Naturskyddsföreningen har granskat vad riksdagspartierna och regeringen har gjort för klimat och natur under mandatperioden 2022–2026. Bäst betyg i rapporten ”Bakslag i miljöpolitiken” får Miljöpartiet, följt av Vänsterpartiet.
På tredje och fjärde plats kommer Centerpartiet och Socialdemokraterna, med ett betydligt lägre miljöengagemang. Sämst och sist hamnar Moderaterna, Liberalerna Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. ”På så gott som alla miljöpolitiska områden har dessa agerat i en riktning som försvaga miljöpolitiken”, konstaterar Naturskyddsföreningen.
Resultatet är att det gått bakåt för miljöpolitiken under mandatperioden och att den politisk polariseringen fortsätter öka. Detta ”trots att ett stabilt klimat, friska ekosystem och en giftfri miljö inte borde placera sig varken till vänster eller höger på den politiska skalan”, enligt rapporten. Miljöpartiet vinner på grund av att partiet ”idogt drivit på för klimat och natur och har utmärkt sig positivt i sitt agerande för en skarpare miljöpolitik flest gånger av oppositionspartierna. Man har också varit den starkaste rösten mot uranbrytning och föreslagit miljöbudgetar som legat 13,7–25,9 miljarder högre än regeringens.
I granskningen av miljö- och klimatpolitiken ingår såväl regeringen som övriga riksdagspartier. Underlaget är motioner, propositioner, utskottsbetänkanden, budgetar, regleringsbrev och regeringsbeslut, men också medieutspel.
Regeringen får rött ljus (sämsta betyget) i bland annat följande frågor:
- EU:s avskogningsförordning
- Anslag till skydd och åtgärder för värdefull natur
- Hållbarhetskriterier i EU:s förnybarhetdirektiv
- EU:s reglering av skadliga bekämpningsmedel
- Uppluckring av strandskyddet
- Regeringens klimathandlingsplan
- Finansiering av ny kärnkraft
- Sänkt skatt på bensin och diesel
- Avskaffad flygskatt
- Uranbrytning och mineralpolitik
- Exportkrediter till fossila projekt
Enligt Naturskyddsföreningen behövs deras valgranskningar mer än nånsin. Debatten har ”förskjutits och hårdnat, allt oftare torgförs vilseledande argument och rena osanningar”. Livsvillkoren på jorden försämras undan för undan med bland annat allt varmare klimat, extremväder, förlust av biologisk mångfald, spridning av föroreningar och gifter. Krisen för klimat och natur borde hanteras med lika stort allvar som det säkerhetspolitiska läget, menar Naturskyddsföreningen. Men istället sker det omvända. ”I EU och Sverige har populistiska strömningar fått makt och inflytande vilket lett till en tydlig backlash i miljöpolitiken.”
Tre fjärdedelar av naturen på land har förändrats av människor. Ungefär en miljon av åtta miljoner kartlagda arter är hotade. Sverige bedöms varken kunna leva upp till de svenska miljömålen eller EU:s mål om att skydda 30 procent av hav och land och att restaurera 20 procent av ekosystemen till 2030.
Detta är den första av Naturskyddsföreningens två rapporter om miljöpolitik inför valet. Nästa blickar framåt och redogör bland annat för miljölöften och partiernas prioriteringar inför nästa mandatperiod.
Läs mer:
Bakslag i miljöpolitiken – en utvärdering av svensk miljöpolitik 2022-2026 (Naturskyddsföreningen)
Resultat i korthet (Naturskyddsföreningen)
Text: Eva Berlin