Fråga & svar: Hur ska jag nå fram?

Fråga: ”Jag hamnar ofta i samtal med släktingar, kollegor och vänner som inte verkar förstå eller vilja ta till sig allvaret i klimatkrisen. Det är oerhört frustrerande och det verkar nästan inte spela någon roll vad jag säger. Några erkänner att situationen är allvarlig men verkar inte tycka att de själva har något ansvar i det hela, och vissa till och med säger att ”det är ändå kört”. Jag har väldigt svårt att förstå dessa attityder och det skapar mycket spänningar i relationer med människor jag annars tycker om. Det känns ibland som att vi lever i helt olika världar. Hjälp mig, hur ska jag nå fram till dem och få dem att förstå att vi alla måste lösa detta tillsammans?”  
/Lena B

Hej Lena!

Det är vanligt att personer fastnar i det destruktiva ”Det är ändå kört” som ett sätt att förhålla sig till den existentiella krisen vi befinner oss i, eller avståndstagande i form av att andra ska lösa krisen. Det finns dock flera olika tekniker eller ingångar du kan testa för att skapa mer konstruktiva samtal:

1. Sårbarhet: Vi behöver uppenbarligen mer än ”fakta” och ”rationalitet” för att kunna ta in den existentiell krisen – vi behöver känslor och sårbarhet. Genom att visa att man blir ledsen, frustrerad, uppgiven, sårad och så vidare kan man komma bort från debatt och ilska som riskerar att skapa skam och göra att motparten hamnar i försvarsposition. Det verkar också som att personer litar mer på personer de tycker om och ser upp till, än på forskning. Därför är det viktigt att fortsätta klimatprata i sin omgivning.

2. Normalisera handling: Genom att säga ”Vi behöver göra allt vi kan” och fråga vad x gör eller skulle vilja göra kommunicerar vi handling som något självklart. Ett annat sätt är att berätta vad en själv gör – alltså visa hur ett klimatengagemang kan se ut i praktiken. Vi fastnar inte i att diskutera om klimatfrågan är ett problem eller inte, eller huruvida vi borde göra något eller inte. Vi normaliserar istället handling. När vi endast ställer följdfrågor, och undviker att dela med oss om våra egna erfarenheter, riskerar vi att normalisera den andres utgångspunkt och inte komma vidare. Påståenden undviker frågetecken (?) och ersätter dessa med punkt (.)

3. Aktivt lyssnande: Du skriver ”Få dem att förstå” i din fråga. Om vi har ingången att den andra ”ska förstå” eller ”fyllas med kunskap” riskerar det att bli en diskussion utan dialog, och det öppnar upp för polarisering, frustration och försvarspositioner. Vi kan aldrig veta vad som ligger bakom en attityd eller påstående, men vi kan fråga och lyssna på svaret. Att många inte vill prata klimat, avfärdar eller visar likgiltighet eller uppgivenhet kan ha att göra med att det är svårt att hantera de existentiella frågor och känslor som väcks om man tar in krisens allvar. Det kan helt enkelt kännas enklare att ha en förnekande attityd – det blir en försvarsmekanism. Aktivt lyssnande på vad den andra säger kan kombineras med existentiella frågeställningar, följdfrågor, etc. Och framför allt – undvik att avbryta! Men kombinera det med att dela med dig av dina egna tankar, känslor och erfarenheter så det blir en dialog.

4. Bjud in: Oavsett om de verkar vara (potentiella) klimataktivister eller inte – bjud in till att följa med på möten, se filmer, läsa böcker, organisera sig med andra, bygga gemenskaper för omställning. Utan inbjudan är chansen för handling ofta obefintlig.

Olika tekniker fungerar olika i olika situationer – vi behöver kombinera, byta och finjustera konstant. Ibland fungerar en teknik inte alls som vi tänkt, och ibland behövs samtalstekniker som vi inte ens tänker på att de existerar.

Här finns korta filmer med tips om hur vi kan anpassa våra klimatsamtal utifrån vilka attityder vi möter. Filmerna är på svenska med engelsk textning. Fler tips finns på klimatprata.se.

Jag önskar dig lycka till med att skapa konstruktiva klimatsamtal i vardagen!

Frida Ekerlund, klimatsamtalstränare

Har du också en klimatrelaterad fråga som du vill ha svar på? Skicka den till webbredaktion (at) klimataktion.se så kanske vi kan hitta någon som kan svara.

Tillbaka till frågesidan