2025 blev det näst varmaste året som uppmätts på jorden. Åren 2023 till 2025 har jordens medeltemperatur för första gången passerat 1,5 grader, enligt Copernicus. 2025 blev även året då forskarna gjorde bedömningen att de tropiska korallreven har passerat en tipping point och verkar vara bortom räddning. Vi såg den värsta brandsäsongen i Europa någonsin och i Sydostasien såg vi översvämningar som orsakade tusentals dödsoffer och tvingade miljoner människor på flykt. Men 2025 var också året då ett stilla motstånd började synas på en riktigt bred gräsrotsnivå.
Foto: Extinction Rebellion Stockholm. Extinction Rebellion gjorde en blockad framför
oljeterminalen i Nacka på lucia, för att påminna om att det gått 10 år sedan Parisavtalet slöts.
Ovanstående klimatrapportering är bara ett axplock men borde vara nog för en global politisk kraftsamling för en klimatomställning. Ändå blev årets toppmöte COP 30 ovanligt blekt och det togs till exempel inga bindande beslut om utfasning av fossila bränslen.
I december presenterade EU sänkta ambitioner i klimatmålen till 2040 vilket innebär mål som inte når upp till kraven för Parisavtalet och EU-kommissionen gav förslag om att den tidigare lagen om totalstopp för försäljning av bensin- och dieselbilar från och med 2035 ska ändras till att tillåta viss försäljning även efter 2035. Sveriges regering verkar dessutom, tillsammans med flera andra regeringar, göra allt för att sänka de egna målen så mycket som möjligt, trots överhängande risker för dryga böter.
Utöver allt detta har repressionen mot klimataktivister ökat. De kanske värsta exemplen är att ett par utländska forskare och klimataktivister under 2025 har fått leva under hot om utvisning från Sverige efter att ha deltagit i klimataktioner med civil olydnad som metod. Den ökade repressionen naggar demokrati och mänskliga rättigheter i kanten men följer tyvärr en internationell trend av auktoritär politik med repressiva inslag.
De geopolitiska spänningarna på jorden har skärpts och den militära upprustningen har ökat. Militarismen slukar pengar som kunde ha gått till omställning till fossilfria energislag. Det har också kommit rapporter om att medias klimatbevakning har minskat internationellt 2025. Det ska sägas att detta inte beror på minskat intresse bland allmänheten utan på andra orsaker.
Som en nattsvart final över årets klimatelände sändes i november den uppmärksammade och starka intervjun i P1:s Söndagintervjun då kultförfattaren Gun-Britt Sundström berättade om sin klimatoro och sorg över att inte se något hopp alls inför framtiden. Den påtagligt frustrerade programledaren närmast krävde, stundtals lätt sarkastiskt, att hon kanske kunde berätta om något litet hopp. Men författaren stod på sig, hon såg inget hopp.
Är allt då nattsvart? Vi tycker inte det. Dels därför att världens länder, trots ökade spänningar och militarism, fortsätter att träffas och förhandla om klimatpolitiken. Klimatförändringarna slår allt vildare omkring sig, även i Globala nord, och detta kan leda till en vändpunkt i folks klimatmedvetande snabbare än vi tror. I juli 2025 kom ett unikt klimatjuridiskt genombrott efter en sex år lång gräsrotskamp förd av en grupp unga invånare på en stillahavsö. Klimatkämparna hade lyckats driva sitt rättsfall hela vägen till Internationella domstolen i Haag (ICJ) som också fastslog att länder som misslyckas med sina klimatåtgärder riskerar juridiska konsekvenser, samt att hållbar miljö är en mänsklig rättighet. Detta banar väg för helt nya möjligheter att verka för klimat och miljö.
År 2025 har också visat i många internationella och svenska opinionsundersökningar att en bred majoritet vill se en skarpare klimatpolitik. Det är bland annat upprinnelsen till kampanjen Vi är 89 procent! – som vill ha skarpare klimatpolitik. Den ska pågå hela valåret 2026 som för att påminna politikerna. Ett annat exempel på folklig uppslutning kom i november då forskningsprogrammet Fairtrans presenterade en bred överenskommelse i programmet: 24 reformer för en folklig miljöpolitik där en lång rad organisationer, bland andra LO, TCO , Saco och Naturskyddsföreningen, ihop med forskare och med stöd av opinionsundersökningar, bevisar att de allra flesta vanliga människor inte alls struntar i klimatet.
Kanske blir 2026 året då tillräckligt många människor får nog av politikens ständiga tillkortakommanden och förhalningar och kräver en verklig klimatomställning. Kanske blir 2026 året då vi når en mänsklig tipping point när folk inte längre vill vänta på toppolitiken. Demokrati är mycket mer än att gå och rösta vart fjärde år. Det hopp vi såg 2025 och gärna ser 2026 kommer från gräsrötterna. Till syvende och sist är det kanske vanliga människor som måste kliva upp på scenen och driva fram en klimatomställning.
Isak Westerström, talesperson för Klimataktion
Jörgen Leidebrant, talesperson för Klimataktion