Vi intervjuade Ulla Bruno som har varit aktiv i miljö- och klimatsammanhang i många år. Vi ville veta lite mer från någon som ser problemet på nära håll om vad som händer med våra kläder.
Beskriv kortfattat dig själv, Ulla!
Jag har varit aktiv bland annat i Naturskyddsföreningen och Klimataktion. Är med i en nystartad grupp i Klimataktion om textilproblemet. Jag jobbar som timanställt pedagogisk driftmedarbetare på Returpunkt Solna och Sundbyberg.
Hur mycket textil ser du komma in varje vecka/månad?
Jag arbetar på två olika återvinningsställen. Jag har inte info om hur mycket vi får in men kan säga att mängden har stigit mycket efter första januari.
Hur mycket går faktiskt till återbruk, och vad händer med resten?
Vi skickar alla textiler vidare till Human Bridge så vi hanterar dem inte på plats. Därför kan jag inte svara på hur stor andel som är i bra skick jämfört med skadat, vilka typer av plagg är vanligast, eller om det finns något som inte kan återvinnas alls.
Enligt siffror från Human Bridge från 2023 gick 5 % till energiåtervinning av det de samlade in, men jag tror att den siffran är högre i dag. 8 % gick till textilåtervinning, 7 % till torktrasor till industrin. Resten gick till återbruk via secondhand, välgörenhet och bistånd.
Vilket är det största problemet du ser med dagens klädhantering?
Stor förvirring om vad som gäller både för folk som ska lämna in och för kommuner mm som ska ta emot och hantera. Som jag har förstått det väntar många kommuner på att det ska komma beslut om producentansvar. De vill inte investera i system för hantering i onödan.
Jag tycker också man borde definiera tydligt vad textilavfall är. Hela och användbara kläder och hemtextilier är egentlig inte avfall. De ska återanvändas via secondhandbutiker mm. I dag är det många som ser alla kläder/textiler de inte vill ha kvar som avfall.
Vad skulle behöva förändras för att fler kläder ska kunna återvinnas eller återbrukas?
Jag tror att producentansvar (som är på gång) är avgörande. Om klädföretagen ska betala för allt som kastas får de kanske motivation att producera på ett bättre sätt och framför allt mycket mindre än de gör i dag.
När det gäller återvinning, alltså att man gör nya material av textiler som inte går att återbruka, så är ett problem att man blandar olika material, till exempel bomull och polyester. Det är svårt att separera för att kunna återvinnas på ett bra sätt.
Vad kan vi som konsumenter göra för att bidra till en bättre hantering?
Först och främst – köp mindre textiler och reparera det du har.
Med fara för att trampa på alla djurägares tån, så tycker jag att man ska behandla alla sina saker, inklusive kläder, som husdjur. Tänk efter noga innan du köper dem. Behöver du dem och kan du ta hand om dem på ett bra sätt? Vårda dem ömt så att de ”lever” länge. När de blir gamla och slitna ska man göra sig av med dem på ett värdigt och ansvarsfullt sätt.
Tack så mycket Ulla för att du har delat ditt perspektiv och din erfarenhet med oss!
Klimataktion Stockholm