Klimatklok pension

Genom arbetsgivaravgiften betalar din arbetsgivare in pengar till din allmänna pensionsavgift. Utöver det kan du ha avtal med din arbetsgivare om tjänstepension. Nio av tio arbetstagare har tjänstepension. Hur stor del av den totala pensionen som tjänstepensionen utgör varierar. Ju högre lön du har, desto större blir din tjänstepension.

Arbetsgivare utan kollektivavtal har egna avtal om tjänstepension för sina anställda. Dessa tjänstepensioner beskriver vi inte här, kontakta din arbetsgivare om du har frågor om en privat tjänstepension.

Kollektivavtalad tjänstepension däremot, upphandlas i avtal mellan fack och arbetsgivare. Varje tjänstepensionsavtal är kopplat till en valcentral. Vilken valcentral beror på vilken facklig organisation som förhandlat tjänstepensionen för din yrkesroll, oavsett om du själv är med i facket eller inte. (Här har det redan blivit komplicerat, men vänta bara – det blir värre).

Valcentralerna sköter administrationen av pengarna som arbetsgivaren betalar in. Pengarna hamnar sedan hos privata försäkringsbolag och/eller finansinstitut, som sköter investeringarna. Som pensionssparare kan du ofta välja mellan traditionella försäkringar och fondförsäkringar. Normalt, om du inte gör något val, är hela din tjänstepension investerad i en traditionell försäkring. 

Så, vad är skillnaden? Kort sagt: traditionella försäkringar sköts helt av försäkringsbolaget, vilket ger mindre insyn och ingen påverkansmöjlighet. För fondförsäkringar däremot gör du ett aktivt val och du får större möjlighet att påverka i vilka fonder pengarna placeras. Det ger således större transparens och möjlighet att påverka. 

Beroende på vilket avtal du har kan hela, eller delar av, tjänstepensionen gå att flytta till en annan förvaltare. Att flytta pengarna kan vara väldigt omständligt, och dessutom ibland innebära en avgift.

1. Din arbetsplats har en kollektivavtalad tjänstepension som avgör vilken valcentral du tillhör. Till exempel, om du är privatanställd tjänsteman så är Avtalat.se din valcentral.
2. Om du inte har gjort något aktivt val hamnar din intjänade tjänstepension i valcentralens förhandsvalda traditionella försäkring. Den traditionella försäkringen innefattar allt möjligt innehav. Det kan vara obligationer, aktier, fonder, fastigheter som ägs av pensionförvaltaren, mm. Du vet helt enkelt inte var dina pengar placerats. Det enda som är helt säkert är att det är en bred investering, vilket med stor sannolikhet innebär att stora utsläppare av fossilt, kolgruvor och andra klimatskadliga innehav finns med.
3. Om du i din valcentral väljer att pengarna ska placeras i fondförsäkring, istället för traditionell försäkring, kommer du få välja mellan ett gäng olika banker och försäkringsbolag som erbjuder fondförsäkringarna. Hos dessa erbjuds du ofta en “entrélösning”, vilket innebär att pensionsförvaltaren har valt ett 10-tal olika fonder åt dig som förhandsval. Många nöjer sig med denna entrélösning. När du väl blivit kund hos en pensionsförvaltare, går det dock oftast att ändra vilka fonder som dina tjänstepensionspengar ska placeras i, du är alltså inte låst till entrélösningen.
4. Varje fond innehåller en massa aktier och andra värdepapper. Fondens innehav förändras över tid genom att fonden aktivt köper och säljer värdepapper. En fond som är hållbar när du väljer den kan bli mindre hållbar någon tid senare. Det är alltså svårt att hålla koll på alla fondens investeringar och om dessa är hållbara eller inte. Trots det är det här det mest transparenta sättet att välja hur din tjänstepension placeras och ger dig störst möjlighet att göra hållbara val!
   

Nästa steg är hur man ska veta vilka fonder som är de mest hållbara, vilket tar oss till nästa fråga.

När du går in på din valcentral kan du se de placeringar du har, vilka fonder du kan välja mellan och om du kan flytta pengarna. Om du har haft flera arbetsgivare har du kanske tjänstepension från flera olika valcentraler.

Ofta kan du kopplat till varje fond läsa ett dokument om hållbarhet. Dokumenten kan vara komplicerade och svåra att förstå om man inte är insatt i det finansiella vokabuläret. Det gör det nära omöjligt att som privatperson göra ett aktivt hållbart val.

Tack och lov finns det hjälp att få genom olika klassificeringssystem.

Klassificeringar av hållbarhet

EUs taxonomi för hållbara investeringar

För att kunna nå sina klimatmål vill EU uppmuntra till gröna investeringar. Därför har EU tagit fram ett system för att klassificera företag och verksamheter utifrån deras hållbarhet. Detta är den så kallade taxonomin för hållbara investeringar.
Syftet med taxonomin är att investerare, företag och beslutsfattare ska kunna identifiera och jämföra investeringar utifrån gemensamma definitioner av vad som är hållbart.

Mörkgröna och ljusgröna fonder

För att en viss verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar så ska den bidra väsentligt till ett eller flera av sex fastställda miljömål. Den får inte heller orsaka betydande skada för något av de övriga målen, och måste dessutom uppfylla vissa minimikrav inom social hållbarhet.

EU:s hållbarhetsklassificering visar i vilken utsträckning verksamheten tar hänsyn till hållbarhet, indelat i tre klasser:

• Artikel 9 (”mörkgrön”) = verksamheten har hållbarhet som mål.
• Artikel 8 (”ljusgrön”) = verksamheten tar viss hänsyn till hållbarhet
• Artikel 6 = verksamheten tar inte hänsyn till hållbarhet

De fonder vi kan investera i är också klassificerade enligt ovanstående krav.

De ”mörkgröna” fonderna är de som tar störst hänsyn till hållbarhet och investerar i verksamheter som är aktivt hållbara. I sådana fonder hittar man oftast inte de mest ohållbara investeringarna. 

De ”ljusgröna” fonderna är den vanligaste kategorin i Sverige. Notera att de här fonderna i regel inte är speciellt gröna utan det räcker att de tar någon sorts hänsyn till hållbarhet för att klassa sig så. Fair Finance har ofta hittat riktigt ohållbara investeringar i ”ljusgröna” fonder, exempelvis oljebolag i Arktis eller köttbolag som driver på avskogningen i Amazonas.

Utöver detta finns fonder som inte är hållbara alls, de hamnar i kategorin Artikel 6.

Fondernas klassning framgår i den fondinformation som ska finnas tillgänglig genom fondförvaltaren i dokumentet ”Hållbarhetsrelaterade upplysningar”.

Morningstar

Det är ett företag som rankar fonders hållbarhet genom att analysera företagen som fonden investerat i. Den enklaste ratingen är i form av jordglober. Fem jordglober är bäst och innebär att fonden ligger i topp i sin fondkategori. 

Betyder det att fonderna med högst ranking är supergröna? Nej, tyvärr inte. Fondkategorin kan i sig ha höga hållbarhetsrisker så rankingen visar bara att fonden är mindre ohållbar än övriga fonder. 

Hållbarhetsanalysen utgår också till stor del från företagens egen hållbarhetsinformation som inte alltid speglar verkligheten särskilt väl. Betygen lämnar alltså en del att önska men ger ändå en bild hur fonden står sig relativt andra fonder inom samma kategori i en viss bransch. Morningstar har också en annan märkning som heter låg kolidioxidrisk. Märkningen visar att en fond investerar i mindre klimatskadliga företag relativt genomsnittet för sin bransch. Men det betyder inte nödvändigtvis fossilfritt. Märkningen tillåter att fonden placerar hela 7% i fossilbolag.

Svanenmärkta fonder

Tidigare fanns även en klimatmärkning av fonder genom Svanen. Fonder som är märkta med Svanen investerar inte i företag med olja, kol och vapen. 2026 verkar endast fyra Svanenfonder finnas kvar.

Att sälja av (divestera) det som har en direkt negativ klimatpåverkan är en metod som ibland ifrågasätts, eftersom det inte har någon direkt påverkan på varken företagets kapital eller koldioxidutsläppen. Men om tillräckligt många väljer bort fossilbranschen kan det bidra till en stigmatisering som gör att det blir svårare för företagen att locka investeringskapital vilket i sin tur försvårar tillväxt för företaget.

Pengarna som divesteras kan även användas till verksamhet som istället gör nytta för klimatet, exempelvis framställande av grön energi. Att på det sättet välja in aktier från företag som bidrar till omställningen brukar ses som ett av de bästa sätten att spara hållbart. 

Ett alternativ till divestering är aktiv förvaltning. Det innebär att fondbolaget aktivt deltar på företagens årsstämmor och försöker påverka bolagen att ställa om till en hållbar verksamhet. Den här formen av påverkan kan vara effektiv tillsammans med andra strategier, men är betydligt svårare att utvärdera.