Klimataktion är positiv till Svenska kyrkans skogsutrednings förslag, men föreslår att kyrkan tillfälligt stoppar avverkningen helt. Kyrkan äger ca 40 procent av skogarna i Sverige och har därmed ett enormt ansvar för att bedriva ett hållbart skogsbruk. Som en institution som bygger på hög moral och dessutom har ett uppdrag att ta hand om Guds skapelse måste kyrkan gå före. Mycket tyder på att ett naturligare skogsbruk också kan vara lika lönsamt, eller till och med mer lönsamt, än ett kalhyggesbruk, skriver Pia Björstrand, Klimataktions styrelse, i Klimataktions remissvar.
Här är hela remissvaret: Klimataktion vill först uttrycka sin tacksamhet över att kyrkan nu ser över sitt skogsbruk, och över den i många delar utmärkta och välgrundade utredning som Göran Enander har gjort. Vårt remissvar är följande:
- Klimataktion är positiv till utredningens förslag som helhet och menar att utredningen har tagit ett helhetsgrepp kring hållbarhetsutmaningarna med kyrkans skogsförvaltning, där alla dimensioner av hållbarhet beaktas. Föreningen menar att utredningen har en stor potential att göra Svenska kyrkan till ett verkligt föredöme för hållbar skogsförvaltning i Sverige.
- Klimataktion tillstyrker samtliga förslag till förändringar i kyrkoordningen. Det är mycket bra att ändringar har föreslagits i kyrkans regelverk med skrivningar om stärkt skydd för biologisk mångfald, förbättrad uppföljning och tillsyn, ökad lokal delaktighet, mm. En av de viktigaste ändringarna är att nuvarande skrivning om högsta möjliga totalavkastning utgår. Detta är avgörande för att kyrkan ska kunna ställa om till en mer hållbar förvaltning av kyrkans skogar.
- Klimataktion tillstyrker förslaget om införlivande av fritt och informerat samtycke (FPIC) för det samiska urfolket i kyrkoordningen. Vi menar att denna förändring är helt nödvändig för att kyrkan ska kunna leva upp till sin ursäkt till samerna.
- Klimataktion tillstyrker även förslaget om att inrätta ett råd för markförvaltning. Detta är ett viktigt steg för att kunna införliva utredningens förslag i praktiken. Ett råd kan också arbeta för att ena meningsskiljaktigheter som idag finns om tillståndet för den biologiska mångfalden i kyrkans skogar. Ett råd kan också, beroende på hur det utformas, underlätta för stiftens planering och säkerställa att man riktar sina resurser rätt.
- Det är bra att utredningen föreslår en ökning av avsättningar till 20 procent av den produktiva skogen. Klimataktion anser dock att utredningen bättre hade kunnat följa forskningen samt internationella mål och åtaganden och föreslå ett tillfälligt moratorium för skogsbruk avseende den produktiva skogsmarken för skydd av biologisk mångfald och kolinlagring. Klimatkrisen är akut och ett av de bästa sätten att lagra kol är att låta skogarna stå. De ekonomiska och mänskliga kostnaderna för klimatkrisen är betydligt högre än den vinst kyrkan kan göra genom att avverka skog.
- Klimataktion är mycket positiv till förslaget om att ställa om en stor del av skogsbruket till naturnära metoder.
- Klimataktion hoppas att utredningen skyndsamt beslutas och genomförs i sin helhet så att kyrkan kan gå från ord till handling avseende en hållbar skogsförvaltning. Detta är en fråga som i hög grad handlar om trovärdighet.
Klimataktion vill vidare tillägga följande. Kalhyggesbruket är en förödande metod för miljön. Det påstås att det skulle vara klimatvänligt men det stämmer inte. Att permanent skydda gamla skogar är ett snabbare och billigare sätt att stabilisera jordens klimat än nya tekniska lösningar eller att plantera nya träd. (Skydda gamla skogar – snabbt och billigt sätt att lagra kol – Natursidan)
Som en institution som bygger på hög moral och dessutom har ett uppdrag att ta hand om Guds skapelse måste kyrkan gå före. Svenska kyrkan har tidigare valt att t ex investera klimatsmart, vilket har visat sig även vara ett smart ekonomiskt val. Det finns nu mycket som tyder på att ett naturligare skogsbruk också kan vara lika lönsamt, eller till och med mer lönsamt, än ett kalhyggesbruk. En rapport som skogsmästaren Annalena Lohaus skrivit visar att det finns hållbara alternativ till Sveriges skogsbruk som kan säkra skogarna mot klimatförändringarna och ge mer produktiva skogar som dessutom är mer lönsamma för skogsägarna. (2b045db8-gp_naturnara-skogsbruk.pdf)
Rapporten beskriver det svenska skogsbruket som dominerat av kalhyggen och monokulturer där det planterats en enda art träd, i samma ålder – som “trädåkrar där det en gång stått riktig skog”. Sedan 1950-talet har drygt 60 procent av de svenska skogarna kalavverkats. Men det måste inte vara så. Skogmästaren Annalena Lohaus har skrivit en rapport till Greenpeace där hon går igenom hur ett annat skogsbruk skulle kunna se ut.
– Genom att öka mängden timmer i skogen, anpassa skogsskötseln efter lokala behov och låta skogen växa sig äldre kan vi omvandla våra skogar till blandade och levande ekosystem, som ökar den biologiska mångfalden, binder kol och erbjuder långsiktig försörjning även i framtiden.
Att gå ifrån kalhyggen och monokulturer där i stort sett inga arter trivs och istället låta blandskogar växa upp med träd som får stå kvar länge blir en viktig åtgärd för att rädda den biologiska mångfalden och det skapar också bättre förutsättningar för andra viktiga näringar som är beroende av skogen, som rennäringen och naturturism.
I dagsläget får svenska skogsägare sämst betalt för sina skogar i Europa enligt skogsexperten Leif Öster. En övergång till mer naturnära skogsbruksmetoder skulle enligt rapporten öka kvaliteten på det timmer man tar ut ur skogen, vilket gör det lättare att sälja det som långlivade produkter som har ett högre värde.
Även om avverkningskostnaderna per kubikmeter är något högre med naturnära skogsbruk, så kompenseras dessa enligt rapporten “med råge” av det högre pris som skogsägarna kan få ut genom att sälja timmer och att skogsägaren slipper kostnader som markberedning och plantering. Massaved ger ungefär 295 kr/kubikmeter. Sågved ger 515 kr/kubikmeter. Dessutom kan ett naturvänligare skogsbruk skapa fler arbetstillfällen i skogen.
– Om man avverkar färre men äldre träd blir kvaliteten på timret högre och det är en mer arbetsskapande process där fler behövs ute i skogen. Eftersom man också får ett större kolförråd och värnar den biologiska mångfalden är det en win, win, win, win situation, säger Annalena Lohaus.
– Att förändra skogsbruket är möjligt. Genom att öka mängden timmer i skogen, anpassa skogsskötseln efter lokala behov och låta skogen växa sig äldre kan vi omvandla våra skogar till blandade och levande ekosystem, som ökar den biologiska mångfalden, binder kol och erbjuder långsiktig försörjning även i framtiden. Det är vår skyldighet att säkerställa att skogarna kan erbjuda alla dessa tjänster även i framtiden. Lösningen är att tillämpa ett naturnära skogsbruk, där vi slutar dominera och kontrollera naturen och istället samverkar och samarbetar med naturen, skriver Annalena Lohaus i sin rapport.
En hög biologisk mångfald ger också skogen viktig resiliens i klimatkrisen. I en allt varmare värld utsätts skogarna för allt större utmaningar som torka, bränder, insektsangrepp m m. Monokulturer innebär en minskad motståndskraft för skogen.
- Svenska kyrkan bör ställa om hela sitt skogsbruk till naturnära metoder. Med naturnära metoder innefattas ett skonsamt, småskaligt och varierat skogsbruk som också anpassas till: sociala värden, hänsyn till rennäringen, större lövandel, stor andel naturlig föryngring, inslag av restaureringsåtgärder, ingen gödsling, ingen dikning, inga främmande trädslag, och ekologiskt funktionella kantzoner. Även hänsyn till ras, skred och återvätning.
Svenska kyrkan bör som sagt helst skydda all skog, men i vart fall skydda minst 30 procent av sina skogsarealer med frivilliga avsättningar och formellt skyddade skogar.Det är viktigt att skydda skogar med höga naturvärden samt att få en geografisk spridning över landet.
Styrelsen för Klimataktion genom Pia Björstrand