Kalle Petré 7 december 2016
Mötesanteckningar från seminarium 5 december
Omställningen
Går det att ställa om samhället inom rådande strukturer eller måste vi förändra dessa?
Plats: ABF-huset på Sveavägen i Stockholm
Besökare / deltagare: ca 55 personer
Inledare var Mattias Svensson, författare av boken ”Miljöpolitik för moderater” och Kajsa Ekis Ekman, författare och aktivist. Modeator var Stina Oscarson, kulturskribent, debattör och regissör.
INLEDNING AV MATTIAS
Det finns en icke-vänster miljöpolitik med samhällsingripanden, men avsteg från liberalism behöver motioveras noggrannt. Socialister har samma politiska recept som tidigare, men nu ropar man ”Äntligen” för att man fått en ny motivering till samhällsingripanden.
Med en historisk genomgång visas, att förändringar skett och åtgärder har vidtagits för miljöförbättring. Themsen som tidigare hade en helt förstörd livsmiljö, har åter blivit artrik. Rönnskärsverken hade de värsta utsläppen, som gjordes osynligt med hög skorsten. Idag har utsläppen blivit mycket lägre. En faktor är, att man utvunnit kemiska produkter ur det som tidigare släpptes ut, och alltså kunnat räkna hem vinst på dess värde. Nu är utsläppen relativt låga, men fortfarande stora. På liknande sätt har vi lyckats få bort freon, smog, oljespill och mycket mer. Några skatter och regleringar behövs för detta. Dessa åtgärder går att förena med alla ideologier.
Ska vi vara emot tillväxt? Tillväxt är bara det vi ökar. Vi kan minska utsläppen på denna ökning till 100-delar. Att minska hela produktionen till 100-delar är det få som ser som en lockande framtid.
INLEDNING AV KAJSA
Mattias historiebeskrivning handlade inte om liberalism utan om många års kamp som gett resultat. Hade ingen blivit upprörd, så hade inget hänt.
Det behövs en systemförändring. Det krävs akuta samhällsingrepp. Gamla marknadsdogmer måste släppas. Planetens överlevnad måste sättas före kapitalismens.
Parisavtalet är bra. Men åtagandena räcker inte och avtalet är inte bindande med straffsatser.
Kapitalismens måtto är profit. Vd har i uppgift att tjäna pengar, inte att rädda planeten. Företagen minskar inte utsläpp frivilligt. Det krävs antingen att konsumenterna kräver eller ett alternativ med hård reglering. Noami Klein beskriver stora misslyckanden och green wash. Företagen gör i praktiken inte de utsläppsminskningar man lovar.
Det finns ett klart samband: Ju högre tillväxt, desto högre utsläpp. Dels i form av utsläpp i andra länder. Vi måste tänka om. En 10-dels konsumtion är kanske lockande, om man samtidigt sänker sin arbetstid. Om man kan producera bara det vi nödvändigtvis behöver.
Bara stater/demokratin kan tvinga företagen. Bra kommuner ställer krav på företag. Företagen har haft tillräckligt mycket tid på sej. Nu måste vi demokratiskt säga ifrån.
FRÅGOR FRÅN STINA
Mattias
Även kapitalistiska samhällen består av engagerade människor.
Det är en kombination av faktorer som driver ändringar. Exemeplvis freon: 1) Vetenskapen upptäckte. 2) Konsumenterna lärde sej. 3) Politikerna införde regler. 4) Företagen slutade producera/använda. Detta drevs framåt av Usa, Kanada och Norden medan andra bromsade. Thatcher vände sin regering. Det är en samverkan civilsamhälle, politik och marknad. Dynamisk växelverkan i ett fritt samhälle. Däremot har klimatet inte varit viktigast i någon valrörelse.
Stina
Det är inte attraktivt att backa? Ska vi tillbaks till stenåldern?
Kajsa
Klimatfrågan handlar inte om, att vi ska få det bättre. Det gör alla andra rörelser.
Alla vill ha mer saker. Men är det hållbart? Man kanske inte kan få mer.
Det är en myt, att vi skulle kunna ha tillväxt bara i tjänster, att tillväxt kan vara utan utsläppsökningar. Även tjänster involverar varor. Och det är svårt att se ständigt ökande välstånd utan att vi köper mer och mer saker.
Vad vill vi ha? Är det kul att sitta hela dan på jobbet? Åka varje dag till jobbet? De flesta skulle nog vilja ha mer fritid. Livsglädje ses ofta i länder där man inte har så mycket materiellt.
Stina
Vad är att få det ”bättre”?
Mattias
Vi måste vara försiktiga med expansion av staten. ”När allt gick åt helvete” är min nästa bok. Politiska löften har gett stora skulder, som svårligen kan betalas tillbaka.
Liberalismens frihet är inte bara till för att vi ska bli rika. Vi har frihet att tala, välja arbetsgrivare.
Det finns många planetära gränser. Inomhusluft dödar flest människor pga vedspisar.
Stina
Yttrandefrihet tär inte på resurser.
Det finns ett samband tillväxt – resursförbrukning.
Resurserna är globalt väldigt ojämt fördelade.
Mattias
Klimatskatter fungerar i Tyskland men inte i Ryssland, där det blir lönsamt att lura systemet och kompensationssystem uppkommer. Miljöpolitik har fungerat i rika länder. Demokrati och tillit till domstolar har stor betydelse. Vi måste gå före.
Stina
Krävs riktiga ingrepp i ekonomin?
Kajsa
Inte bara rika länder kan ställa om. Kuba har nästan totalt reducerat sitt ekologiska fotavtryck. Grekland bevisar, att lägre produktion ger lägre utsläpp. Men vi behöver en medveten plan. Inte denna bergodalbana.
Det behövs krafttag, en plan för att reparera järnvägar och att ta bort flyg, en plan för Sverige. Men man låter Sj förfalla. Flygbränsle subventioneras. Nattåg läggs ner. Det finns ingen politisk vilja att ställa om. Samhället går bakåt.
Mattias
Batra vill ha en plan för Sverige.
Kajsa
Man kan göra sej av med bostadsbrist och arblöshet genom en omställningsplan.
I stället bygger vi fast oss i fossil genom t ex Förbifarten.
PUBLIKDISKUSSION
publik
Vill Mattias ha begränsat statligt inflytande?
Mattias
Gärna en nattväktarstat, men det löser inte alla problem. Det gör inga samhällen.
Vi behöver några extra miljöregleringar. Men vi är oerhört långt därifrån.
Utsläppsminskningarna måste börja i de rika länderna.
Vi ska reglera, beskatta, förbjuda broende på området.
Liberalismen gäller ägande, men ingen äger t ex havsbotten. Där behövs särskilda åtgärder. Vi måste vara internationalister i miljöfrågan.
publik
Vi är alla impregnerade i nyliberala värden. Många kemikalier släpps ut på marknaden. Men först när man upptäcker problemen införs regleringar.
Mattias
De flesta skador har vi inte haft klarhet om innan de startar. Man kan tänka sej att allt är förbjudet, som inte är tillåtet. Men det vore sämre. Det skulle göra det omöjligt att utveckla nåt nytt.
publik
När ska plastpåsarna försvinna?
Mattias
Tygpåsar är sämre. De behöver användas 350 gånger för att bli bättre än plastpåsar.
publik
Vad vill Mattias förbjuda idag? Vilken statlig reglering?
Mattias
Det är svårt att förbjuda utsläpp. Bättre ta betalt för dem. Kan inte på rak hand ange något att förbjuda.
Mattias
Det är svårt att avgöra vilka statliga regleringar som behövs. Men trafiken behöver man åtgärda.
publik
Aktiebolagslagen behöver kompletteras med krav på miljöhänsyn.
Kajsa
Det är svårt att se hur det ska implementeras. Vem bedömer? Hur värdera?
Handel med utsläppsrätter har havererat.
Vi måste ta ett stort grepp. Vi stöter emot kapitalismen hela tiden.
Företag får vara protektionistiska men inte stater. T ex att produktionslösningar inte får användas av andra.
Skolor får inte välja det som är bäst för miljön utan bara vad som är billigt.
Stina
Forskningen går fort. Men insikten går väldigt långsamt. ”Vi vet vad som ska göras, men blir då inte omvalda.”
publik
Hur ska vi skapa detta interantioneella systemet? Och nationella? Hur systemet ut? Vilka roller finns? På vilken nivå kan vi lösa vilka frågor? Hur gör vi det? I Fn? Hur kan Fn förändras?
publik
Individens kraft nämns aldrig. Bestäm er att inte flyga till Thailand osv.
Kajsa
Man kan inte i längden bygga på individuella insatser. Vi proppas med reklam. Det behövs en samverkan mellan politik och individ.
Vid t ex privatisering av järnvägen så underhåller ingen.
publik
Vi behöver avsätta halva jorden som reservat för att få det syre vi behöver.
Kajsa och Mattias, ge oss tre vassa förslag!
Mattias
- Avskaffa miljöskadliga subventioner. För fossila bränslen t ex.
- Utsläppsavgifter. Prismekanismen finns ju.
- Rika demokratier gör bäst miljöpolitik. Fler länder behöver bli rika demokratier. Vi ska inte delegera till Fn, vilket lägger beslutet för långt bort.
Kajsa
Vi behöver krossa kapitalismen.
Mattias punkter 1 och 2 är bra. Men för 3 gäller: Demokratisera hela ekonomin.
Industrialismen och kapitalismen är början på allt detta. Produkter produceras, som man inte behöver. Vi kan ha marknad, men det behöver inte va kapitalism.
Idag styrs vi av den lilla minoriteten som gör allt för att få vinst. All produktion är till för det. Det innebär löneslaveri och planetens förstörelse.
Staten kan vara en förtryckare, men den kan likaväl vara ett demokratiskt redskap.
Rika demokratier beror av rika diktaturer (Saudi) och fattiga (Kina).
Kapitalismen måste hela tiden expandera. Vi kan inte fortsätta så.
Socialismen däremot kan vara förenlig med ett hållbart samhälle.
I sektor efter sektor måste vi ta bort profit och underställa oss miljökrav.
Gå med i en grupp! Ha kampanjer! Se till att det går fram genom media!
Stina
Alltså: Går det att göra omställningen inom kap ramar eller inte?
/ Kp 170215