter erfarenheter och kontakter, på samma nivå så att säga. För oss i Sverige är det samma sak, och det är ett extra plus i vårt klimatarbete att ha en direktkontakt i ett utvecklingsland i Syd, och stimulerande att vi gör gemensamma ansträngningar.