I november 2024 anordnade Klimataktion Stockholm en föreläsning med klimatforskaren och meteorologen Magnuz Engardt för att få lära oss mer om hur Stockholm förändras på grund av våra koldioxidutsläpp. Här är en sammanfattning om vad som framkom. Allt är baserat på forskning och rapporter som sammanfattar kunskapsläget.
I korthet kan man sammanfatta de mest negativa effekterna av klimatkrisen så här:
1. Högre temperaturer och farligare värmeböljor
En ganska självklar skillnad, men också den farligaste, enligt Folkhälsomyndighetens rapport “Hälsokonsekvenser av klimatförändringar i Sverige”. En storstad som Stockholm påverkas extra mycket till följd av den täta bebyggelsen och all asfalt. Värmeböljor, som den 2018, kan ha legat till grund för så många som 600 dödsfall i Sverige, framför allt bland äldre och sjuka. För att anpassa staden måste mängden träd och grönytor öka ordentligt, eftersom marktemperaturen då minskar med flera grader.
2. Kraftiga översvämningar
Sommaren 2021 kom en försmak av det som komma skall, när många villaägare i Enskededalen fick sina källare översvämmade i ett skyfall. Då föll 80 millimeter regn på en timme, det kraftigaste regnet i stadens historia. Även höga vattenstånd i Mälaren utgör en risk. År 2000 var det bara några centimeter ifrån att Gamla stans tunnelbana skulle översvämmas. Skadorna från översvämningar riskerar att bli oerhört kostsamma, både för privatpersoner och samhället. Även här krävs anpassning i form av mindre hårdlagda ytor och kloka sätt att hantera dagvattnet på.
3. Påverkad vattenförsörjning
Den ombyggnad som pågår av Slussen görs utifrån förhoppningen att den globala havsnivån inte kommer att höjas mer än 1 meter. Världen är idag på väg mot 3 graders uppvärmning, vilket kan innebära en höjning med 5 meter. För Stockholms del innebär det en katastrof på många plan. Ett av dem är vattenförsörjningen, eftersom staden tar sitt dricksvatten från Mälaren. Om Mälaren blir ett innanhav försvinner stadens vattentäkt. Om man å andra sidan beslutar att försöka höja Slussen i takt med havsnivån innebär det att stora delar av Mälardalen kommer att översvämmas, eftersom Mälaren då inte kommer kunna tömmas på vatten. Ett tufft beslut för kommande generationer att fatta. Om vi lyckas hålla oss under 2 graders temperaturhöjning så undviker vi med stor sannolikhet den massiva havsnivåhöjningen.
Utöver detta kan matbutikernas hyllor komma att gapa tomma på grund av problem med livsmedelsproduktion, farliga sjukdomar spridas till följd av värme och översvämningar samt skogar och hus brinna ner.
Klimatförändringarna är redan här och de kommer förstärkas fram till 2030, oavsett vad vi gör. Om inte utsläppen minskar radikalt kommer vi se mycket stora förändringar i Stockholms klimat redan kring 2070. Men det är aldrig för sent att minska utsläppen, varje tiondels grad gör skillnad.
Vad borde staden och vi invånare göra?
Vi som bor i staden kan så klart göra vad vi kan för att minska våra egna utsläpp. Men även om vi drar ner allt vad vi kan så återstår en stor del utsläpp som beror på samhällets verksamhet. De utsläppen måste kommunen, regionerna och staten åtgärda.
Detta är vad som krävs av politikerna:
- Inse att det är en kris och agera därefter. Pandemin är ett gott exempel på att samhället har förmågan att agera vid kriser. Klimatkrisen måste hanteras som en minst lika stor kris.
- Kommunicera och agera utifrån faktumet att vi alla behöver lägga om vår livsstil och konsumera betydligt mindre.
Så som det ser ut idag verkar inga politiker inse vad som krävs. De insatser som görs i Stockholm tar oss en bit på vägen, men är långt ifrån tillräckliga. Vi kan inte bygga nya vägar och shoppingcentrum och tro att vi kan uppfylla Parisavtalet.
Med det sagt behöver inte de nödvändiga förändringarna innebära enbart uppoffringar. Genom mindre fokus på det materiella kan det bli mer tid för sådant som bevisligen gör oss nöjdare, såsom relationer och samvaro med andra.
Att inte agera tillräckligt resolut nu innebär enbart att fler kommer fara illa, både globalt och lokalt. Förändringarna kommer påverka oss oavsett vad vi gör, men vi kan vara mer eller mindre förberedda, och skillnaderna kan antingen bli hanterbara eller totalt katastrofala. Och kom ihåg, varje tiondels grad gör skillnad!
Se en inspelning av föreläsningen
Länkar
- Magnuz Powerpoint-presentation från föreläsningen
- Rapport: Framtidsklimat i Stockholms län (2015)
- Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige – En risk- och sårbarhetsanalys (2024)
- Mälarens nivå vid olika höjning av havets medelnivå i tidsperspektivet fram till år 2200 (2014)
- Klimatläget i länet (2022)
- Klimathandlingsplan 2020-2023