Alltmedan bränderna rasar i Australien väljer två industrijättar, Adani och Siemens, att gå vidare med planerna på att öppna ett nytt storskaligt gruvschakt i delstaten Queensland. Det mesta av kolet ska exporteras till Indien och förmodas gå till den kolbaserade järnvägen.
– Siemens har givit oss ett hårt slag i magen i dag. De har fattat ett katastrofalt beslut för sitt eget rykte och sitt ihåliga åtagande till Parisavtalet, säger David Ritter, enhetschef på Greenpeace Australia Pacific, till Al Jazeera och fortsätter:
– Utvecklingen av Adanigruvan är helt oförenlig med Parisandan. Siemens kan inte inbilla sig vara engagerad i Parisavtalet och samtidigt stödja utbyggandet av denna kolgruva.
Kolgruvan i fråga, Carmichael coal mine, är belägen i norra delen av Galileebassängen i centrala Queensland i östra Australien. Den är tänkt att producera 8–10 miljoner ton termiskt kol per år och förvärvades redan 2010 av Adani Group.
Det multinationella konglomeratet är Indiens största privata kraftproducent med huvudkontor i Ahmedabad, Gujarat, och verksamhet på 70 platser i 50 länder. Ursprungligen var projektet tänkt som en investering om 165 miljarder kronor. Men efter att ha förvägrats finansiering av över 30 globala låneinstitut skalade Adani ned det 2018 med mindre gruvverksamhet och självfinansiering (20 miljarder kronor) och fick slutligen ihop det ekonomiskt.
Efter motstånd från en samlad miljörörelse vidtog en rättsprocess som fick grönt ljus av Queenslands avdelning för miljö och vetenskap (Department of Environment and Science) så sent som i juni i fjol. Att stoppa Adanigruvan har även varit en av de skolstrejkande australiska ungdomarnas huvudmål.
En av de tyngsta och största investerarna är tyska teknikjätten Siemens, som fått motta massiv kritik för sin inblandning både i Tyskland och utomlands. I lördags (11/1) twittrade Greta Thunberg: ”På måndag ska de (Siemens) tillkännage sitt beslut. Snälla hjälp till att driva dem till att fatta det enda rätta beslutet.”
Sent på söndagskvällen, efter avslutat extramöte om projektet, svarade Siemens vd Joe Kaeser på Twitter: ”Vi har utvärderat alla alternativ och kommit till slutsatsen: Vi måste fullfölja våra avtalsmässiga skyldigheter”. Kaeser försöker blidka opinionen och grönmåla projektet med löften om att Siemens ska inrätta ett hållbarhetsråd.
Gruvan ska byggas mitt i ett för många arter viktigt ekosystem och kolet lastas i hamnar som Abbot Point coal port vid det världsarvslistade och numera till stora delar utdöda Stora barriärrevet. Miljörörelsen är rädd för att prospekteringsbeslutet kommer bana väg för fl era termiska kolgruvor i den ekokänsliga bassängen. Galileebassängen är en del av en större bassäng med berggrund från karbon och mellersta trias.
Bland andra kolexploatörer i bassängen återfinns ett annat indiskt konglomerat, GVKgruppen, i samarbete med några av Australiens rikaste mineralmagnater som Gina Rinehart och den kontroversielle politikern Clive Palmer, vars partislogan (United Australia Party) lyder ”Make Australia Great”.
Palmers marionettparti bildades för att avskärma Labors radikalare klimatpolitik och stötta klimatförnekande konservativa regeringar, med hjälp av mediemogulen Robert Murdochs (Fox News, Wall Street Journal etcetera) nyhetsimperium.
Nuvarande premiärministern Scott Morrison gjorde sig ett namn som PR-man. Som migrationsminister låg han bakom lägrena Australien upprättade för asylsökande i Stilla havet. I Climate Change Performance Index rankas landet sist av 57 undersökta industrinationer.
– Om Siemens styrelse tror att sista ordet är sagt tar de gruvligen fel, säger kampanjchefen Julien Vincent vid den Melbournebaserade lobbygruppen Market Forces i ett uttalande på hemsidan.
– Siemens kommer möta enormt motstånd vid sin årsstämma den 5 februari, där de ska förklara för sina aktieägare hur det kan vara i företagets bästa att investera i världens mest riskfyllda projekt, säger Vincent som tillsammans med andra organisationer driver Stop Adani, den största klimatkampanjen i Australiens historia.
Rikard Rehnbergh
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet nr 3 2020